Arkeologin i töväder?

Den globala uppvärmningen har medfört att arkeologin har fått ett visst uppsving genom att bistå forskning som berör klimatförändringar. Studier av hur människan påverkat och förändrat sin miljö genom jakt, odling, tamdjurshållning, utdikning, skogsfällning, bevattningssystem etc kombinerat med paleoekologiska studier kan möjligen sprida lite mer ljus över den komplexa utvecklingen.

Men avsmältningen av glaciärerna har också medfört mer konkreta möjligheter för arkeologerna då områden i Alperna och Skandinaviska fjällen som varit täckta av is under årtusenden nu tinar för första gången och avslöjar välbevarade organiska föremål som härstammar från stenåldern. Ötzi, ismannen, är utan tvekan det mest kända av dessa fynd. Han begravdes av snö och is för runt 5500 år sedan i ett område i nuvarande Österrike som numera är närmast helt isfritt. I norska fjällkedjan som nu också snabbt håller på att förlora en hel del glaciärer kämpar arkeologerna mot klockan för att hinna upptäcka och omhänderta gamla jaktredskap från järnåldern som åter ser dagsljuset.



Det går att läsa om Lars Piloes inventeringar i Juvfonna i The Guardian, men när jag googlade hittade jag en extremt likvärdig artikel i Reuters från den 14:e september som fick mig att undra lite över plagiering och etik inom journalistkåren. Robin McKies artikel i Guardian är något kortare och inte helt identisk med Alister Doyles, men intressant nog avslutar den med att nämna Patrick Hunts arkeologiska inventeringar i Alperna i spåren efter Hannibal - precis som Doyles artikel i Reuters. Jag kan inte se något nytt i Guardian-texten, inkl citaten från forskarna, och jag misstänker att den är helt skriven utifrån Doyles förlaga - bara lite "omstökad" och nedkortad.

En student som skulle försöka sig på något liknande utan källhänvisning skulle åka dit för plagiat, jag vet inte hur journalistkåren ser på det (de brukar ju vara så känsliga när Google "snor" deras alster). Nu tycker jag visserligen att Doyles artikel är pinsamt dålig i många avseenden. Som att spåren av organiserade jaktlag med 15-20 personer för 1500 år sedan i Norge skulle vara något häpnadsväckande bevis på avancerad social organisation under "den mörka medeltiden"... Det finns likartade samhällen i regionen under mesolitikum.

Det finns även i Guardian en krönika skriven av en arkeolog, Caroline Wickham-Jones, som utifrån sitt långtids-perspektiv ger ett kritiskt perspektiv på utvecklingen sedan stenåldern. Det ganska vanliga perspektivet "allt blev sämre i och med jordbruket". Men det går inte att dra tillbaka klockan, om arkeologer vill ha något konkret att tillföra klimatdebatten tror jag vi måste hitta bättre utgångspunkt än detta.



Läs även andra bloggares åsikter om arkeologi, historia, klimat, global uppvärmning, Norge, media, vetenskap, journalistik, etik