söndag 3 juni 2012

Genetik och källkritik del 3

De som följt min blogg de senaste veckorna vet att jag diskuterat den senaste genetiska studien av neolitiska människoben och att Pontus Skoglund, en av genetikerna bakom studien, vägt in med egna kommentarer och klargöranden. Pontus och jag har också mejlat lite kring frågorna. Här är hans svar på mina senaste invändningar i bloggen (se föregående inlägg), som han har gett mig tillstånd att publicera här. Min originaltext är kursiverad, hans svar är indraget.

"Ett problem som jag ser det är att de genetiska modeller som ofta ställs främst kalkylerar med två scenarior: migration eller mutation. Det är uppenbart att den naturliga mutationen av de genetiska profilerna inte hade kunnat hamna så långt ifrån varandra utan inflöde av nya gener. Men det är sällan ni verkar räkna med alternativ 3: genetisk förändring pga skilda giftermålsnätverk, vilka över 20-30 generationer kan bidra till påtagliga skillnader. Antropologiskt sett vet vi att giftermålsnätverk kan spänna över stora områden och att det främsta sättet att få tag på nya produkter och ändra sin materiella kultur är just genom att dela släktskapssystem. Vi vet också att dessa kan riktas om mot helt nya nätverk/regioner inom loppet av ett par generationer. "
Våra analyser av genomdatat skiljer sig väldigt mycket från normala analysmetoder av t.ex. mtDNA, som jag antar att du syftar på. Alla jämförelser och modeller i vår studie använder markörer som är så pass vanliga att de med all sannolikhet uppstod före 5,000 år sedan, så mutation kan uteslutas ur diskussionen. Dessutom så kan inte skillnader i genetisk drift mellan stenåldersgruppernas förklara resultaten, eftersom vi endast jämför en av dem i taget i 'speglingen' av moderna populationer.
Jag förstår inte exakt hur din modell med skiljda giftermålsnätverk ser ut, eller hur en sådan skulle passa våra resultat. Även om det för mig låter som en variant av en migrationsmodell så får du gärna utveckla den. Alla hypoteser som kan förklara den stora skillnaden i relationen mellan de neolitiska individerna och moderna grupper är intressanta. Den skulle dock behöva förklara varför vi ser tecken på genflöde från en population nära besläktad med Gökhemsindividen till i princip alla europeiska populationer.
Jag är glad över det här tillfället att förtydliga vårt resonemang, framförallt för svenska arkeologer. Jag skulle ändå inte uttrycka det här som en konflikt mellan arkeologi och genetik, eftersom vi har fått positiv respons från många svenska och internationella arkeologer (förutom de som är medförfattare till studien och har medverkat i tolkningen). Hör t.ex. Göran Burenhult (28:25).
Här är en direktlänk till supplementmaterialet som är fritt tillgängligt och innehåller i princip all information. Allt sekvensdata är också fritt tillgängligt, och alla som är intresserade av en pdf med huvudartikeln är som sagt välkomna att kontakta mig. Hoppas på fortsatt öppna kommunikationslinjer!
Angående en annan sak så tycker jag det behöver problematiseras kring de hänvisningar till Rosengård och pizzabagare som förkommer i kommentatorsfältet. För mig verkar det nästan som att just eftersom att målet är att sprida löje över genetisk forskning så ger det något sorts alibi för etniskt stereotypa skämt från personer som annars inte skulle uttrycka sig på det sättet. Jag tror att vi är överens om att både nu levande och förhistoriska individer förtjänar mer respekt än så.
Vänliga hälsningar,
Pontus

Jag vidhåller att problemet med studien är:
1. Oerhört få individer ingår i studien
2. De levde 700-1000 år efter jordbrukets införande
3. Vi saknar genetiskt jämförelsematerial från individer som levde i regionen vid jordbrukets införande.
4. Vi saknar genetiskt jämförelsematerial på jägare-samlare som levde i regionen innan jordbrukets införande

Utöver detta finns två stora problem
5. Studien utgår från hypotesen att de gravlagda människorna i megalitgravarna tillhör samma befolkning som införde jordbruket
6. Studien utgår från att gropkeramikerna på Gotland inte hade något att göra med jordbrukets införande

Punkt 5 och 6 kan vara korrekta antaganden, men vi vet inte detta i nuläget och tvärtom har vi indikationer i det arkeologiska materialet på att de inte stämmer. Dessa antaganden kan säkert verka logiska om man enbart utgår från ekonomiska levnadsbetingelser (megalitbyggarna hade jordbruk och boskapsskötsel och gropkeramikerna levde främst av havsjakt och fiske). Men det missar att gropkeramisk kultur utvecklats i stor del från den tidiga trattbägarkulturen, med jordbruk, som var etablerad på Gotland under denna period. Rent hypotetiskt så kan faktiskt gropkeramikerna representera de efterlevande av de som införde jordbruket. Detta är något som borde testas av de genetiska studierna, inte tas som ett faktum att utgå ifrån. Samtidigt så vet vi att det händer en hel del under de 700 åren efter det att jordbruk etableras i Sverige, inte minst fenomenet med megalitgravar som finns längs kusterna i Västeuropa men som inte specifikt har något att göra med trattbägarkulturen - annat än i de regioner där TRB redan var etablerat innan de dyker upp.

Jag tycker fortfarande att genetikerna verkar underskatta nätverken som är etablerade i Europa under stenålder, folks rörlighet, släktskapsnätverkens påverkan över tid på en populations genetiska uppsättning, då exogami (giftermål utanför den egna gruppen) är mycket vanligt. Framförallt måste alla modeller vi ställer upp ta i beräkning hur stor - eller liten - en population är. I en mindre population kan genetiska förändringar spridas långt snabbare än i en stor.

Det finns oerhört mycket intressant att diskutera och lära sig om stenålderspopulationerna i framtiden. Allt jag skulle önska är att naturvetare slutar att använda extremt kategoriska slagord som "bevisat" när deras studier är så preliminära och begränsade och vidhäftade med enorma källkritiska problem. För mig är detta honnörsord för sann vetenskap.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

4 kommentarer:

Anonym sa...

Nu tycker man sig kunna se ojämlikhet i stenålderssamhällen med hjälp av strontiumisotoper. Vad tror du om det?

http://www.sciencedaily.com/releases/2012/05/120528154956.htm


Hälsningar

Lars

Anonym sa...

Tjenare, vi har samtalat lite förut kring just gropkeramikerna och deras uppkomst.

Nu har jag påbörjat min C-uppsats, som kommer handla om att jämföra och falsifiera de tre huvudteorierna kring den gropkeramiska kulturens uppkomst i Norden.

De tre teorierna jag kommer titta närmare är då: Sidospår av trattbägarna, inledning på STY eller sidospår av kamkeramikerna.

Om du är intresserad kan du komma att följa arbetet på http://gropkeramikern.blogg.se/

Åsa M Larsson sa...

Hej,
Intressant upplägg - låter lite stort bara att lyckas falsifiera tre teorier på en termins-uppsats - men kör hårt :)
Kommer kika in på bloggen.

Anonym sa...

Ja tyvärr ligger ju maxantalet sidor på runt 30 vilket i sig kommer vara en utmaning...

Ditt namn och dina verk kommer förövrigt komma med i referenslistan :)

Keep up the good work!

//Erik