måndag 9 mars 2009

Fördjupad granskning av antiken och egyptologi

Högskoleverket gör löpande utredningar av diverse universitetsämnen. Nyligen kom rapporten över utredningen av ämnet Antiken, vilket även inbegrep Egyptologi här i Uppsala eftersom det är det enda stället i landet där man kan läsa till egyptolog. HSV har lagt ut sin rapport på nätet och i huvudsak är intrycket av antik-utbildningen i Uppsala bra, med bra genomströmning och en kunnig lärarkår. En varningsflagga hissas dock över forskarutbildningen, och det gäller hela landet - inte bara Uppsala. Antalet doktorander i ämnet har fallit markant under de senaste 10 åren, och det är nu bara ett fåtal doktorander och än färre forskare på institutionerna i Uppsala, Stockholm och Göteborg. Tillsammans med en ganska begränsad lärarkår är detta problematiskt eftersom all god forskning kräver livaktiga miljöer och seminarier, med utbyte av idéer och kunskap.

Det sägs inte rakt ut i rapporten, men anledningen till den stora minskningen - som på inga vis är specifik för antiken - är Tham-reformen på 1990-talet som förde med sig att endast de som hade garanterad inkomst i form av lön eller utbildningsbidrag fick antas till forskarutbildningen. Det var på många vis en behövlig och bra reform, så att doktorander inte längre tvingades leva utan socialt skyddsnät och ta mer studielån. Tyvärr skedde inget egentligt tillskott av medel att väga upp kostnaderna av att anta doktorander i humaniora. Det stora antalet forskarstuderande som fanns förut bestod också till stor del av helt obetalda och inte sällan förvärvsarbetande personer som aldrig hade tid att forska egentligen, och sällan ingick i ett aktivt seminarium. Många hade hängt med i 20 år (jag talar här om flertalet humanistiska ämnen och inte specifikt om antiken). Handledare hade svårt att veta exakt vilka skyldigheter de hade att ställa upp med handledningstid till ett dussintal forskare, vilket gjorde situationen ohållbar.

Universen skriver nu om att man som ett resultat av HSVs utredning ska göra en fördjupad granskning på forskarnivå i Uppsala, samt att se över hela utbildningsstrukturen på antiken i Göteborg, från grund- till forskarnivå. Man ska bland annat se om det går att få till mer samarbete mellan de olika institutionerna i landet, t ex genom att starta en gemensam nationell eller skandinavisk forskarskola. Det är en idé som jag tror kan vara givande utifrån min egen erfarenhet av att delta i forskarkurser med kollegor från andra platser. Vi pratar en hel del om att bryta ner gränserna mellan ämnen, men kanske inte tillräckligt om att bryta ned dem mellan lärosäten. Forskarskolor kan bli mycket givande även för handledarna och seniora forskare.

Egyptologin har det än svårare - det ämnet måste man åka utomlands för att finna utanför Uppsala. Det har även varit svårt att tillsätta en del lärartjänster trots bred internationell utlysning (kanske för bred). En anledning till problemen är ämnets av naturen tvärdisciplinära uppbyggnad. Å ena sidan en arkeologisk inriktning som har mycket gemensamt med antiken, å andra sidan mer regelrätta hieroglyfiska studier som snarast hör hemma inom lingvistiken. Personligen anser jag att det vore bättre i nuläget att allvarligt diskutera vilken som ska vara huvudsyftet för utbildningen och sedan aktivt headhunta en eller ett par lärare utifrån de premisserna. När uppdraget blir att delvis omdefiniera och bygga upp en hel utbildning borde det finnas större möjlighet att ge jobbet till personer som man tror kan axla det ansvaret med engagemang - vilket inte nödvändigtvis är de mest meriterade och namnkunniga internationella forskarna.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

3 kommentarer:

Martin sa...

varningsflagga hissas dock över forskarutbildningen, och det gäller hela landet - inte bara Uppsala. Antalet doktorander i ämnet har fallit markant under de senaste 10 åren

Ja oj, läge för varningsflagga! Vilket år som helst kan det bli akut brist på disputerade antikvetare! Vem skall då köra Flogstabussen!?

ArchAsa sa...

Åh - det finns säkerligen en uppsjö disputerade arekologer som kan rycka in ;-)

Personligen är jag lite avis på antikarna, för de kan utan större besvär hitta internationella förläggare för sina avhandlingar om tidig olivolje-tillverkning i Thrakien, till skillnad från oss som snöat in på stenålderskeramik i Mellansverige... :p

Martin sa...

Stilla din avundsjuka: visserligen kan de få tag i en förläggare, men de får inget betalt för sitt arbete. Jag blev tillfrågad om att skriva en bok åt ett stort holländskt förlag en gång. När jag räknade på det insåg jag att det aldrig skulle löna sig: förutsatt att de sålde ut hela upplagan skulle min ersättning motsvara 6-7 veckors lön...