tisdag 21 augusti 2007

Att se rött - En sanning i gråtoner

Dagens lilla populärvetenskapliga happening var nyheten att forskarna (anges alltid i best. plural för att ge intryck av att det rör sig om ett brett konsensus) nu visat att flickor föredrar rosa. Enligt DN och Vetenskapsnyheterna i P1 så har det nu publicerats bevis inte endast för att det ska finnas biologiska skillnader mellan män och kvinnor i färguppfattning, utan även att kvinnor föredrar rosa. Särskilt när det gäller brasklappar och kortfattade notiser är det mer än värt att kolla upp bakgrunden, vilket i det här fallet rör sig om en artikeln i Current Biology vol 17, no 16, en professionell men kortfattat hållen tidskrift.

I denna presenterar Hurlbert & Ling sin studie som inledningsvis tar upp det faktum att vetenskapen hittills inte kunnat påvisa konkreta bevis för könsskillnader i färguppfattning - iallafall inget som gäller korskulturellt. Tvärtom verkar alla ha en preferens för blått. Och detta är viktigt, för det finns en uppsjö av studier som visar att vi i Väst har djupt rotade, undermedvetet skilda uppfattningar om färger - men med studier endast utförda på västerlänningar så kan detta lika gärna bero på tidig socialisering. Det finns nämligen långt fler biologiska och neurologiska studier som visar att små barn mycket tidigt lär sig att rikta sin uppmärksamhet mot det omgivningen finner vara "naturligt" pga t ex kön.

Hurlbert och Ling har försökt komma runt detta problem med att utifrån 208 försökpersoner, 171 britter och 37 Han-kineser inflyttade till England det senaste året, avgöra om det finns likheter mellan skilda kulturer. Lovvärt, men personligen anser jag inte riktigt att inkluderandet av kineser som bevisligen har ungefär samma färgpreferens historiskt för rosa = kvinnligt kan vara avgörande. Om man hade valt lite olika folkslag från Afrika, Sydamerika och Asien för att jämföra dessa med européer hade det haft större potential - men kostnaderna och logistiken gör detta nästan omöjligt. Fast man kan då fråga sig om det är värt att utföra ett socialt känsligt experiment med ett dåligt urval, med inställningen att det är bättre än inget alls.

Hursom - studien är intressant, och personerna får så snabbt som möjligt välja en av två färgade rektanglar utifrån vilken de föredrar. Tanken är att testet ska gå så snabbt att valet blir mer undermedvetet än medvetet. Jag rekommenderar de intresserade att kolla upp den endast 3 sidor långa artikeln för att själva avgöra hur utfallet blev. Och avgöra hur forskarna väljer att läsa resultatet. Kurvorna visar visserligen att kvinnor verkar föredra röda färgtoner i blåskalan, medan männen lutade åt grönare nyanser.

Men intressant nog var skillnaden i svarsfrekvensen mer markant hos brittiska män och kvinnor och mindre hos kineserna - vilket forskarna förklarar som socialt betingat då rött är en lyckosam färg i Kina. En sak de inte direkt diskuterar är att även om det totala utfallet möjligen ger stöd åt tesen att kvinnor föredrar röda toner, så är skillnaden mellan Han-kineser och britter också påtaglig. Hos kineserna låg könens kurvor mycket närmare varandra än hos britterna. M a o visar studien att hur vi uppfattar färger definitivt präglas av vår kulturella uppväxt.

Jag anser att studien är intressant och att den visar att det kunde vara givande att fortsätta med experimenten, om de inbegriper fler människor från fler olika kulturer. Men jag finner inget i studien som stöder ett svepande antagande om att preferensen är biologiskt betingad och än mindre att det skulle ha att göra med att kvinnor evolutionärt anpassats till att plocka bär. Det kan vara så, men inget i resultaten kan fungera som acceptabelt bevis för detta. Tvärtom visar den hur otroligt djupt vi påverkas av vår kulturella uppväxt och miljö, de färger och associationer som möter oss från första stund. Ett stöd för Bourdieu's teorier, men knappast för biologisterna.

(Figuren är den kinesiska kung fu-amazonen Shampoo från Rumiko Takahashis humoristiska manga-serie Ranma 1/2 om en pojke som blir flicka, när han får kallt vatten på sig - rekommenderas!)

Andra bloggar om: , , , , ,

1 kommentar:

Sara Ödmark sa...

Intressant. Tänkte i liknande termer när jag såg ett reportage om en musikstudie en gång, där de undersökte om det fanns "manlig" och "kvinnlig" musik. De lät ett gäng gymnasieungdomar betygsätta populära låtar och kom fram till att det var skillnad. Tjejerna gillade "mjukare" musik och killarna det lite rockigare, om man ska göra en grov generalisering. Jaha? Det hade jag kunnat berätta för dem också. Men det säger ju egentligen ingenting. Visst, det finns skillnader. Men är det biologiska, sociala eller kulturella skillnader? Eller något helt annat? Det är ju det som är det intressanta.