Sunt förnuft revolterar

Det finns en stor förtjusning inom de historiska vetenskaperna att tala om förändring och paradigmskiften, mer eller mindre troliga sådana. Men jag tror faktiskt att den digitala eran som inleddes på 80-talet i framtiden kommer framstå som en av de mest omvälvande skedena i mänsklighetens historia. Datorisering och globala nätverksuppkopplingar har ändrat förutsättningarna för ekonomi, handel, information och kontakt på ett sätt som faktiskt är svindlande när man tänker på det. Jag som hör till generationen som minns när disketterna faktiskt var "floppy", började på universitetet när de flesta lämnade in handskrivna B-uppsatser, minns att jag tänkte att det här med internet var ju en total överhajp...

Datorer betyder att vi kan forska på helt nya sätt, att vi skriver på ett nytt sätt, att vi hanterar information på ett nytt sätt. Och i kölvattnet på detta växer kontroverserna mellan en allt mer kommersiellt professionaliserad kapitalism som söker nya vägar att generera intäkter, och en global population människor som inte accepterar de föråldrade lagarna, eller än värre - nya lagar som framställs som gamla. Larry Lessig, professor i Stanford och expert på copyright, har jämfört lagstiftarnas och företagens inställning med ett intressant skede i historien. Enligt markrätten såsom den fastslogs på 1600-talet så innebär ägandet av ett stycke land även rätten till allt under och allt ovan denna landplätt. Helt okej och tydligt då det begav sig, men ett påtagligt problem när flyget uppfanns. I ett uppmärksammat mål i USAs Högsta Domstol fastslogs då att den traditionella lagen inte längre kan gälla: "Common sense revolts at the idea" som de uttryckte det. Ska man vara krass kan man påpeka att de enorma finansiella intressena hos det kommersiella flyget hjälpte till att skynda på processen.

I den växande globala striden mellan extrema förespråkare av antingen total copyright eller total frihet har "sunt förnuft" ofta fått stryka på foten. Eller gnaga av sig den i ren desperation. I kölvattnet på den stora och medialt uppmärksammade striden sker saker i skuggan, i korridorena i Bryssel, i mötesrum för makthavare och marknadskrafterna. Copyright-lagar och äganderätt över intellektuellt kapital börjar krypa in på alla fronter. En forskare är totalt beroende av publicering för att meritera sig. Men vill du publicera dig måste du skriva över rättigheterna till din text, dina illustrationer till förlaget. Vill du publicera bilden igen? Då måste du betala förlaget, med pengar som egentligen borde gå till ny forskning. Ett företag som aldrig bekostat din forskning till att börja med, som skamlöst utnyttjar den beroendeposition den har forskaren i.

Lärare på filmundervisning får inte visa 5 sekunders klipp ur filmer utan att betala för privilegiet. Konstvetare får inte trycka bilder av konstverk målade hundratals år innan begreppet copyright uppstod. Antikare får inte ens ta egna fotografier av en staty skapad för årtusenden sedan, innan den nationalstat den nu tillhör ens existerade.

Hur mycket av våra rättigheter till kunskap och information ska eroderas på marknadens heliga altare innan universitet och högskolor reagerar? Varje gång vi sluter ögonen så vittrar ytterligare en bit av vår verksamhet sönder, för att någon i efterhand har beslutat sig att de äger den.

Common sense revolts at the idea


Se gärna videon från ett intressant och riktigt roligt föredrag av Lessig om copyrightfrågan. Gäller digitala rättigheter till musik och bild mer än vetenskap, men berör samma huvudfråga i slutänden.


Andra bloggar om: upphovsrätt, copyright, forskning, vetenskap, universitet