Doktoranderna var ju på exkursion i Helsingfors i september och eftersom jag är mer än lovligt nördig spenderade jag den sista dagen i staden med ett (andra) besök på Nationalmusem. Efter att ha kravlat och hängt runt varenda stenåldersmonter ytterligare en omgång hann jag faktiskt med att ta mig upp på de historiska samlingarna. Roligast var nog ett rum med helt underbara träsniderier på allehanda bruksförmål, såsom ostformar, linklobbor, rockblad och kavelbrädor. Vet du inte vad de flesta av de termerna betyder så är du i gott sällskap. Härligt vackert täljda i allehanda mönster, former och färger var de iallafall. Variationernas utformning var både personliga och uppenbart knutna till olika landskapstraditioner i Finland.
Ostformar med Sankt Hanskors från Finland. Nationalmuseets samlingar i Helsingfors.
Som arkeolog kunde jag inte låta bli att studsa till över den ofta förekommande användningen av
Riksantikvarieämbetets symbol. Inte för att det var anledningen till att den användes - i de flesta fall var den
inskuren på föremål tillverkade innan den första riksantikvarien utsågs. Symbolen är kanske mer känd för allmänheten från vägskyltar, där den signalerar trevliga stopp i
fornminnesmiljö sedan 50-talet. Som logotyp för
RAÄ blev den inte utsedd formellt förrän 1991. Men varför förekommer den då på finska kavelbräden?

Symbolen är en evighetssymbol, fyra knopar/knutar som binder och besvär. Liknande finns inom buddhismen, men i Europa spreds den norrut via orientaliska och
bysantiska ornament. I Sverige är kanske det mest kända och vackraste exemplaret det som finns på en av de gotländska bildstenarna, daterade till nån gång mellan 400-700
e.Kr. Därifrån kommer inspirationen att använda den som
fornminnesmarkör. Men såsom ofta sker under stora omvälvningar så överförs meningsbärande föremål, historier och symboler från en kultur till en annan. Vid kristendomens införande kom symbolen att kopplas till Johannes Döparen och blev allmänt kallad
S:t Hanskors. Tydligen levde symbolen kvar i extra hög
välmåga i Finland, enligt museets information särskilt i det
s.k. Egentliga Finland:
Varsinais-Suomi.
Men det verkar vara en osedvanligt livaktig symbol. För de av er som någon gång ägt en
Mac så kanske symbolen har lite andra associationer. Det är ju
Apples Ctrl-symbol, den man använder för kortkommandon. Men hur kommer det sig? Jo händelserna bakom detta är tydligen så pass intressant att de förevigats i en egen liten
historia av en av upphovsmakarna:
Andy Hertzfeld (inget är för smått eller för petigt för
Apple-fans). Från början var den tangenten endast markerad med just
Apple-symbolen, men när man började skapa långa menyer med rader av kortkommandon så fick grundaren
Steve Jobs (som verkar personifiera begreppet
micro-management) nog. Det var för många äpplen!!!
Susan Kare fick ett par dagar på sig att finna på en annan bra symbol. I panik bläddrade hon igenom ett internationellt symbol-lexikon och hittade den lilla
kringlan under beteckningen: "
indicates interesting feature in
Sweden". Bingo! Alla älskade den och
kringlan och äpplet delade på tangenten. Som fotnot kan nämnas att upprörda
Apple-fan(atiker) just nu har en allmän
petition på gång för att förhindra att Äpplet ersätts med beteckningen "
command" på sagda tangent. Men
kringlan verkar än så länge
ohotad...
Så från Byzantium, till gotländska bildstenar, till dopfuntar och ostformar, till vägskyltar och RAÄ-logotyp, till dator-tangentssymbol. Outgrundliga äro symbolikens vägar...
Andra bloggar om:
arkeologi. museum,
hanskors,
apple,
bildstenar,
etnologi
2 kommentarer:
Mycket läsvärt och det säger jag inte bara för att jag jobbar på myndigheten med den vackra loggan. ;)
estefanz.blogspot.com
Skicka en kommentar