Tulpanen
Den stora tulpan-kraschen i Holland på 1630-talet är ganska allmänt känd som händelse, även om detaljerna brukar vara mer skakiga. Den lyfts ofta fram som varnande exempel för tygellösa spekulationer i varor av endast trendkänsligt värde. Enligt legenden resulterade de holländska köpmännens vilda bjudande på tulpanlökar, där hela hus gavs som betalning för enstaka lökar, i en total krasch och finansiell katastrof för de inblandade. Enligt en nyutkommen bok av historikern Anne Goldgar, "Tulipmania. Money, Honour and Knowledge in the Dutch Golden Age" som recenseras i SvD, kanske det inte var riktigt så illa. Enstaka investerare råkade illa ut, men den holländska ekonomin var för stark för att påverkas långvarigt. Vad som var mer allvarligt var den törn förtroendet för marknaden och köpmännens skrå fick hos den vanliga befolkningen.
Det enda vi lär oss av historien är att vi aldrig lär oss av historien. Tulpan-kraschen var inte den första marknadskollapsen och som vi alla vet, inte den sista heller. Lika lite som it-bubblan har förhindrat att pengahungriga spekulanter på börsen med största sannolikhet kommer utsätta oss för fler sådana samhällsekonomiska katastrofer.
När det gäller tulpan-skandalen såg jag ett riktigt intressant program om detta på History Channel för ett par veckor sedan. Kan tyvärr inte komma ihåg programmets namn, men det var mycket välgjort och gav en intressant bakgrund till fenomenet genom att följa tulpanens introduktion till Europa från dess ursprung i Turkiet. I programmet förklarade man hur besattheten satte igång hos de välbärgade genom att vissa tulpaner av en på den tiden oförklarlig anledning kunde bli tvåfärgade. Ingen visste hur, och då fortplantning av egenskapen endast kunde ske genom att löken skapade nya lökar, inte via frön som hos många andra blommor, så var spekulationerna snart i full gång.
En sak som klargörs i Goldgars bok, som krönikören och tillika Uppsalas vicerektor Lars Magnusson tar upp, är tulpanernas prominenta plats i köpmännens trädgårdar. Dessa var inte bakom höga murar och undanskymda från allmänheten, utan låg längs med kanalerna i Amsterdam, och utanför stadsmurarna i Harlem och Leiden. På så sätt var en tulpanrik trädgård ett utmärkt sätt för en familj att visa sitt välstånd i en exotisk och förgänglig produkt. Detta beteende är faktiskt otroligt allmänmänskligt, i de samhällen där rikedom tillåts uppvisas. Antingen kan materiella ting återspegla makt genom att tillverkas i bestående material, såsom jättelika stenyxor, guld (som inte patineras med ålder), ädla stenar osv. Men man kan också visa rikedom och framgång i material som är påtagligt fragila, såsom siden och spetsar, porslin, fjäderdräkter, blommor.
Vad som ofta är gemensamt för tingen ifråga är att det ska finnas ett inslag av det exotiska över dom. Antingen att råmaterialet är svårt att få fram och förfina, eller att tillverkningen endast kan ske genom hemliga och komplicerade processer, eller att de kommit från områden långt bort och endast kunnat införskaffats med hjälp av långväga kontaktnät. Vi är inte annorlunda idag. Souvenirer från våra resor visar hur vittberesta vi är - ett musselskal från Galapagos slår en snäcka från Rhodos. Kläder i exklusiva material, handtillverkade i en liten italiensk bergsby, är en statusmarkör både för bäraren och för de som kan visa hur insatta de är genom att känna till dess exklusivitet.
I förhistoriska material kan vi hitta exempel på detta i många fall. Yxor tillverkade i bergarter från andra regioner, en benplatta från sötvattensstör funnen på en stenåldersboplats på Gotland, unika gravgåvor i Uppsalahögarna. I ekonomisk betraktelse var holländarna tokiga som skuldsatte hus och hem i jakten på en tvåfärgad blomma. I ett längre perspektiv gjorde de inget som avviker från mänskligt beteende, vare sig förr eller senare. I vår tid av ekonomiska möjligheter för fler än aristokratin, med dagliga globala resor och allt stort och smått katalogiserat och undersökt kunde man lätt tro att sådana materiella uttryck ska försvinna. Tvärtom verkar vi nu hänge oss åt en allt mer extrem konsumerism. Vad är vår tids tulpan? Svaret är nog att det finns många, många alternativ. Från mobiltelefoner, till märkeskläder, till extrema resor och luxuösa boningar.
Och mysteriet med den tvåfärgade blomman? En liten parasit som angrep löken och störde pigmentproduktionen. Se där hur en varelse ej synlig för blotta ögat kan sätta igång en process som leder till ekonomisk kollaps...
Lästips:
Jackie Taffinder 1998: The Allure of the Exotic. The social use of non-local raw materials during the Stone Age in Sweden. Aun 25. Doktorsavhandling, Uppsala universitet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar