Publikationen från seminariet om gropkeramisk kultur som anordnades av Stockholms länsmuseum förra året har nu kommit ut. Det är en ganska behändig skrift med sex artiklar av oss som höll föredrag den dagen. Fokus ligger på Mälardalen i allmänhet och Stockholms län i synnerhet, men med utblickar söderut, norrut och österut. Som de flesta arkeologer vet alltför väl så finns det en hel del teorier och tolkningar av de lämningar från mellanneolitikum (c 3300-2300 f.Kr.) som vi arkeologer har valt att kalla gropkeramisk kultur. För allmänheten kan dessa debatter kanske framstå som ganska oviktiga, vilket må vara sant i det stora hela, men samtidigt är förståelsen av denna materiella kultur helt avgörande i relation till de DNA-studier på neolitiska ben som tagit upp en hel del plats i massmedia de senaste åren. Nu går dessa artiklar inte alls in på detta, däremot ger de en ganska bra grundinformation om det arkeologiska materialet, dateringar och relationer till andra samtida kulturer.
Syftet med min artikel är att försöka gå under ytan på keramiken och se om det finns ledtrådar i hantverket om vilka typer av nätverk och relationer som förekom inom och mellan de som tillverkade alla de kärl som vi hittar på deras lokaler och som vi arkeologer lägger så stor vikt vid. Jag inleder min text med ett av mina favoritcitat av en arkeolog: Oscar Almgren - Sveriges första professor i arkeologi.
”I alla händelser torde det blifva ganska svårt att
bygga teorier om folkgränser under stenåldern på
utbredningen af en viss enkel ornamenteringsart för
keramiken eller af andra fornsaksformer.”
(Oscar Almgren 1906)
Den går att införskaffa för den blygsamma summan 80 kr om man kontaktar museets butik på 08-586 194 02, alternativt passar på att titta in om man har vägarna förbi Sickla. Trevligt nog finns publikationen även tillgänglig för nedladdning helt gratis.
Museet har också lagt upp inspelningar från våra föredrag under seminariedagen. Jag kan inte svara för hur de är för jag klarar helt enkelt inte av att se mig själv på film.
Innehåll
Peter Bratt & Richard Grönwall: Förord
Anders Carlsson: Gropkeramikerna - några inledande ord
Niclas Björck: De bortglömda - berättelsen om östra Sveriges neolitiska jägare och samlare
Fredrik Hallgren: Om gropkeramik och dess relation till äldre keramikhantverkstraditioner kring Östersjön
Britta Kihlstedt: Sittesta - gropkeramik och människor
Roger Edenmo: Deras sista suck? - Kultur och samhälle under yngre mellanneolitikum
Åsa M. Larsson: Gropkeramisk kultur under ytan - Inblick i identitet och mentalitet genom keramikhantverket
Läs även andra bloggares åsikter om arkeologi, stenålder, neolitikum, Stockholms länsmuseum, gropkeramiker, gropkeramisk kultur, keramik, hantverk
11 kommentarer:
Alla människor som tillverkar och deponerar kopiösa mängder dekorerad keramik är mina vänner.
Precis vad jag tycker! Bevis på hög moralisk karaktär. :)
Funderr på att beställa boken :)
Har du några åsikter angående:
Längs med Hjälmarens stränder och
förbi – relationen mellan
den gropkeramiska kulturen och
båtyxekulturen
Skriven av: Kim von Hackwitz
//Erik
@Erik - Kim är en god vän och vi var doktorander samtidigt. Vi hade ganska olika syn på mellanneolitikum, men vi hade alltid en ärlig och öppen diskussion om detta vilket var väldigt givande för oss båda. På vissa punkter kom vi närmare varandra över tid. Eller rättare sagt, vi insåg att vi nog inte stod så långt ifrån varandra som vi först trodde - vi använde helt enkelt annorlunda begrepp och utgångspunkter.
Kims huvudintresse är människornas relation till landskapet, så en hel del av de forskningsfrågor som var mitt fokus är inte relevant för henne. I grund och botten handlar alla skilda åsikter om neolitikum om att vi har olika förförståelse av vad ett samhälle är, hur identitet vidmakthålls/förändras och vilken roll materiell kultur spelar. Jag tror att identitetsskapande var viktigt men inte biologiskt grundat (annat än i generella släktskapssystem) och att praktik och hantverk spelar en viktig roll i skapandet av identitet och i barns socialisering. Men det är ingen självklarhet och andra forskare utgår från andra modeller. Svårt att falsifiera m.a.o. Fast vi kan göra mer eller mindre bra förutspåelser kanske...
Har inte läst igenom hela avhandlingen, men den har många intressanta infallsvinklar helt klart och som du säger är den lite halvt svår att falsifiera.
Jag tänkte ta med två olika lokaliseringar för GRK och göra två case-studies, den ena får bli Ajvide, tänkte fråga dig om du har något bra tips på en annan lokalisering på fastlandet.
//Erik
Sittesta på Södertörn som undersöktes för några år sedan är mycket intressant med lång kontinuitet och intressanta lämningar. Den har dock bara publicerats som basrapport än: http://www.arkeologiuv.se/cms/arkeologiuv/publikationer/daffar/uv_mitt_daff.html
Bollbacken i Västmanland är en kul lokal som jag och Magnus Artursson skrivit en hel del om. Rapporten finns digitalt på Arkeologikonsults hemsida.
Nytt spännande inlägg på Arkeologiforum om hur EBK, TRB och även GRK egentligen förhåller sig till varandra:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,5733.0.html
Bla ställs frågan: "Att TRB skall vara en utveckling av EBK samt att GRK är ett sidospår att TRB brukar oftast förklaras genom boplatser där man funnit blandningar i kulturlagren av de olika kulturernas keramik.
Det intressanta i detta är ju att vi pratar om att det kan ha varit vanligt förekommande med exogami bland STY men ingen tycks vilja prata om exogami gällande de tidigaste neolitiska kulturerna.
Det finns extremt många frågetecken som jag ser det."
Lars
När det gäller exogami (att gifta sig utanför sin grupp) så är det definitivt något som diskuteras ivrigt av arkeologer. Tyvärr dock inte av genetiker i samma omfattning enligt min uppfattning. Det är där vi inte riktigt verkar kunna kommunicera med varandra.
Fredrik Hallgrens avhandling om jordbrukets införande bygger en stor del av sitt resonemang på en modell där både kunskap och tamboskap/utsäde tillförts de mesolitiska grupperna i Sverige genom vittomfattande äktenskapsnätverk med jordbrukande grupper nere på kontinenten.
Snart klar med uppsatsen.
Den gropkeramiska kulturens framträdande -En kritisk analys gällande de tre främsta teorierna kring den gropkeramiska kulturens framträdande i Nordeuropa
Jag plockade med Sittesta som du tipsade om (tog även med Jettböle)
1 februari är det tänkt att den skall vara klar (dock får jag först lägga fram den samtidigt som min D-uppsats i juni)
//Erik
gropkeramikrn.blogg.se
Vad kul! Bra jobbat. Lustigt upplägg ni har med era uppsatser - verkar vara nån sorts variant av den kombinerade CD-kurs vi körde med i Uppsala på min tid (ett annat årtusende...).
Skicka gärna ett ex när du har möjlighet - jag kan vänta till juni.
Jag har ett extremt individuellt upplägg på mina studier detta år, därför det blir som det blir :)
Absolut det skall jag göra, ditt namn dyker upp några gånger i uppsatsen ;)
//Erik
gropkeramikrn.blogg.se
Skicka en kommentar