Ett bra slut och en ny start

TACK! Vill jag bara säga till alla goda vänner och kollegor och familj som slöt upp i Uppsala igår på min disputation och/eller festen på kvällen. Det var så mycket hårt tröstlöst slit med Monstret in i sista stund, och så många småsaker som gick fel, att jag inte riktigt kunnat vara glad för boken (förutom att jag inte längre behövde/kunde slita med den). Därför var det extra skönt och glädjande att disputationsdagen blev en riktigt bra urladdning. Jag har varit åskådare till fler disputationer än jag kan räkna och en del av dem har varit lyckade och andra har varit olyckade.

Jag tror att de flesta som var med på fredag eftermiddag blev dunderimponerade av min opponent Joanna Sofaer från University of Southampton. Hon gjorde ett fenomenalt jobb både med en koncis men jättebra sammanfattning av boken inledningsvis, samt med de efterföljande frågorna. Lätt var det inte! Hon hade en läskig förmåga att se igenom de flesta svagheter och mindre lyckade partier i texten. Hon satte fingret på extremt intressanta frågor och problem. Men hon lät mig svamla på och försöka förklara mig och hon tog upp precis de teman som jag själv tycker är intressanta. Jag var helt manglad när det var över, men jag kan inte tänka mig att jag kunde fått en bättre opponent. Joanna höll ett eget seminarium dagen före som jag ska berätta lite mer om en annan gång.

Ett speciellt tack till Anna Karlström som hjälpte till med markservice på institutionen, och till Kim von Hackwitz och Kalle Lindholm som också gav en hjälpande hand. Kalle gjorde dessutom en rejäl insats som toastmaster på kvällen. Tack igen allihopa - det enda jag ångrar är att jag inte hann prata mer med er alla.

Veckan som gått har naturligtvis varit en nervös uppladdning inför disputationen, men spänningen steg exponentiellt av en helt annan anledning som jag ville hålla inne med tills allt var klappat och klart. I måndags kallades jag på jobbintervju för ett 1-årigt vikariat som doktorandombud vid Stockholms universitet. Jag blev grundligt grillad i en timmas tid av studentkårens personalansvariga och på kvällen fick jag besked att jag skulle få komma tillbaka på en andra intervju nästa dag. Denna gång med Centrala Doktorandrådets ordförande och Fredrik Charpentier Ljungqvist (den som man ska vikariera för) som utfrågare. Ytterligare en timmas grillning - om jag inte fick tjänsten så var detta iallafall en fantastisk övning på att ta sig igenom jobbintervjuer resonerade jag. Jag kan tipsa om att Fredrik, som är doktorand i medeltidshistoria, har en egen blogg och att han dessutom nyligen utkommit med en bok om klimathistoria under de senaste 10.000 åren. Sånt som ger mig total prestationsångest...

I fredags förmiddag, drygt tre timmar innan jag disputerade, fick jag veta att jag fått tjänsten. Så det var en dubbel urladdning den dagen. Det är svårt att beskriva hur glad jag är för det här uppdraget. Jag skulle varit tacksam för att ha fått jobb över huvud taget, men att faktiskt få chans att jobba med frågor jag brinner för på detta sätt är ett privilegium. Och inte så lite pirrigt. Det börjar med rivstart redan på måndag. Jag läste religionshistoria, arkeoosteologi och evolutionsbiologi vid Stockholms universitet och det ska bli kul att återknyta kontakten.


Läs även andra bloggares åsikter om arkeologi, historia, stockholms universitet, uppsala universitet, disputation