Ideologisk förförståelse - finns det som uttryck? Borde finnas iallafall. Vi är alla fast i detta till stor del, vi kan se samma företeelse och dra helt skilda slutsatser som är rationella och konsekventa i vår egen hjärna. Det är enda sättet jag kan förklara det närmast Kafka-artade kravet på museibutiker att de inte får gå med förlust, men de får heller inte gå med vinst. En museibutik måste bekosta sig själv genom att täcka anställningskostnader och markhyra (hyra som är beräknad på någon sorts marknadspros som saknar all förankring i verkligheten - men det tar vi inte nu). Men den får absolut inte konkurrera med privata verksamheter eftersom det är statligt/kommunalt.
Och nu verkar regeringen beredd att föreslå att man helt ska lägga ned all form av internt organiserad försäljning på de statliga museerna och lägga ut dem på entreprenad. Vilket är absurdt. Ges inte den krämaren isåfall konkurrensföreträde över alla gränser, utan att museet får inflytande över vad de säljer och för hur mycket? Det går ju inte att öppna konkurrerande museibutiker precis intill...
Museibutiker fyller en väldigt speciell funktion, de säljer saker och litteratur som direkt berör museets utställningssyfte. En hel del souvenir-bjäfs så klart, men det fyller också en pedagogisk funktion. Alla vet dessutom att om något så är böcker och smycken oftast dyrare i butiken än på andra ställen. Vill man spara pengar gör man sig besväret att åka till andra ställen eller köpa över internet. Konkurrens kirrad!
Problemet är att om man utgår ifrån att ALL verksamhet som bedrivs överhuvudtaget på något vis är marknad och kommersiell, då är detta synsätt logiskt. Om man däremot uppfattar museerna som en del i pedagogisk bildningsverksamhet, där statlig/kommunal inblandning ska garantera någon form av kvalitetsgaranti och insyn för allmänheten så är det sinnessjukt att behandla dom som vore de mataffärer eller bensinmackar. Kravet på att de varken får gå med vinst eller förlust sätter dessutom krokben för all sorts planering. Det går varken att satsa på kvalitet, eller på publiksäljare.
Å andra sidan finner jag det vara totalt vansinne och etiskt motbjudande att bedriva sjukhus och skolor i privat vinstintresse istället för att insistera på att allt överskott ska investeras i kärnverksamheten. Så jag har min ideologiska förförståelse också.
Vad tycker ni? Är museibutikerna värda att kämpa för, eller är de en redo för soptippen? Ta en sekund och svara på enkäten.
Läs även andra bloggares åsikter om museum, kultur, politik, alliansen
tisdag 19 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Jadu. Det verkar vara något helt idelogiskt motiverat steg. Jag skulle säga att det eventuellt kan funka med privata museibutiker, men då måste det krävas att de samarbetar med museet ifråga. Men det ställer jag mig tveksam till att någon vill göra.
Överlag känns frågan otroligt märklig.
Vad jag läst så gäller väl förslaget de statliga museerna. Jag har inte riktigt fått klart för mig hur det berör andra museer som erhåller offentliga medel, bladn annat statsbidrag...
Jag blir ofta besviken på museibutikerna. Utbudet är ofta ganska likartat. Däremot gillar jag två fenomen som är rätt vanligt:
1/ böcker med lokal anknytning. I vissa fall kan man hitta saker som inte finns att beställa via nätbokhandlar.
2/ lokalt konsthantverk. Att lokala konsthantverkare får en chans att kränga lite av sina produkter i en museishop gillar jag skarpt. Detta gäller i större utsträckning länsmuseer än de statliga museerna.
Jag tycker att museibutikenr borde samordna sig, varför inte i något liknande antikvariatens site antikvariat.net? Samordning borde kunna medföra att man kan få bättre inköpspris av produkter som säljs på flera ställen.
Jag har dock svårt att se att museerna skulle vara villiga att lägga den tid det tar på att låta sina butisksansariga träffas och diskutera ev samordning... Verksamheten inom huset brukar ta all tid i anspråk.
En sak är jag dock benhård på. Om man inte säljer produkter med lokal eller utställningsmässig anknytning så saknar butiken existensberättigande.
museibutikerna är bland det bästa med museerna :) de kan naturligtvis bli ännu bättre och ha ännu mer pedagogiska produkter, som hjälper besökaren att minnas, för det livslånga lärandet, och att använda både innan och efter besöket.
att köpa med sig något hem, samtidigt som det kan finnas gratis produkter på museets hemsida att ladda ned, är sätt för allmänheten att känna sig delaktiga i museernas innehåll.
staten borde istället gå in med mer stöd för utvecklandet av den pedagogiska merförsäljningen och verksamheten i museibutikerna!
låt kulturen gå med vinst - det vinner vi alla på!
Leif - vad jag också gillar med butikerna är när de har litteratur som man inte hittar i vanliga fall i bokhandeln. En chans att ge de som blivit nyfikna lite mer matnyttig info.
Linda - jag älskar också museibutiker, även om den kärleken inte alltid känns besvarad... ;-)
Det är väl bara att ställa ett motförslag att alla butiker utanför museerna också måste gå exakt jämt upp. Sedan kan förslagen gnuggas mot varandra och man slutar med en elegant kompromiss att låta allt vara som förut. Den här regeringen måste väl vara den mest kufiska samling som styrt Sverige sedan Karl XI:s förmyndarregering, kanske.
Tack för hjälpen förresten. Om du undrar "vilken hjälp" så är det så att jag skulle skriva en liten B-uppsats till en nöjeskurs i filosofi. Hade besvär med att hitta en titel, men så kom den när jag läste din blogg: Ting och tankar! För det var ju ungefär det jag skrev om. Det lät mycket bättre med "Ting och Tankar" än "Några reflexioner om bla bla bla ..." Tack igen!
"de inte får gå med förlust, men de får heller inte gå med vinst."
Som Uv... Det är helt omöjligt att driva en verksamhet på det sättet!
@Björn - du vet väl att du är skyldig mig copyright-ersättning nu? Checken är postad :D
@Anon - Jag är rädd för att det är tanken, att det ska bli en omöjlig situation. På så vis slipper man ta ett öppet beslut som kan kritiseras.
Jag ÄLSKAR museibutiker, men de flesta jag gillar ligger inte i Sverige... Men det är ju fantastiskt att kunna köpa en affisch av ett konstverk man gillade på museet, eller aktuell forsknikng om något museet sysslar med, eller kopior av utställningsföremål, ett block med ett mönster från en textil, eller vad det kan vara. Skulle man lägga ut butikerna på entreprenad så borde museerna ta ordentligt betalt för rätten att sälja alla kopior, affischer etc vars marknadsvärde är beroende av det (statliga) museets anseende, vård och expertis. Alltså: ska det bli entreprenad så ska de betala rejält för det, och inte få stora fina varumärken alldeles gratis (såsom är fallet med realisationen av förskolorna). Och då, förhoppningsvis, är det ingen annan än museerna själva som har råd att hålla butik, för de äger redan rättigheterna. Alternativet till dagens museibutiker tror jag att vi kan beskåda redan nu på Västerlånggatan.
Skicka en kommentar