torsdag 7 augusti 2008

Framtidens arkeologi?

Seed Magazine är en snygg och tvärdisciplinär vetenskapspublikation som riktar sig till både forskare och intresserad allmänhet med reportage om ny forskning och pågående vetenskapsdebatter. Den finns dels rent fysiskt som papperstidning, dels som digital version där man kan läsa många av artiklarna. I det senaste numret presenteras under serien Revolutionary Minds, några forskare under rubriken the Re-Envisionaries. Fem forskare som enligt tidningen är goda representanter för vad disciplin-överskridande, tvärvetenskaplig forskning kan leda till för nya insikter. Som de så riktigt påpekar är det just i mötet mellan olika vetenskapsgrenar som de mest kreativa insikterna kan uppstå. Inte minst inom naturvetenskaperna.

Av de fem som nu lyfts fram är en av dem Lambros Malafouris, neuroarkeolog vid Cambridge. Jag kände inte till just Malafouris tidigare, men tydligen är han en allt allt fler arkeologer som börjat intressera sig för vad kognitiv och neurologisk forskning kan säga oss om förhållandet mellan människan och den materiella värld och skapar och interagerar genom. Materiell kultur är själva livsblodet inom arkeologin, men det är också vårt svarta får, vår akilleshäl. Vad betyder det materiella? Betyder det något alls eller är det bara det andliga och intellektuella som räknas? Är det materiella determinerande för och av vår sociala struktur, ett adaptivt hjälpmedel som styr oss och styrs av evolutionära principer?

Dessa frågor har alltid varit relevanta för arkeologer, och extremt svåra att svara på eftersom vi har svårt att "kontrollera" och testa våra hypoteser. Från 1950-talet har denna fråga bara växt och blivit allt mer polariserad och infekterad Från evolutionärt deterministiska modeller på 70-talet, till att nästan helt ge upp seriösa studier av materiella lämningar på 90-talet "eftersom allt är relativt". I nuläget kan man säga att pendeln är över hela spektrat, från post-moderna kritiska studier som fokuserar mer på arkeologin självt som ett studieobjekt, till ett uppsving igen för biologiska och evolutionära modeller - och allt däremellan.

Själv är jag extremt intresserad av vad delar av kognitionsforskningen kan bidra med i förståelsen av människan och hennes relation med omvärlden, ur min synvinkel mest utifrån förmedling av praktisk kunskap, inlärning av hantverk och omedvetna traditioner bundna till kroppsliga rörelsemönster och ageranden. Jag är definitivt inte ensam här, det har blivit lite av ett skämt att trend-ordet det senaste åren varit "embodied", ett begrepp ofta länkat till kognitiv vetenskap. Ett par kollegor till mig, Jan Apel (doktor i Uppsala) och Kim Darmark (doktorand i Stockholm) är för närvarande involverade i ett brittiskt projekt som bland annat studerar hjärnaktiviteten hos stensmeder (om detta och fler liknande kan man läsa här).

En del av inriktningarna inom detta arkeologiska fält tycker jag går lite långt i sin förhoppning att hitta en magisk formel som ska avslöja allt om mänsklig kultur - vad jag gillar med kognitiv vetenskap är att man där ofta problematiserar det neurologiska och genetiska på ett sätt som varit alltför sällsynt inom dessa grenar.

Jag tror iallafall att Seed Magazine här har rätt i att detta är ett möte mellan humaniora, samhällsvetenskaperna och naturvetenskaperna som kommer generera mycket intressant forskning inom de närmsta åren - kanske t o m värdefull ny kunskap.
De fyra andra som omskrivs är
Heejung Kim: studerar hur kulturella strukturer medför skilda beteenden hos människor som har liknande genetiska egenskaper, såsom låg stresströskel. En problematiserande syn på genetiken som verkar visa att även om gener kan påverka beteende, så är kultur ofta minst lika viktigt och inte beroende av genetisk uppsättning i samma mån. Benämningen "genetic acculturation" verkar dock helt missvisande - ackulturation betyder att en kultur tar över och omvandlar en annan kultur.
Fernando Esponda: "Immunocomputing". Informationsvetenskap kombinerat med immunologiska studier, databasuppbyggande enligt principer som används av immunsystemet.
Aleksandra Walczak: "Stochastic biology". Fysiker som studerar genetiska nätverk.
Michelle Borkin: "Astronomical Medicine". Använder sig av kirurgiska datorprogram för att studera kosmiska konstellationer i virtuell 3D.

Förutom korta skrivna artiklar finns podintervjuer med forskarna att lyssna på.


Andra bloggar om: , , , , , , ,

3 kommentarer:

kai sa...

Jag kollade upp Fernando Espondas artiklar (leve Google Scholar) och min reaktion var “tung matte, men ganska begränsad tillämpning”. Fast så är det väl med den mesta forskningen man åstadkommer :-)

ArchAsa sa...

Förutom oss som inte ens kan bidra med tung matte, bara begränsad tillämpning... ;-)

kai sa...

Aha. Då kanske tricket är att du ska klämma in några differentialekvationer i ditt nästa paper för att öka chansen för anslag :-p

(Och ju mer jag tänker på saken, ju mindre skämtsam blir meningen ovan…)