Eftersom de flesta av oss i Sydsverige börjar ställa in oss på vår efter en rent bedrövlig vinter, vaknade jag naturligtvis upp till en strålande klar vinterdag imorse. Bara solen lyser är jag glad, min födelsedag i söndags var som vanligt fylld av snöblandat regn och gråmulen himmel.
Våren är en svår tid för en skrivbordsbunden arkeolog, när lukten av torrt grus och blöt jord fyller näsborrarna så rycker det i de förtvinade skärslevsmusklerna. Gräv, gräääv, gräääääv susar det i öronen. Men icke, jag måste kedja mig vid datorn och se årstiderna växla utanför mitt vindsfönster på tredje våningen medan blåklädda kollegor lastar kombin full av spadar, hackor, totalstationer och sållfat. Endast mornar då man vaknar till duggregn kan rädda humöret då, eftersom inomhusplaceringen då inte framträder som så illa. Nästan. Lite iallafall. Ibland. Suck.
Finns det nå'ra jobb då, undrar vän av ordning? Det vet man inte förrän en dag innan grävningen ska starta, då länsstyrelsen slutligen ger sitt godkännande och panikslagna projektledare ringer runt och undrar om man kan befinna sig i Skillingaryd till imorgon bitti.
Annars kan man pröva sin lycka utomlands. Irland må nyligen ha dragit sig upp i toppligan av industriländer, men har under många år varit mottagare av en imponerande tillfällig arbetsinvandring av arbetslösa arkeologer. Själv har jag våldgästat både Tjeckien och Slovakien och Georgien, mot gratis mat och boende för en chans att gräva riktigt läckra lämningar (eller jag såg iallafall läckra lämningar från min fula lilla grop).
Följande tips har ramlat in i min mejllåda (inga garantier från min sida):
Balkan Heritage Field School (kostar)
Arkaeologisk Museum i Stavanger - Fältsäsong 2008
Andra bloggar om: arkeologi, grävning, jobb
tisdag 4 mars 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag tillbringade idag en solig och lycklig eftermiddag med åkergång i bronsåldersmiljö i Botkyrka. En malstenslöpare och tre kvartsavslag blev bytet, alltihop påträffat ett stenkast från en skålgropshäll med skärvstenshög.
Somliga roar sig... Andra går upp kl 5, cyklar till jobbet och ställer sig halvsovande vid postsorteringsmaskinen och hoppas på att posten till Ödeshög inte av misstag hamnar i Nöbbele, allt medan drömmarna vandrar iväg till skrapande grävslevar, lagerföljder och doften av fuktig jord. Hoppas du inser hur bra du har det Åsa! =)
Klart jag inser det. Jag visste redan från den första himlastormande minuten efter beskedet att jag antagits att detta skulle bli den mest priviligerade tiden i mitt liv.
Efter hösten är jag bara en i raden av arbetslösa akademiker med för mycket specialisering och för lite yrkesanpassning. Då knackar jag på postkontoret med mössan i hand och ber allranådigast om ett jobb...
Får väl skaffa mig en liten kolonilott där jag kan sprätta loss med skärsleven och incilla mig att teglet är bronsålderskeramik. ;-)
Min första fruga hade en kolonilott i ett område som sedermera visat sig vara del av slagfältet vid Baggensstäket från 1719. Jag har metallspökat där med Raä:s slagfältsprojekt och hittat ryska muskötkulor.
Skicka en kommentar