Den 25/5 samlades en del av Linné-jubiléets hedersdoktorer i universitetsaulan i Uppsala för att hålla allmänna föreläsningar om ämnen som låg dem nära hjärtat. Först ut är Michel Mayor - se resten under etiketten Linné-jubileet till höger.
Michel Mayor (professor i astronomi vid universitetet i Genève)
Mayor leder ett av de mest framstående astronom-teamen idag, som först identifierade den första planeten utanför vårt solsystem som kretsar kring en stjärna snarlik vår egen sol (51 Pegasi). De tekniker de utvecklat för att avgöra vilka planeter som är i omlopp kring en sol är världsledande och används nu av många observatorier. Mayors fördrag var en presentation av arbetet på en nivå som var åtminstone någorlunda förståeligt för en intresserad icke-astronom.
Det finns tre huvudtyper av planeter runt solar som kan spåras: Telluric (likt jorden, mars), Is-jättar (likt Neptunus, Uranus) och Gas-jättar (likt Jupiter, Saturnus) som alla påverkar sin respektive sol med sin egen dragningskraft, vilken skapar variationer i solens rotation eftersom banorna är elliptiska. Solar har astronomerna länge studerat, eftersom de är naturligt synliga pga att de är ljuskällor, men planeter utanför vårt solsystem är oerhört mycket svårare att hitta och undersöka. Med Mayors genombrott som skedde 1995 har nu över 230 nya planeter hittats och börjat studeras av forskarna, vilken verkligen är ett jättekliv på vägen att utreda i vilken mån möjligheterna för liv likt vårt eget existerar i andra delar av galaxen. Vad som krävs är ju flera gynnsamma omständigheter för att ens rent teoretiskt kunna diskuteras: Rätt sol, rätt planet-storlek, rätt avstånd till solen etc.
Som en extra bonus för jubileet identifierade teamet i april 2007 den första telluriska planeten av relativt liten storlek (endast 5 x jordens massa) som roterar runt en röd dvärg-stjärna inom rätt teoretiskt avstånd för att uppfylla samma kriterier för uppkomst av liv som vår planet. Dvs den får ungefär samma mängd energi från sin stjärna - inte för mycket, inte för lite (därav den lite skämtsamma beteckningen Guldlocks-zonen).
Än så länge är planeten Gliese 581 c den minsta identifierade planeten, eftersom det krävs en viss massa för att variationerna i solens bana och rotation ska kunna mätas av teleskop på jorden. Användandet av teleskop i bana runt jorden, ej störda av vår atmosfär, kan dock ge än bättre mätvärden och förhoppningen finns att snart kunna hitta än mindre planeter. Den fantastiska tillväxten på identifierade planeter bara under de senaste 10 åren indikerar att detta är ett explosionsartat forskningsfält. Mayor visade även planer på ett projekt att skicka upp länkade satelliter som genom att kombinera sina data kan motverka det störande stjärnljuset vid undersökandet av planeternas atmosfäriska förhållanden, särskilt närvaron av ämnen som vatten, ozon och syre, som är indikativt för liv på vår planet.
onsdag 30 maj 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar