Vetenskapsbloggskolan Del 5

Vi fortsätter i sakta mak med vår lilla grundkurs i vetenskapsbloggande.
Om du nu har registrerat en blogg, bestämt dig för vad du vill skriva om och vem/vilka du riktar dig till och varför så kanske det vore kul att få läsare också. Iallafall när du blivit varm i kläderna.

Stå inte bara där Knyttet, kom fram och visa dig!
Om du inte är rikskändis eller bloggar om mycket kontroversiella ämnen så är du bara en, i en vid det här laget, riklig ström av bloggar ute i cyberrymden. Om du tror att det räcker med att göra ett snyggt arbete och sedan ta emot massornas hyllning så har du grundligt fel. Precis som om du som forskare skulle åka till en stor världskonferens med hundratals deltagare och ett dussintals parallella sessioner så krävs det mer än att ställa upp sin poster. Du måste söka upp, prata, knyta kontakter. Precis som på konferenser så är det detta nätverksbyggande som är den verkliga vinsten med att släpa sig dit. Så hur knyter man kontakter via bloggen?

Länka, länka, länka!
Din text ska innehålla länkar, inte bara till andra sajter som har mer information likt ett referenssystem, utan i än högre grad till tidningsartiklar och andra bloggar. När du länkar din text och sedan "pingar" den (dvs registrerar din blogg i diverse välbesökta bloggportaler och uppdaterar när du postar ett nytt inlägg) så dyker din blogg upp på radarn på dessa ställen. De stora tidningarna och medierna har ofta små menyer (främst Twingly) som visar vilka bloggar som länkar till respektive artikel. På sätt kan deras läsare följa länken till din blogg om de vill läsa någon annans åsikt. Samma sak med bloggar. Till vänster i min meny ser du ett par sådana menyer som visar vilka som nyligen läkat till min blogg - vare sig de är positiva eller negativa. Även om bloggen inte visar detta ser ofta bloggare vem som länkar till dem och blir nyfikna. Du kan på det sättet hitta nya läsare genom att åka lite snålskjuts på andra bloggar. Men det är i grunden ett givande och tagande, för dina länkar gör att mottagande bloggen blir högre rankad. Så hjälper vi varandra - även när vi är i heta gräl med varandra. Precis som när du refererar till andra forskare i dina vetenskapliga texter.

Läs och delta - det handlar inte bara om dig
Faktum är att forskare borde vara grymma bloggare, för precis samma regler som gäller inom den akademiska världen gäller inom bloggosfären. Du kan inte förvänta dig läsare om du inte själv engagerar dig. För forskare betyder det att man skriver, refererar, deltar i seminarier och åker på konferanser, nätverkar. För bloggare betyder det att du besöker andra bloggar, kommenterar deras inlägg, länkar, följer upp diskussioner de startat, tipsar dina läsare om när de skriver något intressant.

En av de bästa sidoeffekterna av bloggandet är att jag har fått kontakt med forskare verksamma inom fält som intresserar mig men där jag helt saknade kontakter innan. På detta vis har jag getts möjlighet att bredda och fördjupa mina kunskaper utöver den snäva krets vi forskare lätt hamnar i när vi specialiserat oss. Så med risk för att dra upp en kliché: Tänk inte bara på vad andra bloggare kan ge dig, tänk på vad du kan få från andra bloggar.

Ett lästips: Henrik Brändén har plitat ned kloka och intressanta tips om hur man skriver bra populärvetenskapligt om naturvetenskap. Mer utförligt och erfaret dessutom än det jag skrivit här. Fungerar förresten även för humanvetenskaperna.

Nästa gång tror jag vi ska prata lite om fördelarna med att blogga som forskare

Tidigare delar i Lilla Vetenskapsbloggskolan:
Del 1 - Varför blogga?
Del 2 - Vem pratar du med?
Del 3 - Vad en blogg inte är
Del 4 - Om kommentarer

Läs även andra bloggares åsikter om vetenskap, blogga, populärvetenskap, vetenskapsbloggar, bloggskola