tisdag 13 maj 2008

DNA från stenåldern - nya svar, fler frågor

Spenderade helgen med näsan i Anna Linderholms avhandling, som nått oanade höjder av "snackis" för en arkeologisk publikation som inte ens genomgått disputation ännu. Rent generellt kan jag säga att ur mitt eget snäva intresse är boken en gottispåse fylld med roliga karameller av information och analysresultat som jag kommer återkomma till vid upprepade tillfällen under min egen forskning. Men jag har samtidigt en del invändningar mot tolkningarna av dessa resultat.

Detta är en sammanläggnings-avhandling och består alltså av ett antal samproducerade artiklar, varav vissa fortfarande inte är tryckta i en tidskrift ännu, samt en sammanfattande "kappa" av doktoranden som inleder. Naturvetare gör allt baklänges - de inleder med en sammanfattning. Det positiva med detta är att läsaren snabbt får en överblick av resultaten, det negativa att man inte riktigt kan bedöma grunden för tolkningarna förrän efter man läst igenom en samling ganska disparata artiklar. Idealiskt ska artiklarna bilda en sorts trappstegseffekt, eller test av diverse hypoteser. I verkligheten är det svårt att vara så stringent inom ett delvis humanistiskt ämne. Som läsare blir det dock enkelt att hitta fram till de olika analyserna och dess resultat. Man kan säga att det är en smaksak.

Förutom kappan består Linderholms avhandling av hela 7 artiklar:

I: Studerar olika sorters haplogrupper i mitokondrie-DNA (som ärvs via mödernet) hos nutida och förhistorisk befolkning för att utröna vilka likheter och skillnader det finns - särskilt mellan jordbrukande respektive jagande neolitiska grupper. Resultaten pekar på påtagliga skillnader mellan de kustlevande jägar-grupperna jämtemot neolitiska och bronsålderstida bönder i samma område. De senare avviker inte nämnvärt från nutida Sydskandinaver. En jämförelsegrupp med letter hade likheter med både bronsåldersgrupperna och jägar-samlarna. Sammanlagt jämförs 31 gropkeramiker (Gotland 25, Öland 6), med 7 trattbägarkultur-individer (Öland 2, Västergötand 5) och 15 bronsåldersskelett (Öland).

II: Dietstudie över 123 människor från Öland, från ett antal lokaler daterade mellan mesolitikum till järnålder. Dessutom har man analyserat inte bara benen (som representerar diet i vuxen ålder), utan även olika tänder som återspeglar dieten hos individen då de bildades, i barndoms- och ungdomsåren. Benen är alla C14-daterade. Fullpackat med oerhört intressanta resultat. En mycket tydligt marin diet förekommer hos mesolitiker och gropkeramiker, en mer terrest diet med inslag av fisk hos samtida neolitiska jordbrukare, samt en mycket enhetligt terrest diet i bronsåldern. Ett romartida gravfält hade gravlagda som haft ett stort inslag av färskvattensfisk i dieten.

III: Metodartikel om problem med att få fram okontaminerat DNA ur förhistoriska människoben.

IV: Artikel om förekomst av laktostolerans under neolitikum och bronsålder. Möjligheten att tillgodogöra sig mjölk efter spädbarnstiden är vanligt förekommande i Sverige, men mindre vanligt i SV Europa och t ex Finland. Troligen är denna genetiska förmåga starkt kopplad till neolitiseringen här i norr (men inte ett måste, andra folk klarar sig bra utan den). 29 individer har man lyckats analysera. 14 gropkeramiker från Gotland, 4 individer i gånggriften Gökhem i Västergötland, samt 11 daterade individer från gånggriften Resmo på Öland (MN A: 4, MN B: 4, BRÅ: 3). T-allelen som ger laktostolerans förekom i 3 av 14 gropkeramiker, men i hela 5 av 8 neolitiska skelett i Resmo och 3 av de 4 skeletten i Gökhem, samt i samtliga 3 bronsåldersskelett.

V: Analys av 30 individer från gånggriften Rössberga i Västergötland. Dels dietanalys, dels en studie av Svavelisotopen 34 som kan ge indikationer på om de begravda bodde lokalt i trakten eller var inflyttade relativt nyligen i sina liv. Hälften av benen är daterade, de flesta faller inom MN A, ett par inom MN B resp bronsålder. Alla har haft en mycket likvärdig diet, framförallt bestående av vegetabilier, kött från gräsätare och sötvattensfisk. Inga tecken fanns på att individerna gravlagda i stenkammaren flyttat på sig nämnvärt från trakten.

VI: Dietstudie av vikingatida gravar i Birka, korrelerade med gravgåvorna i dessa gravar, och typ av grav, samt kön. Många mycket intressanta resultat dels utifrån påtagliga skillnader i diet, samt variation i svavel-värden som indikerar att människorna kommit från flera olika platser, eller tillbringat en hel del tid på andra platser än Birka. Accepterad för tryckning i Antiquity.

VII: Analys av gravmaterial från den tidigmedeltida kristna gravfältet i Björned, Ångermanland, jämfört med icke-kristna gravar i området. Dieten verkar inte variera nämnvärt mellan kristna och icke-kristna, men framförallt de äldst daterade skeletten i Björned visar i svavelhalten på att de flyttat in i området relativt nyligen.

Det är mycket i avhandlingen som är informativt, men i min mening saknas alltför många pusselbitar i nuläget:

Representerar gropkeramisk kultur ett nytt invandrat folk?
Man har inga DNA-analyser av mesolitiska eller tidigneolitiska ben över huvud taget, det går alltså inte att avgöra om den är GRK-generna som är "uppdykande" eller TRB-generna.

Utgör gropkeramikerna en egen biologiskt separat folkgrupp?
Man har inga analyserade gropkeramiska skelett från fastlandet, som kan bevisa att de analyserade individerna inte rör sig om speciella ö-populationer. Det framgår inte helt klart i texten om det öländska och gotländska sinsemellan är identiskt.

Försvinner gropkeramiska haplotyperna hastigt och abrupt efter mellanneolitikum?
Det finns inga analyserade skelett från senneolitikum eller bronsålder från vare sig fastlandet eller Gotland som man kan jämföra med, bara Öland. Man ska också komma ihåg att man bara studerar mitokondrie-DNA, som enbart ärvs på mödernet och där faderns mtDNA "sållas bort" vid varje ny generation. Det finns indikationer på att gropkeramikernas haplogrupp är ovanlig, men det rör sig inte om utomjordingar eller en annan art.

Min åsikt är att det behövs mer ben, mer analyser och mer källkritisk diskussion kring de kategorier av kulturgrupper arkeologerna "skapat" för ungefär hundra år sedan. Allt detta ser jag fram emot med förväntan.

Det som inte fått sin nyfikenhet mättad kan med fördel kolla in Laktos-projektets hemsida LeCHE, en samlingsplats för de forskningsprojekt som rör kartläggningen av laktostoleransens spridning och kronologi under stenåldern i Europa.


Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , ,

8 kommentarer:

Pierre sa...

Ett par små frågor:

Visar studien att GRK försvinner hastigt och abrupt på Öland, eller är det också oklart?

Om Ölänningarna och Gotlänningarna representerar speciella Ö-populationer, ska man förstå det som att dessa utgjort slutna samhällen där man bara skaffat barn med andra inom samma population och inte med de grupper som levt på fastlandet?

tingotankar sa...

På Öland är det ganska tydligt att de som gravlagts i hällkistor och bronsåldersgravar tillhör samma haplogrupp som de neolitiska jordbrukarna på ön - men har inga spår av GRK-haplogrupper.

Vad jag skulle vilja veta är i vilken mån man verkligen kan se att GRK på Gotland och Öland har samma typ av speciella haplogrupp. Man gjorde statistiska signifikansanalyser av ett antal kategoriers förhållande med varandra, men testade inte specifikt om Öland och Gotlands jägare-samlare var signifikant lika. Eftersom det var 25 individer från Gotland och bara 6 individer från Öland är jag lite orolig över att det gotländska dominerar. Det finns en klar möjlighet att Gotland ska ses som en relativt speciell region - men naturligtvis inte isolerad. Om GRK på Öland och Gotland är av samma speciella haplogrupp är detta ett mycket starkt argument för att GRK i Östsverige i allmänhet var en relativt separat släktskapsgrupp, eftersom Ölands-bosättningarna i många fall var del i ett bosättningssystem som inbegrep Smålandskusten och delvis Blekinge.

Jag tycker forskarna tappade bort första steget i hypotestestandet: Att jämföra en ordentlig grupp från Köpingsvik med en ordentlig grupp från Gotland för att testa om de som gjorde samma sorts krukor är én enhetlig biologisk grupp. Inte bara förutsätta att så är fallet.

Som sagt, frågan kan nog avgöras genom att köra ett snabbt statistiskt test på det redan existerande analysresultatet.

Anonym sa...

Hej Åsa!

Står det vilka haplogruppsbenämning på gropkeramikerna där jag läste att de skulle ha ett östligt inflytande.

Vilka haplogruppsbenämning var det på neolitiska och bronsålderstida bönder ?

tingotankar sa...

Regionen man undersökte i mtDNA var HVS1, 341 baspar. Tyvärr redogörs inte i det artikelmanuskript som ingår mer exakt vilka haplogrupper som man anser tala för östligt eller annat inflyande. vad man gjort är att köra vissa statistiska tester mellan olika kategorier av individresultat mot norska, samiska och lettiska populationer och ange vilka skillnader som är signifikanta. En illustration i form av "reduced median network" visar de inbördes relationerna - jag är inte kvalificerad att delge detaljinformation om detta.

Enligt Götherström så har Helena Malmström (som är medförfattare) har i sin avhandling lagt grunden till denna studie och publicerat en del resultat som ska säga mer om det "ovanliga" med GRK-gruppen. Men i Linderholms avhandling antyds detta i kappan, utan att säga mer i artikeln än att GRK är mest lik, men samtidigt olik, det lettiska jämförelsematerialet.

De behöver nog bli lite tydligare med oss icke-experter med vad de menar och hur de ser detta.

Anonym sa...

Se även en dok. från vetenskapsmagasinet på Internet på länken: http://www.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=32256&a=1134882&lid=puff_1135174&lpos=lasMer

mvh Niklas
www.fokusark.se

tingotankar sa...

Niklas, inte bara detta inlägg, utan även de TRE föregående skrevs på föranledning av sagda Vetenskapsmagasin. Vad jag tyckte om det framgår med småbrutal tydlighet.

Anonym sa...

oj missa det, ville endast tipsa.
Jag såg att du har Fokus Arkeologi - Nyhetsbloggen Feed på hemsidan :-)
Trevligt, eftersom jag driver sajten.
Jag undrar bara hur du får de senaste nyheterna att automatiskt visas på din blogg, som de gör i högerspalten?

tingotankar sa...

I Blogger i layout kan man ange att man vill lägga till sidoelement med rss-feed och ange antal feeds dessutom. Så jag har gjort det med Fokus arkeologi, samt med google-nyheter rörande Historiska museet. Behändigt.