Kåserier och kommentarer i dagstidningarna pendlar mellan att vara ett av mina största irritationsmoment, till att vara balsam för en sargad själ. Ola Larsmos krönika i dagens DN Kultur faller helt och hållet i den senare kategorin. Med tanke på hur många journalister som närmast med flit verkar vilja sticka huvudet i sanden och feltolka debatter kring media och bloggosfären så är det en lisa att läsa en som faktiskt analyserar och inte bara reagerar. Larsmo ondgör sig med full rätt över beteckningen "gammelmedia", men istället för att som så många andra journalister använda bloggare som slagpåse eller förneka att det ens finns något nytt att ta till sig, så diskuterar han den tidningsallergi som drabbade honom i somras. Han noterar att medias stora problem inte är nätet, utan snarare att man hamnat i händerna på kortsiktiga vinstintressen som skär ned på kompetens och analys till förmån för skvaller och Reuter-meddelanden. Det som vi kan få snabbare, billigare och bättre på nätet ändå. Den tidningsdöd som drar fram beror kanske mindre på minskade annonsintäkter och bloggar, och mer på att affärsmetodiken som gällt de senaste årtiondena är katastrofalt dålig. Läs den!
Läs sedan Ingrid Elams intressanta artikel i samma tidning om det offentliga europeiska samtalet som faktiskt dragit igång - på nätet. Några intressanta länktips till de som vill delta i det samtalet ges också.
Jag kan i det här temat återigen tipsa om Anders Mildners krönika om behovet för journalister att ta till sig det nya sociala mediet, och se det som en tillgång istället för ett hot.
Läs även andra bloggares åsikter om media, bloggosfären, internet, journalistik
torsdag 8 januari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar