fredag 8 augusti 2008

Neandertalare, den förlorade länken

I senaste numret av tidningen Cell publiceras nu resultat från en studie av mitokondrie-DNA från ett neanderthal-ben framgrävt i Kroatien, som visar att det troligtvis inte skett någon sammanblandning mellan Europas ursprungliga hominider och de nykomna Homo sapiens sapiens.

Fyndet är relativt nytt, från 1980, och har därför inte utsatts för alltför mycket hantering av människohänder eller nedbrytning i syrerik atmosfär. Kontamination är naturligtvis ett av de främsta problemen för genetiker, liksom utmaningen att få fram tillräckligt långa sekvenser av gammalt nedbrutet DNA ur förhistoriska ben. Artikeln har som så ofta är fallet en lååååång lista av medförfattare = forskare som bidragit med analyser, metoder, ideer och kommentarer. Sist i listan är Svante Pääbo, en genetiker jag har stor respekt för eftersom han verkar ha ett kritiskt sinne och inte dras med i önsketänkande. Han är ledargestalten i projektet som främst utgår från Max Planck-institutet i Leipzig.

Artikeln går att läsa i sin helhet via Cells hemsida. Kortfattat kan sägas att forskarna har använt sig av en metod för sekvensering av mt-DNA som kallas 454, till skillnad mot den PCR-teknik som vanligtvis används. De argumenterar för att 454-metoden, som är etablerad sedan tidigare, har den fördelen att den genrerar långt större volymer av sekvens-data som kan användas för att rekonstruera genomet.

Deras resultat, är att den närmsta gemensamma nämnaren mellan neandertalare och människor ligger uppåt 660.000 år (+/- 140.000 år) tillbaka i tiden. Alltså troligen innan neanderthalare kom till Europa. Utifrån vilka delar av proteinerna som ändrats mest anser man sig också kunna se att neandertal-populationen var relativt begränsad.

Högintressanta resultat, även om jag inte är kapabel att helt bedöma de slutsatser de drar naturligtvis. Det allra viktigaste är att forskarna får fram bra metoder att analysera, avkontaminera och reproducera DNA, vilket kan leda till fler studier och fler resultat som antingen konfirmerar eller motsäger Greens resultat. Projektgruppen hoppas att vid årets slut ha kunnat bestämma hela arvsmassan hos "sin" neanderthalare kan man läsa i DN.

Uppdatering:
Guardian har nu publicerat en välskriven artikel online om studien.


Andra bloggar om: , , , , , ,

8 kommentarer:

Martin sa...

Innan neanderthalarna kom till Europa, säger du. Jag är okunnig: var uppstod arten enligt rådande forskningskonsensus?

Geoffrey Goines sa...

Svante for president! :)

tingotankar sa...

Det hade kanske varit bättre om jag skrev "när den underart av Homo erectus som kom att bli ursprunget till neandertalare kom till Europa". Fast den frågan är ju ganska outredd fortfarande, om neandertalare härstammar från heidelbergiensis, eller antecessor (eller båda).

Där är avgreningsåldern som Planck-institutet kommit fram till lite tankeväckande. Att neandertalare "bara" varit divergerade från Homo sapiens utvecklingslinje i 800.000-500.000 år... Antecessor är ju äldre än det, så det blir problematiskt att förstå hur den arten passar in i förloppet om den molekylära klockan stämmer. Heidelbergiensis passar kronologiskt bättre - men hur är den arten isåfall relaterad till antecessor? Inte alls? Har det varit en annan gren av hominid-populationen som utvandrat från Afrika, eller utvecklats i Mellanöstern?

Mycket kvar att reda ut med andra ord, och allt för få ordentligt bevarade skelett.

Martin sa...

Men man är övertygad om att neanderthalarna inte kommmit promenerande från sub-Sahara som alla andra hominider?

tingotankar sa...

Det är teoretiskt möjligt att neandertalare är en egen grupp som utvecklats utanför Europa. Men man har inte direkt hittat något liknande bortanför Mellanöstern, eller i Afrika fram till dags datum. Proto-nenadertalardrag anses finnas på kranier och skelett påträffade i Spanien (Sima de los Huesos) som är daterade till 400-500.000 år sedan. De kan vara starten på linjen, men antecessor är och förblir ett mysterium isåfall.

Mig veterligen finns inga "proto-neandertalare" i Afrika, men eftersom det fossila materialet är så fragmentariskt ska man aldrig säga aldrig...

Daniel sa...

Det är såklart vetenskapligt bra att man förhåller sig skeptisk till påståendet om uppblandning. Men jag kan komma på samma grund se en rad källkritiska problem med ett "avfärdande". Tex:

Att avfärda allt släktskap på basis av mDNA från ETT Neanderthalben är lite som att säga att man kan allt relevant om Homo sapiens från ETT ben när vi trots allt känner till massor av spännande variationer inom den nuvarande mänskliga genetiska populationen. Det är inte mycket till grund för ett bevis alls i min bok.

Sen undrar jag som inte kan läsa artikeln - vad jämför man Neanderthalprovet med? Vilket genprov står som referens? Om man jämför med dagens, måste man ju rimligtvis då jämföra med populationer som "anklagats" för att vara neanderthal-besläktade och inte med "vad som helst".

Och måste man inte även jämföra med en till Neanderthalaren samtida Cro Magnon så att man vet hur CMs DNA såg ut då? Annars vet man ju inget alls om en ev uppblandning eftersom dagens Homo sapiens-DNA då kan vara förändrat. Sist jag hörde fanns inga kända DNA-prov från tidiga Cro Magnon, har det ändrats?

Magnum sa...

Forskarnas resultat blir ju inte säkerställt förrän man kan jämföra deras resultat med ett liknande gjort av mitokondrie-dna från samtida Cro Magnon...

Finns någon liknande undersökning överhuvudtaget gjord på Cro Magnon-material?

Tacksam över tips på intressanta hemsidor om paleoantropologi!

tingotankar sa...

Det finns en del tester av tidiga människor i Europa t ex - även om risken för felaktiga resultat pga kontamination alltid varit en huvudvärk. Nyligen publicerades en studie av ett 28.000 år gammalt människoskelett från Italien i PLoS One som ska styrka tesen att neanderthalare inte har något gemensamt genetiskt med samtida Homo sapiens (annat än gemensam förfader).

Den artikeln kan även ha fler referenser till liknande studier. På nätet kan jag rekommendera den mycket professionella bloggen anthropology.net som ofta skriver om nya genetiska studier av både människor och djur från paleolitiska tidevarv.