Förfäder och munväder

I torsdags och fredags gick DNA-enheten vid Uppsala universitet ut med nyheten om en nyligen publicerad artikel med DNA-analyser av svenska stenåldersskelett från tiden innan och efter jordbrukets införande i Sverige - vilket skedde för 6000 år sedan. Det mesta som presenterades här är ingen nyhet för oss som följt dessa intressanta projekt, och mycket har presenterats tidigare i artiklar och avhandlingar. I dagens hårt pressade läge för finansiering för forskning är det extremt viktigt att bli sedd och läst även utanför strikt vetenskapliga kretsar, jag förstår och accepterar att det behövs lite PR-blitz och förenklingar för att nå ut. Få ämnen ligger mig lika varmt om hjärtat som tredje uppgiften. Men det finns också problem, inte minst etiska sådana, kring hur forskare presenterar och "säljer in" resultat. Jag har redan tidigare orerat oredigt runt detta både på bloggen och i en Under Strecket. Jag tänkter inte dra hela den härvan igen, men jag känner mig påkallad att kommentera en del uttalanden såsom de framställts i pressen.

Jag vill bara inleda med att påpeka en viktig sak - jag ifrågasätter inte alls att själva genetiska analysen är korrekt, tvärtom har jag stort förtroende för forskarteamet i fråga. Vad som skrämmer mig är deras mer eller mindre omedvetna felrepresentation av vad de studerat, vad resultaten kan och inte kan utvisa i nuläget, och ett i vissa stunder rent skrämmande språkbruk i en extremt känslig fråga som rör "svenskhet", invandring och mänsklig utveckling.

Genom att studera ett ytterst litet antal individers mitokondrie-DNA som ärvs uteslutande på mödernet (faderns genetiska profil syns inte alls) har teamet kommit fram till att det finns påtagliga skillnader mellan vissa jägar-samlargrupper under stenåldern och dagens svenska population, men mer påtagliga likheter mellan oss och de tidiga jordbrukarna. Vi återkommer till frågan om den "svenska" genprofilen på slutet, men den viktiga poäng som görs är att något sker vid införandet av jordbruk i Sverige under denna tid. Anders Götherström hävdar att detta visar att det sker nånting i populationens sammansättning:

Antingen en hel befolkningsersättning eller ett genflöde, säger Anders Götherström, docent i evolutionär genetik vid Uppsala universitet. TT: En uppblandning, helt enkelt?
-Ja, precis. Vi har inte kvantifierat så vi vet inte hur mycket, men spontant låter det mest troligt att det är en uppblandning. (1)

Okej, i denna UNT-artikel låter det först ganska sansat. En extremt viktig aspekt är att förhistorien inte består av grupper som är helt isolerade från varandra, vi vet att det förekom en hel del ingifte mellan grupper och genspridning kan ske lika väl om man byter äktenskapsnätverk som om det dyker upp helt ny befolkning. Att måla upp förhistorien i extrema dualiteter som antingen bara idéer eller antingen bara mänskliga förflyttningar är i grunden felaktigt. Men i artikel nummer två i UNT går Götherström ett steg längre:

- Vår studie talar starkt för att immigranter tog med sig jordbruket när de flyttade till Skandinavien, snarare än att det var nya idéer som fick redan bofasta jägare-samlare att börja odla grödor och hålla djur, säger Anders Götherström. (2)

Bruket av ordet immigranter skapar direkt idén om att det måste röra sig om en helt ny population, inte bara en viss inflyttning av individer i samband med giftemål och adoption och dylikt, något som vi vet är mycket vanligt inom traditionella samhällen runtom i världen. Problemet är att deras studie inbegriper extremt få jordbrukande individer (tre stycken för att vara exakt) och INGEN av dessa är faktiskt från den första fasen av jordbrukets införande. De är genomgående minst 400-500 år yngre, dvs 12-17 generationer senare. Inte heller finns det någon individ analyserad från tiden innan jordbrukets införande. Inte en enda mesolitiker. Vilket gör följande uttalande av Helena Malmström i Vetenskapsradion P1 extremt märkligt:

– Våra resultat tyder på att det är mer sannolikt att bondekulturen kom med människor som vandrade in i Skandinavien, snarare än att de lokala jägar-samlarna som fanns här fick idén om jordbruk och började anamma den typen av levnadsstil (3)

Om man inte funnit DNA hos mesolitikerna hur kan man veta att de första neolitikerna representerar något annat? Ska det verkligen till att arkeologerna behöver upplysa naturvetarna om att de begrepp vi hittat på kring olika samlingar av 6000 år gamla kärldekorationer är extremt godtyckliga och inte acceptabla att använda som vore de biologiska begrepp typ kärrsnäppa eller vårtbitare? Det driver mig tokig att naturvetenskapliga forskare verkar tro att man inte behöver vara lika stringent när det kommer till humaniora som man är inom sitt eget fält:

Enligt forskningen levde gruppen med jägare och samlare under ett par tusen år sida vid sida med en grupp som börjat bruka jorden. (1)'

Arkeologiska fynd visar att den gropkeramiska och den trattkeramiska kulturen existerade parallellt under så lång tid som 1000 år och att människorna som byggde upp dem ibland levt bara någon mil från varandra. (2)

NEJ! För det första förekommer inte den gropkeramiska kulturen, den jägar-samlargrupp de har studerat, förrän flera århundraden efter jordbrukets införande. De flesta "rena" jägar-samlarkulturer försvinner i södra Sverige runt 4000 f.Kr. och hela regionen utmärks av en påtagligt homogen trattbägarkultur (och inte trattkeramisk kultur som den kallas i artikeln). Övergången till gropkeramisk kultur sker först i Mellansverige och den är en gradvis utveckling, men med starkt inflytande av östliga jägarkulturer. Sen försvinner trattbägarkulturen runt 2900 f.Kr., ungefär då gropkeramisk kultur tar fart ordentligt, och istället ser vi stridsyxekulturen bre ut sig. Dessa två samexisterar under ca 500 år och sedan försvinner båda och kvar finns bara senneolitisk kultur. Notera att jag här pratar om materiell kultur, krukor och yxor, inget om graden av ingifte och biologi. 

Man brukar ofta vara snar med att anklaga vetenskapsjournalister för att vulgarisera forskningsresultat, och visst stämmer det ibland, men i det här fallet ligger ansvaret tydligt på forskarna i fråga som inte skräder med orden precis:

- Våra analyser visar att dessa tidiga "skandinaver" inte bara levde i två skilda kulturer. Även de genetiska skillnaderna mellan dem var så stora att man kan faktiskt på sätt och vis kan beteckna dem som två olika folkslag, säger Anders Götherström. (2)

Allt detta från mitokondrie-DNA som ärvs helt och hållet från mödernet. Allt detta från tre - 3! - jordbrukande individer jämförda med visserligen ett flertal gropkeramiker, men dessa uteslutande från Öland och Gotland, inga från fastlandet. 

Sen har vi den typen av slentrianmässiga kommentarer från journalister som ger mig eksem:

Det finns flera teorier om hur Skandinavien befolkades och kopplingen mellan de tidiga jägarna-samlarna och den tekniskt mer avancerade första jordbrukskulturen. (2)

Just det, att odla är tekniskt avancerat medan vilken efterbliven grottmänniska som helst kan ge sig ut på öppet hav och jaga säl och tumlare. Jordbruket innebär ny kunskap, men det är tveksamt om det ska kallas mer avancerat för samma grundredskap och organisation kan krävas av både jägarsamhällen som småskaliga jordbruk. På sätt och vis var det enklare eftersom man kunde bli mer bosatt och inte behövde leta upp sin föda på samma sätt.

Det som jag berörde inledningsvis som är elefanten i vardagsrummet i denna typ av studier är det nutida jämförelsematerialet. För att veta om någon person i förhistorien är lik eller olik måste vi först besluta oss för vad som är normen. Man måste paradoxalt nog utgå från att det finns en viss "typisk" genuppsättning som definierar "svensk". Det har man gjort genom att göra ett litet urval ur den nutida befolkningen, i Norge och i Uppland om ni vill veta, som har rätt efternamn, bor på rätt ställe och som inte har något konstigt efternamn i släkten 3-4 generationer bakåt. Man utgår från att den äkta svensken är en isolerad population. Man utgår från att giftemål mellan regioner och språkgrupper är onormalt. Istället för att inleda med att i god vetenskaplig tradition testa om ens kategorier är gilitga till att börja med. 

Ni må tycka att jag är överdrivet kritisk och negativ, men den här förblindade förälskelsen i en ny testmetod kan oerhört lätt leda in i mycket problematiska generaliseringar. Götherström avslutar en intervju på följande sätt:

Syftet är bland annat att utröna varifrån invandringen till Skandinavien kan ha skett, säger Götherström.
-Nu vill vi ha reda på mera exakt varifrån vi kommer. (1)

Varifrån vi kommer. Vi. Eftersom vi alla är en enda enhetlig grupp, vi är de riktiga svenskarna och de som av någon anledning har avvikande haplogrupper är.... vadå?

Jag kan inte för mitt liv tycka att det är befogat eller berättigat med den här typen av vulgär-PR ens i krasst forskningsfinansierings-syfte. Vi har ett ansvar inför vetenskapen, inför allmänheten och inför oss själva. Riv upp, gör om, gör rätt.

Läs även andra bloggares åsikter om arkeologi, stenålder, DNA, invandring, migration, etik, vetenskap, forskning, jordbrukare, uppsala universitet