Glöm vad du läst, or else...

I vanliga fall är copyright-hetsen ett genuint irritationsmoment för akademiker och forskare i allmänhet. Problem med att göra undervisningslitteratur, problem med att skapa föreläsningar, problem med att skriva vetenskapliga texter över huvud taget när man plötsligt måste oroa sg för att ett förlag eller dylikt stämmer en på stora bötesbelopp för att man använder sig av en bild som de tryckt upp vid nåt tillfälle. Att bilden ifråga ofta är skapad av en annan forskare som en del av ett forskningsarbete vilket troligen var finansierat av statliga medel är liksom bara toppen på isberget. Eller att föremålet som ett museum krampaktigt behåller all rätt till skapades tusentals år innan nationsstaten ifråga ens existerade.

Vi blir mer och mer vana vid att forskning och information hindras och försvåras av dessa krassa ekonomiska intressen. Så jag blev totaldeprimerad när jag idag läste ett inlägg av Mathias Klang på hans blogg Techrisk att det numera finns universitetslärare som försöker copyright-skydda sina föreläsningar i sån utsträckning att de förbjuder ljudupptagningar och t.o.m. försöker tvinga studenterna att förstöra sina anteckningar när kursen är slut.

Jag vet inte om de här personerna är certifierbart galna eller bara onda, men att som akademiker hävda att ens undervisning - som är ens förbannade plikt som anställd och dessutom ett privilegium att få göra uppbackad av ett universitet - tangerar ett bråddjup i moraliskt och etiskt förfall. Att hävda att studenter som tar svindyra lån för att få tillgodogöra sig kunskap som dessa professorer själva bara kunnat komma fram till genom att fritt och gratis använda sig av andra personers blod, svett och tårar inte har rätt att göra sitt yttersta för att ta till sig den kunskapen är på gränsen till kriminellt.

Man kan bara undra om lektorerna i fråga någonsin kan tänka sig att skicka en check eller hundra till alla de andra forskare vars verk och resultat de fritt utnyttjar i sina egna föreläsningar? Mitt största problem med rättighets-hetsarna är inte så mycket att de kräver pengar för en minst sagt vagt definierad "produkt", det är att de är inskränkta och enfaldiga nog att tro att deras produkt skapades ur tomma intet och inte som ett resultat av hundratals generationers slit och strävan.

Tur då att det finns andra goda forskare som har ett aktivt och engagerat intresse i Open Access publicering.

Allvarligt talat, om ingen snart sätter ned foten ordentligt så kommer vi snart befinna oss i en absurd värld där varenda handling, text, foto, teckning och rörelse ska avgiftsbeläggas. Jag förväntar mig att alla som läst detta blogginlägg sätter in 10kr på mitt bankkonto eller omedelbart slår sig själva i huvudet för att orsaka amnesi.