fredag 26 september 2008

Storslaget på stenåldern

Det har duggat tätt med pressklipp från utgrävningarna av Stonehenge den senaste veckan. Darvill och Wainwright har varit påpassliga med att mata ut information efter hand, men verkar iallafall ha undvikit rent populistiska utsvävningar. Fast jag blir alltif lite trött av arkeologer som påstår sig ha löst gåtan med en kultplats som användes för tusentals år sedan och som var i bruk i närmare ett årtusende själv. Deras begränsade undersökning är inriktad på att utreda lite om tillblivelsen av stenbyggnationen och huruvida deras tes om att den walesiska sten de är byggda av (bluestone/spotted dolerite) kan ha ansetts ha helande krafter. De tar upp det faktum att flera av de gravlagda i närområdet har skador på skeletten som visar att de var allt annat än i god hälsa.

"Spotted dolerite" eller preseli bluestone.

En viktig sak att komma ihåg när det gäller detta fascinerande monument är att den utgör den mest konstanta och visuella delen av en mycket äldre struktur delvis uppförd i trä, som sedan ersattes av stenar och slutligen uppfördes den märkliga "hägnaden". Att man bevisligen släpat de enorma stenblocken en imponerande sträcka innebär naturligtvis att materialet i sig ansågs vara extremt viktigt. Men man ska komma ihåg att platsen i sig också var viktig - redan etablerad som den var. Stonehenge är intimt förknippad med Durrington Walls, ett större palissadkomplex några kilometer uppströms floden Avon - vars imponerande konstruktion inte finns kvar ovanför jord eftersom den var gjord av trä.

I Durrington har Dr Jane Evans och medarbetare utfört strontium-analyser på ko-tänder och visat att det stora flertalet av dessa kossor inte alls varit uppväxta i området. (Strontium upptas i benceller av bakgrundsstrålning från marken, vilken varierar beroende på berggrundens sammansättning bland annat - strontium i tänder representerar den strålning man utsattes för när tänderna en gång växte till i käkarna och ändras inte även om man flyttar till nytt område). Troligtvis har nötkreaturen drivits till platsen inför större ceremonier och evenemang. Som Evans uttrycker det: "bring-your-own-beef barbecue". Tänk vad mycket intressant man kan få fram av utgrävningar och av att studera förhistoriskt material lite mer grundligt...

Palissader och liknande jätteanläggningar i trä förekom även i Sverige runt 3500-2500 f.Kr. Den mest kända hittades i Sarup i Danmark, men de senaste årtiondena har man hittat ett flertal i Skåne i samband med stora yttäckande undersökningar, såsom t ex Dösjebro och Hyllie. Dessa har en annan form och konstruktion än de brittiska, men verkar likt dem ha varit jättelika mötesplatser. Rester av måltider och spridda skelettdelar av människor kan hittas i gropar och diken på en del av dem. Tillverkning av flintyxor verkar ha spelat en stor roll i aktiviteterna på en del platser, och även medveten förstörelse av flintyxor och keramik.

Det är rent otroligt vad männsikor i alla tider har överansträngt sig bara för att få till en riktigt imponerande fest. Kanske festfixare egentligen är världens äldsta yrke?



Andra bloggar om: , , ,

3 kommentarer:

Kenneth Ekdahl sa...

Ifall man tror på Bibeln så sägs det ju där att Gud skapade världen ur kaos, men vem skapade kaos? Alltså är förmodligen politiker de äldsta yrket. ;-)

Vilket det inte är så långt ifrån den mer allmäna uppfattningen om vad som var det äldsta yrket. ;-)

Kan Du tipsa mig om var jag kan hitta mer information om vad vi vet om vad människan åt innan vi började brukar jorden, och påverkan på hälsa av genombrottet för jordbruket?

Jag är på amatörnivå intresserad av kost ur evolutionär synvinkel, det är ju rätt sannolikt att anta att det är där man har den största möjligheten att hitta en för hälsan optimal kost.

Jag har studerat en del om kost och hälsa hos de folk som i historiskt dokumenterad tid levt som nomadiserande jägare eftersom jag antar att vi där kommer ganska nära den livsstil som var dominerande under äldre stenålder innan bofast jordbruk blev vanligare. Det är efter vad jag hittills hittat en brytpunkt då hälsan och medellivslängd försämrades radikalt.

Tyvärr ur min synvinkel är det jag söker information om ett livssätt som lämnar väldigt få arkeologiska fynd efter sig, men Du kanske har några tips om var jag hittar information om de fynd som ändå gjorts? Det ger kanske inte så mycket information, men det kan ändå ge en fingervisning om hur korrekt det är att studera de mer moderna jägarfolken och dra slutsatser utifrån det?

ArchAsa sa...

Kenneth, jag rekommenderar att du kollar litteratur av Staffan Lindberg och Bo Gräslund om du inte redan gjort det. Bosse står för det arkeologiska.

För att komplicera din fråga lite, människan har under de senaste 50.000 åren iallafall bott på många olika världsdelar och även om man inte haft jordbrukarekonomi har dieten varierat mycket mellan områdena, från polartrakter till öknar till regnskogar. Även de människor som bodde i Afrika innan dessa levde i olika klimatzoner.

Människan är allätare, vi behöver frukt och vegetabilier för att må bra, socker och fett för att orka och protein för att bygga upp musker och hjärna. Evolutionen bryr sig endast undantagsvis om det "optimala" - det naturliga urvalet gäller bara för stunden och förmågan att få så mycket avkomma som möjligt. Att ett djur ska leva långt och hälssamt, även efter sina reproduktuva år är inte prioriterat (även om det kan ha fördelar när djur såsom människan kan lära sig av äldres erfarenhet).

Det stora problemet är inte att hitta nyttig mat, det stora problemet är att inte överdriva. Man kanske blir smal av att bara äta kött och fett, men inte blir man särskilt hälsosam av det. Att bara äta vegetabilier har sina problem, men att stryka säd och kolhydrater nästan helt kan ha katastrofala ekologiska konsekvenser för vår planet nu när den bebos av miljarder Homo sapiens...

Moderation är det människan har svårast att lära sig.

Kenneth Ekdahl sa...

Tack, jag skall kolla upp dem!

Att människan behöver frukt och andra sockerkällor är i högsta grad omstritt, väldigt mycket tyder på att vi mår som bäst på en kost som i stort sett helt utesluter kolhydrater och i stället använder animaliskt fett som huvudsaklig energikälla. Den lilla mängd socker som främst delar av hjärnan behöver kan kroppen själv lätt producera av restprodukter från nerbrytningen av triglycerider till fettsyror, då specifikt av glycerolet.

Det visar sig ifrån praktiska experiment att styrka, uthållighet och hälsa blir markant bättre av en sådan kost, även hjärnan fungerar effektvt på den.

Samtidigt börjar aptitregleringen fungera som den skall så att man inte längre behöver medvetet begränsa vad man äter för att inte bli fet.

Jag har själv hittills gått ner från 160 kg till 120 kg och fortsätter fortfarande nedåt genom att äta så.

Men jag vill inte spamma ner din blogg med detta som är utanför ditt intressanta ämne, det finns flera andra bloggar för den som vill veta mer om det, en bra utgångspunkt ifall någon är intresserad är kostdoktorn.se eller sök på google på LCHF.