Humaniora och samhällsvetenskap i går och i morgonArne Jarrick, professor i historia vid Stockholms universitet inleder och Kjell Jonsson, professor i idéhistoria och överbibliotekarie vid Umeå universitet, Lucas Pettersson, fil.dr i statsvetenskap, Södertörns högskola, Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia och Sharon Rider, docent i teoretisk filosof vid Uppsala universitet håller sedan varsitt föredrag på Historiska museet mellan kl 13-17 nu på torsdag den 11/6. Sista anmälningsdag var egentligen den 3:e juni, men man kan alltid höra sig för om det skett några avbokningar. Seminariet är kostnadsfritt, men man får betala en "straffavgift" om man inte avbokar sig i tid så det kan leda till att det faktiskt finns lediga platser kvar.
Vad har forskare inom humaniora och samhällsvetenskap åstadkommit hittills och vad bör de inrikta sig på framledes? Med anledning av att tidskriften Tvärsnitt fyller trettio år ägnas denna eftermiddag åt en 2000-årig exposé över humanioras och samhällsvetenskapens utveckling, en betraktelse över svensk forskning inom fältet de senaste tre decennierna, samt framåtblickande diskussioner. Vilka är humanioras och samhällsvetenskapens viktigaste obesvarade frågor?
Vi som inte har tid/möjlighet att lyssna kanske kan se fram emot artiklar utifrån föredragen i ett kommande nummer av Tvärsnitt, hoppas jag iallafall.
Vad tycker ni själva, vad vill vi att samhällsvetenskaperna och humaniora ska svara på i frmatiden, vilka frågor är relevanta att ta itu med?
Läs även andra bloggares åsikter om vetenskap, vetenskapsrådet, samhällskunskap, humaniora, Tvärsnitt
9 kommentarer:
Borde det inte vara av intresse med olika grupper som kortare eller längre tid försöker leva ett neolitisk eller paleolitiskt liv från en period man har någorlunda gott om fynd från och där man då försöker så exakt som möjligt försöker hålla sig till det som är känt från fynd och sedan kompletterar med sådant som är mer eller mindre vettiga gissningar om den perioden? Gärna då genom att titta på naturfolk som lever eller nyligen levt på ett sätt som liknar den perioden.
Det skulle givetvis inte ge något som kan klassas som bevis, men kanske kan ge en uppfattning om vad man bör fokusera på att leta efter?
Ser man att det i en paleolitisk grupp verkar logiskt att äta larver från murkna trädstammar så kan man alltså fundera hur man skall kunna hitta belägg för sådan kost på fyndplatser. De kanske har någon del i munnen som är svårsmält som man kan hitta, men sådana delar är ju mycket små så sannolikheten att råka hitta dem är ju närmast obefintlig ifall man inte letar efter dem.
Sådana läger skulle kunna anordnas med frivilliga och skulle alltså inte bli så dyra, möjligen kan det vara knepigt att hitta rätt ställe med tidstypisk natur, en modern granodling är ju inte lämplig t.ex.. Man behöver också hitta något sätt att få tillstånd till tidstypisk jakt, kanske inte som hela försörjningen, men såpass att det ger en indikation om hur effektivt det är för att skaffa föda.
Ett sådant läger skulle kunna ordnas tillsammans med en eller flera arkeologer specialiserade på aktuell period och kanske t.ex. överlevnadsexperten Ray Mears som ju har stor kunskap och stort intresse för sådant. Skulle man sedan spela in en seriös dokumentärserie om projektet så kan man få in en del finansiering från den.
De viktigaste frågorna är nog hur man åstadkommer fred och demokrati i områden som inte redan har det.
De flesta humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen har enligt min mening inga frågeställningar som förtjänar att kallas viktiga. De är bara (i bästa fall) roliga.
@Kenneth - experimentell arkeologi är något jag gärna skulle se mer av själv, men pendeln verkar inte riktigt ha svängt tillbaka dit än (70-talet var guldåldern). TV och media kan intressera sig för att bekosta sådana (gärna dramatiska) projekt, men få stiftelser är i nuläget villiga att hosta upp medel för de ganska omfattande kostnaderna.
@Martin - som vanligt är du vår agent provocateur ;-)
Jag har svårt att acceptera att frågeställningarna inom hum-sam inte är viktiga, med tanke på att sådana saker som jämlikhet, frihet, yttrandefrihet, frihet från förtryck och slaveri etc alla manglats fram och genomförts av just humanister och samhällsvetare - litteraturvetare/religionshistoriker/filosofer etc.
Vet inte om det generellt sett är "viktigare" att studera vissa obskyrt minimala naturvetenskapliga frågor än dessa allmänmänskliga - jag tycker båda sakerna behövs. Man kan diskutera relevansen i enskilda projekt, men jag har svårt att se att det saknas en tydlig relevans för de övergripande frågorna inom de flesta ämnen.
Vi är inte Borg ;-)
HUR man ska svara på frågorna är en helt annan femma...
Skall vi se på ett större perspektiv så anser jag att den absolut största frågan är hur man skall skapa en mekanism som, oavsett politiskt system, kan sålla fram den bästa ledaren och sålla bort de sämsta. Samtliga kända system, inklusive demokratin, gör i praktiken tvärtom.
Ju mer makthungrig man är, ju skickligare man är på att intrigera och ju skickligare man är på att klättra på andra, desto högre i hierarkin tenderar man att hamna.
Som jag sagt tidigare, en bra ledare är alltid en motvillig ledare, den som vill ha makt är per definition en dålig ledare.
Löser man det problemet så löser sig de andra problemen automatiskt.
Oj, råkade trycka på enter för snabbt, Annonym ovan är jag.
Jag har på min önskelista att psykologerna skulle börja sammanställa tester som sållade bort de totala egoisterna/psykopaterna och de som är inkompetenta att fatta beslut från alla sorters jobbansökningar.
Alla har problem och små egenheter så klart, men om man kunde sålla bort ens hälften av de problem och katastrofer fel person på fel plats orsakar skulle vi ha upptäckt warp-drive vid det här laget och skapat världsfred dessutom (och nu ska jag sluta med Star Trek-referenser).
sådana saker som jämlikhet, frihet, yttrandefrihet, frihet från förtryck och slaveri etc alla manglats fram och genomförts av just humanister och samhällsvetare
a. De är redan frammanglade.
b. Nästan ingen av dagens humanister eller samhällsvetare jobbar med att skapa ny ideologi.
c. Särskilt inte inom de historiska vetenskaperna.
Man kan diskutera relevansen i enskilda projekt, men jag har svårt att se att det saknas en tydlig relevans för de övergripande frågorna inom de flesta ämnen.
"Relevant" är en synonym till "vidkommande" och därmed motsatsen till "ovidkommande". Det betyder inte "väsentlig" eller "viktig" eller "seriös".
Och jag är inte provokatör: jag är provocerad. Av alla politiskt korrekta floskler som humanister framför i sammanhang som detta. En del tror nog till och med på dem.
@Martin
a. De är redan frammanglade.
Om de var så perfekta skulle nog vår jord se bättre ut. Amerikanska konstitutionen räknade svarta som 3/4 människor. Det finns en hel del kvar att göra i min mening, vilket den senaste tidens skeenden visat om inte annat.
b. Nästan ingen av dagens humanister eller samhällsvetare jobbar med att skapa ny ideologi.
Tack o lov. Vi behöver inte fler totallösningar som ska frälsa alla på en gång. gick ju inte så bra på 1900-talet. Ismer får gärna gå i graven för min del.
Sen låter jag SAO styra mitt liv lika lite som ismer ;-)
Floskler omger oss hela tiden, och naturvetare är minst lika kapabla till sådana felsteg. Etik, perspektiv, källkritik - det är alla aspekter av humaniora som vi kan satsa mer på som faktiskt kan tillföra något när man vill bomba Irak "tillbaka till stenåldern" (fel på mer än ett sätt), ta ifrån oss mänskliga rättigheter och skapa andra och tredje klassens medborgare baserat på kön, hudfärg och tro.
men vi behöver skeptiker också, så du har alltid en viktig roll att fylla Martin :-)
Skicka en kommentar