söndag 27 december 2009

Stenåldersblommor, pantomim-skurkar och mycket mer

Förra året, vid ungefär den här tiden, skrev jag ett inlägg som handlade om alkohol i neolitikum - framförallt huruvida de vackra tunnväggiga keramikbägare som återfinns i många gravar över norra och centrala Europa under 2000-talet före Kristus kunde tolkas som behållare för öl eller mjöd. Att göra fermenterade drycker utan tillgång till avancerad utrustning kräver stärkelse, socker och jäst. Stärkelse kan man få från säd, socker från honung och jäst från antingen en väl underhållen jästkultur eller genom att tugga och spotta i brygden (enzymer i spottet gör underverk). Jag hade snöat in på detta eftersom jag just då satt ochskrev färdigt ett parti i min avhandling som berörde detta och hade snokat reda på ett litet fåtal exempel som kunde indikera att sten- och bronsålderskulturerna verkligen kunde skapa lite kick i sin skål. I Ashgrove Farm i Skottland hade arkeologerna grävt ut en klockbägargrav där det återfanns en mycket hög halt pollen från Lind norr om vad som var växtzonen för det trädet vid den tiden. Det tolkades som spår av honung och möjligen av mjöd tillverkad på detsamma. I en ekkista från Egtved i Danmark daterad till bronsåldern hittades ett kärl med höga halter av pollen från lind och älggräs. Det senare är en ört som historiskt sett ofta använts för att smaksätta öl och mjöd.

Men helt säker ska man inte vara, för nu har arkeologer grävt ut en annan bägargrav i samma del av Skottland som den jag nämnde ovan och i denna hittades förutom en bronsdolk även bevarade blommor av just älggräs. En bukett har lagts ned vid den dödes huvud. Så ansamlingar av pollen kan helt enkelt vara rester efter blommor som gravgåvor. Ett problem med att omtolka alla tidigare fynd som just detta är att i den här graven var blommorna inte nedproppade i en bägare, och det förklarar inte förekomsten av lindpollen för långt norrut i den andra skotska graven. Valet av älggräs kan ju ha något att göra med dess association med just de jästa dryckerna dessutom. Hursomhelst är det ett underbart fynd. Universiteten i Glasgow och Aberdeen har ett gemensamt grävprojekt (SERF) som kommer fortsätta nästa år, så vi kan nog räkna med fler häftiga upptäckter.

I Sverige finns det faktiskt en hällkista från ungefär samma tid utgrävd i Hamneda i Småland, i vars botten paleoekologen Per Lagerås hittade ett helt lager med höga halter vitsippe-pollen som kan betyda att de döda täckts med dessa blommor.

Att läsa rubriker kan ibland ge en ganska felaktig bild som ni alla vet. Guardian hade följande rubrik över ett nytt kinesiskt fynd:
Chinese archaeologists 'discover' tomb of notorious pantomime villain Cao Cao
.
Jag vet inte hur ni uppfattar det, men när jag först läste det så såg jag framför mig en ökänd rövare som uppfört pantomimer samtidigt som han bestulit folk på deras ägodelar - horribelt! Fast egentligen rör det sig om en ökänd kejsare/tyrann som på 200-talet e.Kr. enat stora delar av norra Kina men som var så illa omtyckt att han fått bli sinnebilden för ond och maktgalen i allehanda teaterpjäser därefter. Det som ger arkeologer lite dåliga vibbar är dock att sökandet efter hans grav föregåtts av ett enormt TV-jippo som göra Time Team gröna av avund - och en TV-station som öser så mycket pengar på sökandet efter den stora mannen lär knappast ha nöjt sig med "okänd 60-årig man" som epitet på graven de grävde ut. Vi får väl se vad som händer när dammet väl lagt sig.

Lite lästips: Leif Häggström skriver en ganska dyster krönika över arkeolog-året 2009, men med några ljusglimtar. Martin Rundkvist sammanfattar vad några av årets sista arkeologiska tidskrifter hade att bidra med. Neuroanthropology har en trevlig round-up med många läsvärda länkar.

Osteologiska Föreningen kallar till årsmöte den 13:e februari.

För de av er som är händiga så har Micke goda råd om hur man fixar Despotify, den fria spotifyklienten, på sin Nokia N900. Micke berättade för mig innan jul att han i början av nästa år kommer lämna jobbet som arkeolog på Sörmlands länsmuseum för att istället jobba professionellt med nåt med datorer och programmering som jag inte ska låtsas att jag förstår mig på. En sån där nyhet som får mig att känna mig jättelsedsen och jätteglad på samma gång. Syntax error ba'! Kan ingen komma på hur vi kan klona Micke så han hinner hålla på med båda!?

2 kommentarer:

Martin sa...

Att göra fermenterade drycker utan tillgång till avancerad utrustning kräver stärkelse, socker och jäst. Stärkelse kan man få från säd, socker från honung och jäst från antingen en väl underhållen jästkultur eller genom att tugga och spotta i brygden (enzymer i spottet gör underverk).

För att göra alkohol behöver du bara socker och jäst och en lufttät behållare. Sockret kan du antingen få tag i direkt i form av honung, eller så kan du konvertera stärkelse till socker med hjälp av amylas-enzymer. Dessa enzymer kan du antingen ta från saliv eller från mältat (d.v.s. groddat) korn.

Jag fick äntligen rätsida på detta efter åratals förvirring tack vare mina kunniga bloggläsare.

ArchAsa sa...

Precis. Jag var slarvig och glömde skriva "som öl" efter fermenterade drycker. Allt som krävs för alkohol är socker och jäst. Vin och mjöd blir till på det sättet t ex (den förra med druvor, den senare med honung). Socker var dock svårt att få tag på i ren form i tillräckliga mängder i förhistorien, men stärkelse kan omvandlas till socker som sagt. Så säd, ris och potatis-alkohol föddes ur detta behov.