Skam den som blir lurad

Jag gissar att nästan alla som suttit och skrivit på forskningstexter en längre period drabbats av den stora "nonsens-nojan". Den närmast förlamande övertygelsen om att man sitter sch skriver ren rappakalja. Företrädesvis i teorikapitel eller tolkningsavsnitten. Lite name-dropping av berömda teoretiker/filosofer, lite snygga zeitgeist-termer, lite försök att skriva något tänkvärt samtidigt som man inser att allt man tänkt sagts 1000 gånger förut och förmodligen bättre och dessutom kan man säkert inte säga något om något iallafall för hur vet vi det vi tror oss veta.....
Och ungefär där är det dags att gå ut och ta en öl eller fem med sina kollegor, kanske avreagera sig på några oskyldiga pinnar i en bowlinghall, eller se en riktigt urbota dum actionfilm.

Föga anade jag att jag faktiskt inte behövde sitta och slita med nonsens-texterna själv, utan att det finns program som tar hand om det nuförtiden. Hemsidor som automatiskt genererar mer eller mindre läsbar fejk-akademisk text. Michael Smith berättar på sin blogg idag om en ny variant av en Sokal-hoax.

One of the new mass-produced Open Access journals published by Benthan Scientific accepted a bogus hoax paper. A Cornell grad student and an editor from the New England Journal of Medicine submitted a paper to the “Open Information Science Journal” titled “Deconstructing Access Points.” The text is complete gibberish; the authors (acting under pseudonyms) listed their affiliation as the “Center for Research in Applied Phrenology” (C.R.A.P. for short).

Vad som är skrämmande med denna händelse är att författarna inte själva skrivit texten, utan just använt sig av en ganska elaborerad textgenerator:

The authors used SCIgen to produce their bogus paper, a text generator that produces context-free prose in computer science in article format, complete with tables, graphs, and references. In other words, the paper produces gibberish that is gramatically correct and looks like scientific prose at first glance.

I detta fall låg problemet helt och hållet i det att redaktören för tidskriften varken själv eller genom någon annan ens kollat igenom texten ordentligt - så bra är inte tjänsten att det inte går att upptäcka om man faktiskt tar sig tid att läsa det hela. Det är sorgligt att farhågor kring lovvärda Open Access-projekt blir konfirmerade på detta sätt, men som Smith påpekar så ligger problemet inte i att det är en öppen tidskrift i sig, utan i det vi kallar peer-review inte alltid fungerar. Det finns åtskilliga exempel på det i etablerade, tryckta tidskrifter också. Men när konkurrensen ökar bland forskare att få publicera sig, och förlag vill tjäna en snabb slant genom att ta betalt av författarna för att de ska få se sina texter publicerade, då är det ett potentiellt livsfarligt recept om det inte samtidigt finns genuina krav på kvalitet.

Nyligen avslöjades en skandal i USA med en läkare som fått flera artiklar tryckta med medförfattare som inte hade en aning om att de var listade som medförfattare. Det var dessutom hade påtagliga problem med hur han hade valt att redovisa tester som ingick i studierna. En skandal som hade kunnat undvikas genom att redaktörerna och granskarna skickat epost till samtliga av medörfattarna och inte bara huvudförfattaren.

Källkritik är Alfa och Omega inom all sorters forskning, från humaniora till naturvetenskap. VA-bloggen berättar om en tillfällig expertgrupp sammanställd av tidningen Fokus inför dagens partiledardebatt, som ska granska och ifrågasätta faktabaserade påståenden från politikerna som inte alltid är så noggranna med detaljerna. Ett initiativ man önskade att fler journalister i pressen tog, istället för att som så ofta knappt komma med en följdfråga, än mindre en faktakoll.
Granskningen redovisas på sajten Makthavare.

Michael Smith tipsar även om en en annan textgenerator med lite mer av glimten i ögat: The Postmodernism Text Generator. Tryck refresh några gånger och njut av allt du kommer lära dig. Om ni ursäktar så ska jag ta och skriva färdigt min avhandling tills imorgon - jag blev helt plötsligt oerhört produktiv...


Läs även andra bloggares åsikter om Open Access, publicering, vetenskap, politik, etik,