Arkeologi för barn

När man utsätter barn för den extrema situation att båda föräldrarna är arkeologer, dessutom stenåldersarkeologer vars idé om en kul exkursion är att kolla in nyplöjda åkrar och dikesgrenar i jakt på slagen sten - ja då måste man handskas varsamt med de ömtåliga sinnena. I vårt fall har det betytt att vi faktiskt pratat väldigt lite om förhistoria med dottern, som nu vid 5 års ålder börjar visa upp det makalöst nyfikna och kunskapstörstande sinne som endast små Homo sapiens har. Visst, vi har haft enstaka små barnböcker (t ex "Rut och Knut gräver ut", "Min första bok om stenåldern" - skriven av vår fenomenala kollega Cia), men vi har med viss iver hypat böcker om traktorer, bakning, cykling, snickerier etc, som ett försök att på inga viss kväva det lilla livet med förnumstiga historier om gamla ben och pilspetsar. Inte helt lätt att förklara för ett litet barn vad mamma och pappa gör på jobbet egentligen.

Men det sista halvåret har det varit en hård press på oss från barnahåll att läsa ovannämnda böcker, liksom Laura Trenters "Gräv efter spår" och så Hedenhös naturligtvis (sakmässigt helt åt fanders, men fortfarande en personlig favorit). Då och då kommer krav att jag ska berätta mer om ben "eftersom du kan så mycket om skelett", vi har gjort stenålderskeramik av troll-lera och Lo har nu även med hjälp av sandlåde-sållet fått fram äkta stenålderskeramik på pappas grävning. Vi håller emot och hon drar på. Man får väl vara glad så länge det varar.

Dåochdå kommer det ju inslag eller program på barn-TV om förhistorien, en ibland rent smärtsam upplevelse för en forskare. Särskilt inslag om stenåldern kan resultera i att stenåldersarkeologer ligger kvidande på mattan i fosterställning. Det finns tack o lov undantag. Särskilt uppskattar jag serien "Dra mig baklänges" som just nu repriseras på helgmorgnar i Barnkanalen. Sjuåriga Alpha åker varje avsnitt tillbaka i tiden, allt från istid till 50-tal, för att undersöka ett tema såsom godis, leksaker eller hur man håller rent. Leds av Johan Peterson som jag uppskattade redan i "Kött på benen".

Måste ge Väl Godkänt till programmets stenåldersekvenser, även om MVG inte riktigt nås. Betyget dras ned lite av att skinnkläderna ser ut som stora pälslappar som knappt sitter ihop, och en något överdriven bild av hur pass varmt det var vid jordbrukets införande - det fanns visst snö på vintern och vindruvorna var nog troligen mer inplanterade av de första jordbrukarna än vildväxande. Trots detta lilla - riktigt bra och otroligt roligt! Får jag nån gång chansen att lägga upp grundutbildningen ska jag nog utgå från dom i en del diskussioner, om vår allmänna kunskap och inställning till förhistoria.

I sommar har Historiska museet utgrävning på sin innergård för barn - må vara populistiskt, men mina ungar ska dit iallafall. Det enda jag som stockholmare minns av Historiska var den sommar de hade stenålderstema med helgrillad gris och malning av säd för att baka sitt eget bröd. Inga utställningar, inget annat, trots upprepade skolbesök.

Boktips för små-arkeologer - av arkeologer:
"Gräv efter spår" av Laura Trenter. Alfabeta förlag
"Allt från början - från cell till människa" av Jonathan Lindström. Bonnier Carlsen förlag
"Första boken om stenåldern/bronsåldern/järnåldern/vikingarna." av Cecilia Lidström Holmberg. A & W.