Den Nakna Sanningen?

Ett av mitt livs roligaste och mest uppskattade läsupplevelser var Elaine Morgans "Kvinnans nedkomst" (The Descent of Woman) från 1972. Den är en hejdlöst rolig uppläxning av dåtida chauvinistisk populärvetenskap (och vanlig vetenskap) som fanns rörande människan och hennes biologiska grundförutsättningar. Eller rättare sagt hans. För mycket utgick då fortfarande från det manliga som norm och det kvinnliga som avvikande och mystiskt. Morgans bok är lättsam, men rapp och insiktsfull. Hon lyfter fram diverse böcker och studier som påstås visa att män och kvinnor är som dom är pga evolutionen. Eller rättare sagt, att män och kvinnor är som vi i Väst anser att män och kvinnor är pga evolutionen. Från forskarna som "bevisade" att kvinnor inte kan få orgasm genom egenhändigt utförda kliniska studier (brrrr), till hennes absoluta nemesis: Desmond Morris och hans kioskvältare "Den Nakna Apan".

Morris utger sig för att bevisa att män är risktagare och potentiella genier, medan kvinnor är mångfacetterade men oinspirerade pga att vi så länge levde som jägare-samlare, där kvinnorna stannade vid härden och männen gav sig ut och slogs med sabeltandade tigrar. Det är helt enkelt ett biologiskt faktum, så det är ingen idé att försöka kämpa emot det. "Beviset" för hans teser är som så ofta i sådana här fall grundade i nån sorts idé om förhistorien. Vilket är minst sagt vanskligt eftersom vi faktiskt inte vet hur man levde och organiserade sig i olika delar av världen för 30.000 eller 300.000 år sedan. De teorier vi har grundar sig delvis på begränsade boplatsmaterial med matrester, dels på antropologiska studier från nutida folk och beteende-studier av nutida schimpanser.

När det gäller antropologin har vi alla blivit långt mer försiktiga att utifrån folkgrupper idag välja ut de som enligt våra förutfattade meningar representerar "primitiv" organisation. Eftersom forskarna ofta har ansett sig veta vad de letar efter så har de också ignorerat allt som inte passar in. Som att det finns en hel del jägar-grupper, troligen än mer innan kolonialiseringen och marknadskrafterna satte fart, där kvinnor deltar i jakt - inklusive storviltsjakt. Att det finns folk där fäderna spenderar stor tid med att ta hand om barnen, matlagning. Att det finns helt andra samhällsorganisationer och släktskapssystem är de vi tycker är naturliga. Att mer ingående studier av betingelserna för samlare visar att de kan röra sig över långt större områden än jägare för att få tag på föda, och har minst lika stor risk att råka illa ut och ta risker pga detta, osv, osv.

Det största problemet med att dra paralleller med människoapor är det mest uppenbara - de är inte människor. Hur kan vi veta i vilken mån våra evolutionära förfäder/mödrar, som splittrades från den grupp apor som sedan blev schimpanser, hade vissa egenskaper och egenheter som var extremt annorlunda och därför i slutändan ledde till att vi utvecklades åt olika håll? Bara inom de olika schimpansarterna finns skilda organisationer. Vilken är mest lik "vår" ursprungliga? Svaret kan lika gärna vara ingendera.

Morris är i dagarna aktuell med en ny bok: "The Naked Man". En uppföljare på "The Naked Woman" som kom för några år sedan. Han tror fortfarande på sina grundteser, men har strösslat mer rikligt med den typ av kaksmulor åt feminismen som jag ogillar extra mycket. Visst, män är risktagare, upptäckare, genier - men kvinnor är smarta, duktiga och bättre på att sköta världen. Uppenbarligen skulle vi göra mycket bättre jobb än männen. Jag finner detta förolämpande för båda könen. Dels har jag sett åtskilliga skräckexempel på kvinnor jag inte skulle vilja ha i närheten av en beslutsposition, eftersom de är själviska, kortsynta och grymma. Dels vet jag åtskilliga män fullt kapabla att bry sig om det långsiktiga och med förmåga att klara av mer än två saker åt gången. Morris egen personlighet verkar helt klart ligga åt det entusiastiska, artistiska hållet (efter en avhandling i zoologi började han på TV, men är numera främst konstnär). Men att basera en tolkning på mänskligheten utifrån sin egen personlighet är knappast vetenskap.

Människan är ett däggdjur, kommen ur däggdjur. Vi är fysiska, biologiska varelser i en fysisk, biologisk värld. Vi kan inte handla fritt från vår omgivning eller våra kroppar. Men den utsträckning instinkter och genetisk programmering styr våra beteenden kan inte bara förutsättas utan måste bevisas. Att utgå från vad vi idag, i vår del av världen finner "naturligt" är inte att börja förutsättningslöst. Ta bara det faktum att Morris då han diskuterar att kvinnor inte blir konstnärer i samma utsträckning som män svepande avfärdar keramik och hantverk som konst:

Over the whole of evolution, women have produced more art than men - in the
form of decorated pottery and clothing - but they have tended to produce
traditional art. It is men who have flouted the rules and produced most of the
great, mould-breaking art. (Intervju i The Guardian 2007-12-18)

Vi har i dagsläget ingen aning om vem som formade och dekorerade det första lerkärlet, uppfann vävkonsten, eller målade den första bilden på en stenhäll.
Särskilt när det gäller de två första är det lika troligt, om inte mer troligt, att kvinnor var involverade. Att säga att det är mindre makalöst genialt att komma på hur man blandar lera med annat material, formar, torkar och bränner det för att skapa hållabara behållare, är minst sagt förmätet. Det är den västerländska moderna synen på att oljemålningar och abstrakta skulpturer är stor konst, medan träsniderier, sandmålningar, mattvävning och kroppstatueringar inte är det. Opera är högkultur, punk är populärkultur, osv.

Elaine Morgans första bok var alltså en humoristisk attack på Morris, och det är än idag givande att läsa båda två, för debatten går som sagt vidare. Morgans inlägg överskuggades lite av det att hon också kritiserade den då rådande, extremt simplistiska savannmodellen, där människans samtliga fysiska egenskaper såsom brist på päls, men utveckling av tvåbent gång, svettkörtlar, underhudsfett, långt hår och rejäla näsor, förklarades på två sätt (särskilt av Morris):
1. Det var bra under jakten
2. Män fann det attraktivt på kvinnor (bröst, bak, hår osv)

Det första kritiserade hon t ex med att evolutionen inte sker så snabbt att man plötsligt kan springa snabbare på två ben än vad schimpanser gör på fyra. Man kan inte förklara upprätt gång med att man behövde jaga på två ben. Det andra med att män finner det som utmärker kvinnor sexigt, om det så skulle vara vårtiga knän. Kvinnor har inte fått underhudsfett och stora bröst utelsutande för att glädja män.

En kontroversiell mothypotes hon lade in mot slutet av boken var idén om "vattenapan", framlagd av marinbiologen Alister Hardy, att delar av den mänskliga evolutionen skulle ha skett i nära anslutning till vatten. Ett ämne värt ett annat inlägg i framtiden. Man behöver inte köpa den tesen för att uppskatta hennes bok iallafall.



Andra bloggar om: arkeologi, evolution, vetenskap, forskning, schimpanser, genus, kvinnligt, Elaine Morgan, Desmond Morris, vattenapan, människans utveckling