Ett aktivt sinne i en aktiv kropp

Har blivit slav under min Mp3-spelare. Inget unikt med det, men där coola människor skapar läckra spellistor har jag slutgiltigt tagit steget in i akademiker-nördarnas värld och blivit besatt av ljudböcker. Inte romaner och deckare, utan inspelningar av mer eller mindre vetenskapliga verk av mer eller mindre populär natur, samt de föreläsningsserier från USA som skapats för just detta ändamål. Finns inget som är så trevligt som att cykla hem i skymningen medan man lyssnar på Professor Chandak Sengoopta som ingående berättar om Darwins främsta verk och dess påverkan på vårt nutida samhälles framväxt. Eller stå tvättstugan och förnöjt vika tvätt medan jag får en ingående kunskap om Tolkiens verk av litteraturvetaren Michael Drout, eller kanske slappna av på tåget med en fascinerande föresläsningsserie om forskning kring livets uppkomst av den lysande föreläsaren Robert M Hazen. Det är faktiskt otroligt roligt och givande och har lyckats sänka min hjärtpuls vid åtskilliga tillfällen då jag stått inträngd på ett överfullt t-banetåg, eller kopierat högvis med låneböcker som krävts in.

Senaste veckan har jag lyssnat på en ljudinspelning av filosofen och kognitionsforskaren Peter Gärdenfors bok "Hur Homo blev sapiens", som lägger ut texten på ett relativt lättförståeligt sätt om hu kognitionsforskarna ställer sig till frågor rörande vad som skiljer människan från
djuren, och vad som inte skiljer oss från dem. Många exempel på psykologiska tester av barn, schimpanser och råttor vilket jag alltid finner underhållande. 

Mycket av dessa spörsmål har direkt relevans för arkeologer, för de berör frågan av var biologin 
slutar och det intellektuella tar vid.  Arkeologi är fascinerande som ämne, för dess utövare kan 
vara allt från rena filosofer till rena naturvetare - vilket gör att debatterna kan bli ganska infekterade...
Jag befinner mig lite mittemellan ytterligheterna, för jag tror inte att vi kan förstå människan eller mänsklighetens utveckling ur ett rent evolutionistiskt perspektiv där man använder sig av evolutionsbiologiska begrepp och modeller för att förstå kulturell förändring resp. kontinuitet. Männsikan har en fantastisk förmåga att intellektuellt forma och förstå världen genom sociala konstruktioner, och hennes värdegrund har endast mycket sällan något "rationellt" och "objektivt" över sig.
Men inte heller tror jag att man kan helt bortse från att människan är en fysisk biologisk varelse som möter och upplever omvärlden via sin kropp och sina neurologiska sinnen. 
Att påstå att t ex kön uteslutande är en social konstruktion är lika felaktigt i min mening, 
som att hävda att vi som individer är förprogrammerade att leda, följa, jaga, samla, 
vara promiskuösa, trogna, etc etc.
Gärdenfors skrev förresten en längre artikel i dagens SvD om en stor internationell, tvärvetenskaplig konferens i Afrika om språkets uppkomst och utveckling hos människan där diskussionen ofta rörde sig kring tolkningar av fenomenet grottkonst och frågan om när våra sinnen först började skapa inre symboliska världar och föreställningar, en fråga han också intresserar sig för i boken jag lyssnar på. Alltid intressant att få en inblick i hur andra discipliner närmar sig dessa ämnen och uppfattar dem.