tisdag 24 juni 2008

Månadens ros - Österlens museum

I gårdagens Studio Ett i P1 sändes ett reportage om Ales stenar, denna återkommande huvudvärk för arkeologer. Under några bedrövliga minuter undrade jag om mitt favoritprogram på radion hade gått ned sig i populistträsket, eftersom reportaget av Lotta Malmstedt inleddes med en flåsig Bob Lind som förevisade sina "Heimdals stenar" (dvs Höga stenar), inklusive "penisen med de två testiklarna"...fast den ena låg ju en bra bit bort. Det är ett testamente till Linds totala brist på självkritik att han å ena sidan kan hävda att samtliga stenar i hagen står i exakt position efter ett solmönster, oändrat sedan tillblivelsen, å andra sidan hävda att hans ena sten-testikel råkat förflyttas. Makalöst sammanträffande det där, att allt som passar in i teorin måste vara korrekt placerat, och allt som inte passar in måste ha flyttats.

Som sagt, efter den inledningen, inklusive den lilla grodan ur reporterns mun att Riksantikvarieämbetet tidigare försökt stoppa Lind när han predikade för sin solkalender-tolkning av Ale stenar (RAÄ har aldrig gjort några försök att stoppa honom, däremot har Bob med stor envishet stört guiderna från RAÄ för att hindra dem att ge forskningens bild av det hela), anade jag det värsta. Men mina farhågor kom på skam, för Studio Ett-reportern gjorde det som så få tidningsjournalister och t.o.m. vetenskapsjournalister idag tar sig tid till - hon sökte upp den andra sidan av debatten och gav dem likvärdigt utrymme.

TVÅ VACKRA ÖSTERLENSROSOR går idag till Ulrika Wallebom och Lena Alebo vid Österlens museum som utan åthärvor, men med emfas, stod upp för arkeologin som seriös vetenskap och idén att även om alla får tänka vad de vill, så finns det vissa tankar som dessutom är underbyggda av gedigen bevisföring. Bob Linds tankar är det inte. Lena Alebo påpekade dessutom det påtagliga problemet med de skyltar som Riksantikvarieämbetet satte upp vid platsen förra året, där Bob ges en egen skylt och omnämns med namn. Som hon påpekar, det finns åtskilliga amatörforskare med egna tolkningar av Ales stenar, varför har Lind fått ett sådant företräde? Det bör väl inte vara så att den som för mest oväsen och agerar mest aggressivt får tolkningsföreträde över andra? Vilken sorts samhälle får vi då?

Utanför prispallen hamnar däremot länsstyrelsen, som återigen tar den mesiga vägen att prata vagt om allas rätt till att tolka förhistorien och avsvär sig allt ansvar att förmedla seriös information. Det viktigaste är tydligen att "undvika konflikt" och låta människor bilda sin egen uppfattning. Jag kan instämma i att man inte ska provocera fram onödiga konflikter, och gärna engagera i dialog med allmänheten, men att vägra ta itu med de konfliker som ändå ovillkorligen uppstår är att abdikera från sitt eget ansvar. Naturligtvis får folk bilda sig sina egna uppfattningar, men isåfall måste man se till att informationen ges på ett bra sätt om vad som ligger bakom tolkningarna – och vad kritiken mot dem kan vara. Arkeologers tolkningar har faktiskt också rätt att representeras på ett korrekt sätt, inte sopas undan som vagt tyckande.

Vad tänker länsstyrelsen göra när en bunt ny-nazister börjar tåga runt fornlämningar och tala om den rena ariska rasen i Sverige? Undvika konflikt? Ge alla samma rätt att tolka? Bara vara glada att folk blivit engagerade i kulturarvet?

Nej, månadens rosbukett till kollegorna med ryggrad på Österlens museum. De som faktiskt befinner sig i stormens öga, och inte på ett tryggt kontor långt borta i huvudstaden, där man sällan eller aldrig behöver umgås med de fritänkare man uppenbarligen har så höga tankar om.

För en utmärkt bakgrund och diskussion kring debatten om skyltarna vid Ales stenar, kan jag varmt rekommendera Elisabeth Rudebecks artikel som finns tillgängligt digitaltVoFs hemsida.

Sommartips: besök Österlens egen rosfest 3-9 juli.


Andra bloggar om: , , , , , , , ,

9 kommentarer:

Anonym sa...

Tyvärr har vi redan ett samhälle där den som gapar högst och är mest aggresiv får sin vilja fram.

Lars

ArchAsa sa...

Dags att utrusta alla arkeologer med megafoner...?

Pierre sa...

Lars han före... Men ett samhälle där den som gapar mest och högst vinner är ju just precis det samhälle vi lever i. Hur trist det än är.

ArchAsa sa...

Jag vacklar mellan cynism och hopp. Jag vet personer som lyckats ta sig fram en bra bit tack vare både luft i lungorna och huvudet. Men jag vet också att det finns en hel del genuint kompetenta och ryggradsfasta personer som ibland lyckas tränga sig förbi de högljudda.
När det gäller forskning vågar jag påstå att vissa kan röna stor framgång på kort sikt, bara för att springa in i väggen när de inte är trendiga längre. Men det som verkligen har substans tenderar att överleva i det långa loppet.

Det tråkiga är bara att så få får chansen nuförtiden, många bra forskningsprojekt ges aldrig chansen.

Göran sa...

Borde man inte kritiskt granska de personer som skriker så högt att RAÄ fegar ur? Om det är OK att sprida lite andrahandsinformation så är nedanstående är hämtat ur ett forum på nätet.

Citerat från forumet:

”Bob (Lind) är en man med många strängar på sin lyra. 1989 gav han ut boken "Det finns inte en Gud, det finns miljoner", och 1994 gav han ut "Budskapet i sädesfälten". Den förra har jag inte läst, den senare har jag läst. Den handlar om hur Bob såg ett rymdskepp sänka sig över ett sädesfält och gjorde ringar i säden. Det var vid den tiden då sådana practical jokes togs på största allvar i medierna. Besättningen på rymdskeppet överförde via telepati ett fredsbudskap till Bob. Han talar inte gärna om detta idag sedan han blev "forskare".”

Jag har tyvärr inte kunnat kolla om det som sägs i citatet stämmer eftersom boken inte längre går att beställa. Men det är korrekt att Bob Lind har gett ut en bok med titeln "Budskapet i sädesfälten" och det gjorde han på ett av de flummigaste förlag vi har – Stjärnstoft Förlag.

Göran

ArchAsa sa...

"Borde man inte kritiskt granska de personer som skriker så högt att RAÄ fegar ur?"

Va?
De som vill kritiskt granska mig och Martin Rundkvist och Elisabeth Rudebeck och minst hundra andra arkeologer som tycker att vi ska stå upp för god forskning som en motpol till grundlöst tyckande är mer än välkomna.
Jag är inte precis anonym...

Anonym sa...

Tack för de orden, de värmde verkligen. Vi har ett sjå här på museet att tampas med Linds teorier nästan dagligen, svara på allmänhetens frågor osv. Det är ibland svårt att känna att man har ett stöd i denna "strid" som man helst hade lagt på hyllan för att ägna sig åt intressantare saker.
/Ulrika

ArchAsa sa...

Det är vi som ska tacka. Jag förstår att ni mycket hellre lade tid på konstruktiva saker och inte att fajtas mot en människa som tror på Ufon. Men glöm inte att ett sunt förnuft och goda exempel i slutändan är minst lika viktigt för allmänbildningen.

Och ni är definitivt inte ensamma, det sitter drösvis med arkeolgoer på både universitet och grävkontor och myndigheter som ger er sitt fulla stöd. Men ibland behöver man se det svart på vitt också.

Martin Malmstedt sa...

Fast man undrar ju om Lotta Malmstedt som journalist lever upp till det prestigefyllda efternamnet...