söndag 3 januari 2010

DNA från 30.000 år gammal människa

Forskare vid Max Planck Institutet har tillsammans med ryska arkeologer lyckats extrahera DNA från ett 30.000 år gammalt skelett som grävdes ut 1954 i Kostenki, Ryssland i ett område som har många rika paleolitiska lämningar (inklusive venusfiguriner som den som ses till höger). Forskning i gammalt DNA vid institutet leds sedan länge av Svante Pääbo som har ett förtjänat gott rykte av att vara noggrann, källkritisk och stringent - något som behövs då det är extremt svårt att undvika kontamination av nyare DNA i gamla ben. De har sedan tidigare lyckats extrahera genetiskt material ur än äldre neandertal-ben, men det är paradoxalt nog enklare eftersom det är tydligare vad som är sentida inblanding.

Som forskarna i den kommande artikeln i Current Biology påpekar leder svårigheterna i källkritik ofta till att studier på stenålderslämningar måste sålla bort alla som har för "vanliga" gener i modern mening, vilket i slutänden kan leda till en snedvridning i att bara de som har ovanliga genuppsättningar lyfts fram som genuina. I förlängningen kan detta leda till en rejält snedvriden syn på den forntida populationen i t ex Europa.

Genom att utgår från lärdomar dragna av studier på mitokondrie-DNA i neandertalben så tror sig forskarna nu kunna avgöra i högre grad om deras människoben utsatts för kontamination eller ej. De har bland annat utgått från storleken på fragmenten, eftersom nyare DNA tenderar att vara misstänkt välbevarat. Dateringen av det ryska skelettet till mellan 30.000-33.000 år sedan är stratigrafiskt, eftersom C14-datering inte fungerade eftersom de konserverats med organiskt material som stör en åldersanalys av kolatomerna, men som kan sållas bort från genetiska analyser. Artikeln är framförallt en metodisk diskussion, för de hoppas att den nya metoden ska visa sig vara mer korrekt än den sedvanliga PCR-metoden vid analyser av riktigt gammalt DNA.

Skelettet ifråga tillhörde en man i 20-årsåldern, begravd i en grop och täckt av rödockra. Man har alltså analyserat mtDNA som ärvs på mödernet och som generellt sett bevaras bättre än cellkärnans DNA. Individen ifråga tillhör haplogrupp U2, vilket är en ganska ovanlig grupp i nutida befolkningar men som förekommer i befolkningar i Nordafrika, Västra Asien och även i viss utsträckning i Europa idag. Grupp U förekommer även i en del tidiga jägar-samlargrupper i Centraleuropa.

I samband med detta vill jag utdela en bukett rosor och ett knippe ris: Rosorna till forskarteamet ifråga som fokuserar på att förbättra och säkra en ännu ganska svajig analysmetod. Riset till antingen deras universitets PR-team eller BBC vetenskapsreporter som ändrar beteckningen "Early Modern Human" till "early European". Jag får allergiska utslag västerländska mediers behov av att lägga in denna typ av beteckning. Det får det att verka som att det viktiga här är någon sorts geo-politisk tillhörighet. Vi talar om några av de tidigaste mänskliga bosättningarna i denna del av världen, kan vi snälla slippa EU-tjafset då?

Slutligen - en liten blänkare från The Onion om hur allt var bättre förr: på stenåldern, för fem år sen eller när vi alla var amöbor....



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

4 kommentarer:

P sa...

Haha, "early modern european". På historikerspråk skulle det betyda att skelettet var från 15-, 1600-tal. Vi rör oss alla med olika perspektiv. Intressant forskning dock, och ett stort tack till dig för att du återigen problematiserar etnicitet och genetisk forskning (vilket de ju för en gångs skull också verkar göra själva)!

ArchAsa sa...

Du satte verkligen fingret på det! :D
Early modern human är en sak, early modern European är en helt annan - det blir helt absurdt när de gör ett sådant byte av termer.

"Olof Trätälja" sa...

Bra, Åsa

Den här gången har du, även som jag ser det, lyckats pricka in och kritiserat de sakliga problemen.

Fortsätt med det !

ArchAsa sa...

Tack Olof, alltid roligt med beröm. Kul att det finns andra som är lika intresserade av dessa saker som jag dessutom :-)