Etik och politik och mänskliga kvarlevor

Framväxten av allt mer vetenskapligt avanacerade metoder att studera mänskliga lämningar med hjälp av t ex DNA, spårämnen och isotoper har lett till ett ökat engagemang i historisk och förhistorisk forskning bland naturvetare. Detta är extremt lovvärt och bidrar till att skapa mer kreativa lösningar på gamla frågeställningar. Allra roligast blir det när naturvetare, samhällsvetare och humanister kommer samman direkt i forskningsprojekt. Men att studera de döda som saknar all chans att göra sig hörda på egna villkor öpnnar dessutom upp en hel del etiska problem - särskilt eftersom vi tenderar att använda vår historieskrivning för att understödja våra egna politiska och ideologiska åsikter (medvetet eller omedvetet). Jag har skrivit tidigare på bloggen om arkeologer och osteologer som brottats med probelamtik kring repatriering t ex, men det finns även andra humanister som engagerar sig i frågorna.

Malin Masterton är filosof som är verksam på Centre for Research Ethics and Bioethics vid medicinska fakulteten på Uppsala universitet. Hennes doktorandprojekt är en del av ett forskningsprojekt kring genetisk etik, forskning, politisk styrning och historieskrivning. Hon har tidigare skrivit artiklar om problematiken bland annat kring analyser av drottning Kristinas kvarlevor.

På måndagen den 7:e september kl 10 håller hon ett forskarseminarium vid centret som bör vara av stort intresse för arkeologer.
*On Archaeology and Ethical Guidelines: Ethical Considerations Concerning Reburial of Old Human Remains - A narrative approach*
BMC, Dillnerrummet (A10:212b, entré A11, plan 2)
Vid seminariet diskuteras artikeln ”Ethical Considerations Concerning Reburial of Old Human Remains - A narrative approach” av Malin Masterton et al. Artikeln diskuterar krav på återbegravning utifrån ett hypotetiskt fall med ett 400 år gammalt skelett av samisk härkomst. Artikeln tar också upp narrativ teori och hur den kan vara relevant i repatrierings- och återbegravningsdebatten.
Fallet diskuteras utifrån tre etiska riktlinjer som idag vägleder arkeologers arbete:
* Vermillion Accord on Human Remains (1989)
* British Guidelines for Human Remains in Museums (2005)
* Principles of Archaeological Ethics (Society for American Archaeology) (1996)

Malin ser gärna att arkeologer kommer och deltar och bidrar med sina tankar och erfarenheter. Om ni vill ha mer information eller underlag kan ni kontakta Malin (se länken ovan).


Läs även andra bloggares åsikter om arkeologi, biologi, genetik, DNA, repatriering, etik, filosofi, kultur, forskning, seminarium, Uppsala universitet