Nu har jag hållit på att blogga i snart ett och ett halvt år, och det har blivit en etablerad del av mitt liv. Inte så mycket det här med att skriva inlägg, vilket visserligen är terapeutiskt på mer sätt än jag vill medge, utan mest för den vidare värld bloggandet öppnat upp eftersom jag själv rör mig runt andra bloggar och forum mer. Ett nytt nätverk att diskutera stort och smått med när jag är på väg att krevera över ytterligare en teoretisk infallsvinkel på porfyritavslag och skärvstenshögar. Så vid de tillfällen en vän eller bekant också trillar in bloggosfären, ovetande om den sekt han eller hon numera kommer bli en del av, fylls jag av extra tillförsikt för framtiden.
Min gode vän och kollega Ragnar Hedlund, sedan i våras doktor i antikens historia, har i september startat sin egen blogg - Station Barbarossa (ni får fråga honom). Förutom antiken och forskningens villkor är Ragnar intresserad av litteratur, musik och numismatik. Liksom jag ser han bloggen som ett sätt att hitta tillbaka till den glädje vi humanister en gång fann i skrivandet innan doktorerande nästintill förintade det.
Så ta en liten paus på stationen om ni har vägarna förbi.
Om ni gillar antiken kan ni även läsa en intressant krönika i Guardian om hur antika grekiska filosofer och författare, vars verk numera endast finns kvar som fragment, ändå fortsätter att influera Västerlandets världsbild.
Andra bloggar om: arkeologi, antiken, blogga, bloggosfären, forskning
onsdag 1 oktober 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar