Biblioteken och forskningen

Vilken roll har forskningsbiblioteken i vår digitaliserade, googlifierade värld? Vilken roll har bibliotikarien?
I måndags träffade jag den nyligen inrättade strategigruppen för Vitterhetsakademiens bibliotek. Kerstin Assarsson-Rizzi har satt samman en arbetsgrupp som utifrån olika perspektiv och erfarenheter ska ta itu med frågor kring bibliotekets framtida utveckling. Vitterhetsakademiens bibliotek grundades redan på 1700-talet, men kom framförallt att utvecklas till en central och självklar del av kulturarvsforskningen tack vare Oscar Montelius och Hans Hildebrand - svensk arkeologis 'power-duo'.

I nuläget finns förutom en rik samling litteratur rörande förhistoria, kulturarv och numismatik, även den mest fullständiga samlingen rapporter från arkeologiska utgrävningar i landet. I kombination med ATA, arkivet som innehåller otryckt grävningsdokumentation, är dessa samlingar en kärnpunkt för alla som är verksamma inom kulturarvsforskning rörande både Skandinavien och Europa i stort. Samtidigt står biblioteket inför samma utmaningar som så många andra - vilket uppdrag ska man egentligen ha när forskning blir allt mer digitaliserad, tvärvetenskaplig och inte minst överproduktiv. Vilka tjänster ska man erbjuda och vilka som kan nedprioritera. Är man till som arkivbevarare, eller för forskningen i nutiden, eller för forskningen i det längre perspektivet? Hur specialiserad/generaliserad bör man vara och vad behöver de där arkeologerna runtom i landet egentligen hjälp med? Vad vill forskarna ha ut av ett bibliotek?

Det var denna sista fråga som jag delvis hade blivit ombedd att presentera lite funderingar kring för arbetsgruppen i måndags. Jag hade tidigare hållit ett kort föredrag på liknande tema på en temadag för bibliotikarier anordnad av Vitterhetsbiblioteket i våras. Nu gavs jag möjlighet till lite mer tid och framförallt lite mer möjlighet att samtala och diskutera med en mer specialintresserad grupp. Även om forskning i grund och botten är samma sak idag som det var för 30 år sedan, har ändå vissa "infrastrukturella" förändringar skett som gett enorma konsekvenser:

TID: Doktorander idag har en extrem tidspress att bli färdiga i tid. Borta är avhandlingen som Magnum Opus - livsverket. Det är positivt på många sätt, men har medfört en extrem tidspress att samla in, analysera, fördjupa sig och producera en längre sammanhållen text.

KONKURRENS: På 80-talet räckte det med en C-uppsats (som ofta tagit 3 år snarare än 3 månader att sammanställa - se "tid" ovan) för att konkurrera om anställning. En avhandling nästintill garanterade chefsjobb i någon kategori. Idag är en mastersuppsats närmast ett grundkrav för att få jobb som grävslusk på en utgrävning. Doktorsgrad garanterar inte mycket över huvud taget. Det produceras 5-10 avhandlingar om året bara inom nordisk arkeologi. Samtidigt anställs färre som lektorer på universiteten - svikande studentunderlag gör att det är färre lärare nu på min institution än när jag började på 90-talet. De som forskar är därför i en konkurrens-situation som dagens docenter och professorer har svårt att helt inse. Det finns få eller inga chanser till ens deltidsanställningar på instituionen och få tydliga karriärsvägar utanför. Hur konkurrerar forskare? De publicerar sig.

PUBLISH OR PERISH: Fler forskare, fler univeristet, fler institutioner som konkurrerar om lite medel publicerar sig mer och mer och mer. Tidskriftsartiklar, konferensvolymer, antologier, monografier. För att hänga med stiger hela tiden pressen på att ha rätt sorts CV med rätt mängd publikationer i rätt tidskriftsserie. För att hänga med måste forskare också ta till sig ny forskning som publiceras i allt mer frenetisk takt.

TILLGÄNGLIGHET: Förr i tiden förväntades man vara bekant med sitt eget forskningsbiblioteks nyförvärv och kanske även vitterhetens. Idag finns oerhörda mängder på nätet. Sök och du skall finna. Inte bara inom ditt eget ämnesområde utan inom många närliggande vetenskaper. Tvärvetenskaplig ansats är ett måste, vare sig det gäller filosofi eller fysik. Nu finns inga ursäkter längre, artiklar om genstudier av tibetanska kornsorter, kognitiva beteendestudier av vävare i Rumänien, filosofiska post-koloniala debatter utifrån Peruanska genus-kategorier... allt finns att hitta och komma åt. Hänger du med? Är du uppdatera? Har du fingret på pulsen? Är du insatt? Mer och mer tid läggs ned bara på att hänga med någorlunda i informationsflödet, tid till egen analys krymper.

Det finns silverkanter på de mörka molnen. Det är bra att avhandlingar inte längre ska produceras i 55 års ålder och innehålla information som ingen fått vetskap om på 30 år för att det varit hemligt. Det är bra att ämnena söker sig mellan disciplinerna mer reguljärt, tar intryck och får inspiration av andra vetenskaper. Det är bra om forskare inte bara isolerar sig på universitet utan hittar andra kanaler att verka inom och bidra till. Men faktum kvarstår att pressen, konkurrensen och tidsbristen är längt mer påtaglig nu än för 30 år sedan.

I det läget är det viktigt med forskningsbibliotek som bygger upp bra samlingar, som har goda nätverkskontakter runtom globen, som har möjlighet att hjälpa till i egenskap av proffs på sökning och sållning i den flod av information vi möter på nätet. Inte minst är de viktiga som intresseorganisationer som kan verka i forksningens intresse, stödja den fria spridningen av information, bygga upp Open Archive och verka för Open Access. I kommersialiseringens gyllene tidevarv, där fristående forskare utan direkt anslutning till institutioner lätt hamnar utan tillgång till digitala prenumerationer eller juridiskt skydd, är biblioteken vår sista fasta punkt i tillvaron.

Efter middagen stannade jag kvar och lyssnade på Jakob Harnesk, vilket var både intressant och givande. Han hade lagt upp sin presentation som ett diskussionsforum för gruppen och det blev en hel del utbyte av tankar, ideer och funderingar. Vi bröt inte upp förrän kl 23. Jag hoppas att strategi-gruppen får goda möjligheter att arbeta vidare på dessa extremt viktiga frågor, för en sak är säker. Förutsättningarna har redan förändrats, och de närmaste åren kommer de förändras ännu mer.


Andra bloggar om: arkeologi, vitterhetsakademien, bibliotek, internet, forskning, digitalisering, Open Access, forskning