Visst vet ni att det är 50-års jubileum av Cricks, Watsons och Wilkins
Nobelpris för upptäckten av DNA-spiralen i år! Det är ett Nobelpris som har den extra äran att verkligen göra en skillnad för arkeologin (
Libbys pris 1960 för kol-14 metoden är ett annat). För i min värld rangordnas alla nobelpris efter sin användbarhet för den ädlaste av alla forskningsgrenar: arkeologi.
För att uppmärksamma jubileet anordnar
Nobelmuseet ett seminarium med Anders Götherström som berättar om DNA-analyser av förhistoriska ben. Med
Per Sandin från SLU som kommentator. Som ni ser är det gratis, men man ska mejla och boka plats.
Läs även andra bloggares åsikter om
arkeologi,
DNA,
genetik,
förhistoria,
Anders Götherström,
Per Sandin,
Nobel,
Nobelmuseet,
Nobelpris
5 kommentarer:
Hej,
Läste just en intressant artikel i Science på det här temat; att studier nu visar att mutationstakten av det mänskliga DNAt är långsammare än man trott och att vissa historiska händelser, som uttåget ur Afrika och brottet mellan moderna männsikor och neandertalarna, måste tidigareläggas.
Jag skulle vilja höra vad du som arkeolog säger om det. (Förutom att jag vet att du har svårt för genetiker ;-) )
@Martin - jag har bara svårt för att det verkar så svårt att få till stånd en konstruktiv dialog mellan paleontologer/arkeologer och genetiker. Detta är fortfarande ett ungt ämne med många källkritiska och metodologiska problem och då tycker jag att det är bättre att vi samarbetar och diskuterar när de resultat vi får fram inte verkar överensstämma.
Jag minns t ex den allra första debatten kring den "molekylära klockan" där genetikernas resultat så starkt avvek från vad paleontologin kommit fram till. Då blev det samma hånfulla ton gentemot de som ifrågasatte den "riktiga naturvetenskapen". Sen visade det sig att det inte var så enkelt (som även den artikeln du länkar till visar).
Sen tror jag genetikerna tyvärr missar att det kan finnas arkeologiska material som faktiskt stöder och t.o.m. förklarar en del av vad de ser i sina studier, men det är så starka krafter att vi ska positionera oss mot varandra (NV vs Hum-flum) att detta inte tas in ordentligt.
Mer dialog, mindre pamfletter är vad jag skulle vilja se. Det återstår massor som vi behöver reda ut.
Jag har aldrig blivit klok på den där NV-Hum-antagonin. Om jag var genetiker skulle jag vara överlycklig att få diskutera mina resultat med arkeo-/paleontologer - som ju är de som förhoppningsvis kommer att använda dem senare.
När man sedan ser vilka ganska vågade approximationer som ligger bakom en del av den molekylära klockan så skulle jag vara betydligt mer ödmjuk.
Men det är ju en sjuka bland många naturvetare, och folk verkar tycka att vi fysiker är värst, att vi tror att andra forskningsgrenar är så enkla att vi snabbt kan rätta till XXX-logernas misstag.
Kanske kan den nya mutationstiminen också få genetikerna bli lite mer ödmjukt inställda till "flumvetenskaperna" :)
Men det jag tänkte på mest med min ursprungliga fråga var hur mycket det egentligen rör till er tidsaxel. Är det mycket som behöver omvärderas om det visar sig att den nya genetiska tidsskala stämmer? Det låter ju som en rätt dramatisk omvärdering från genetikersidan. Eller är det snarare så att konvergensen mellan vetenskaperna nu blir bättre?
Relationen kultur-genetik är ju intressant. Här är en ny studie som visar att gener (kanske) sprider sig fortare än kulturtraditioner (åtminstone i Europa). Ett team forskare har jämfört hur spridningenav olika varianter av en folksaga förhåller sig till den genetiska spridningen hos de folk som berättar dessa varianter.
http://phys.org/news/2013-02-cultural-slower-genetic-divergence.html
Lars A
Göteborg
Vilken betydelse kan en sådan (och liknande) studie få inom arkeologin för att förstå förhållandet mellan spridning av gener respektive spridning av kulturella traditioner?
Skicka en kommentar