Hur mäter man vetenskapligt genomslag? Hur mäter man akademisk framgång? Det är minsann inte en lätt fråga, men ständigt närvarande i samband med fördelning av tjänster, projektpengar och fonder. Bibliometri är den gren som har hand om statistiska beräkningar av publikationer ur olika aspekter och bibliometri har blivit en allt viktigare del av forskningens vardag. En av de viktigaste hjälpmedlen har blivit Web of Science som har valt ut vissa vetenskapliga och akademiska tidskrifter och indexerat de artiklar och referenslistor som finns i dom, så att man kan se inte bara vilka som publicerat sig där, utan också vilka verk som citeras och refereras mest. Inte vem som helst får ingå i WoS, inte ens etablerade vetenskapliga tidskrifter. Urvalet sker av en redaktion, men exakt hur det urvalet går till, enligt vilka kriterier och om dessa genomförs med någon sorts konsekvens verkar det vara lite delade meningar.
I samband med att jag skrev om en snarlik fråga för ett tag sedan så skickade Jonas Nordin, nyss avgången redaktör på Historisk Tidskrift, sin sista redaktionella text från vol. 2008:4 och den artikel han skrivit dessutom om bibliometri, Open Access och Web of Science. HT fick nyligen avslag på sin långåriga förfrågan om att få ingå i WoS. Hur denna process har gått till och hur humaniora försöker inrätta sig eftervkriterier som ursprungligen fastställdes för naturvetenskap skriver Nordin i sin artikel, som trevligt nog lagts ut på nätet. Det kan låta som ett torrt ämne, men det är snarare en absurd berg-och-dalbana och en fascinerande inblick bakom kulisserna på de godtyckliga bedömningsgrunderna, och bibliometrins ibland märkliga logik (bok utgiven på Nordstedts = 0 p, University of Hawaii Press = 8 p). Artikeln är ett måste för alla akademiker i min mening och jag hoppas att Nordin tar och försöker sig på en Under Streckare för SvD eller artikel för DN Kultur på samma ämne. Att det kan finnas en hel del märkligt med WoS-systemet även ur naturvetenskaplig synvinkel inser man när man läser om denna undersökning om 'impact factor' som refereras på Bad Science.
Martin Rundkvist tar också upp texten på sin blogg och den måste verkligen vara relevant för honom som är en av redaktörerna på Fornvännen. Nordin diskuterar även de utmaningar och beslut redaktörer ställs idag inför. Ska man övergå till engelska för större internationell spridning, trots att man skriver om svensk historia? Ska man bli Open Access och riskera att förlora viktiga inkomster i form av prenumerationer. HT läggs ut online efter ett år, men Fornvännen beslutade sig nyss för att följa Berlinkonventet och göra alla sina texter tillgängliga efter 6 månader. Jag förstår Jonas Nordins farhågor inför framtiden, och jag tror tyvärr inte att det finns en enda bra lösning på problemen. Samtidigt så anser jag att tidskrifter bara kommer att förlora läsare på att inte ligga online i förlängningen - konkurrensen är helt enkelt för hård och forskare tar det som finns tillgängligt. Dessutom är det mer fördelaktigt för författaren att ens text är tillgänglig på nätet. Men samtidigt ökar detta problemen med publicering av illustrationer. Och hur ska humaniora ha råd att anställa en redaktion som ska sköta uppdraget? En huvudvärk minst sagt.
Som av en händelse ska Jeppe Nicolaisen hålla två öppna föreläsningar om bibliometri på Ekonomikum i Uppsala den 10:e mars och den 12:e mars, kl 15-17. Anordnat av ABM och föranmälan senast 6:e mars.
Läs även andra bloggares åsikter om bibliometri, historia, Historisk tidskrift, Web of Science, Open Access, vetenskap, forskning, publicering
torsdag 26 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Hej och tack för intressant blogg som jag just upptäckt (via Malin Sandström och Gustav Holmberg).
Såg du att Regeringen har givit VR ett uppdrag i ärendet? Man ska "redovisa underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citering m.m."
http://www.regeringen.se/sb/d/10692/a/120853
Hej. Jag hade hört ryktesvägen om VRs uppdrag, tack för länken. Det är en av anledningarna till att jag tycker det är dags att akademiker i gemen vaknar upp och diskuterar den här frågan på allvar. Nordins artikel borde skickas till alla i VRs arbetsgrupp. Ett enormt problem är att systemet är uppbyggt helt efter naturvetenskaplig logik, där artiklar är det allra viktigaste och böcker närmast onödigt, samt att bara det nyaste är riktigt viktigt och ofta citerat, när för humanister rejält gamla texter plötsligt kan bli mer aktuella än någonsin.
Sen akn man fråga sig om den högra handen vet vad den vänstra gör. Om tredje uppgiften ska lyftas fram och premieras, då kan man inte ha ett belöningssystem som straffar de som tar sig tid att skriva annat än rent snäv facklitteratur för en liten insatt krets.
Jag kan inte uttala mig om arkeologi i den här frågan, men när det gäller forskning om hälsa och nutrition anser jag att det för de myndigheter som skall stå för kostråd och liknande borde vara absolut förbjudet att hänvisa till forskning som inte allmänheten har full tillgång till och kan granska själv.
Detta med tanke på att de ju avslöjats med att ha närmast obefintligt på fötterna ut vetenskaplig synvinkel och närmast kan anses vara direkt ansvariga för dagens epidemi av fetma, diabetes, hjärtinfarkter och cancer.
Deras kostråd står och faller helt med en studie av Ancel Keys som heter Seven countries, en studie som avslöjades som grovt forskningsfusk redan 1957!
Att detta fusk har kunnat fortgå har ju varit direkt beroende av att allmänheten inte själv kunnat granska forskningen.
Ett antal oberoende har nu granskat den studie som slogs upp stort i media i går, och funnit att den helt saknar vetenskapligt värde genom att den är så totalt misslyckad att det egentligen inte går att utläsa något av värde från den.
Nu har kanske inte arkeologin så stor betydelse för allmänhetens hälsa, men indirekt är den ju ändå oerhört viktig, inte minst nu när många börjar undersöka kost och hälsa bakåt i tiden för att få fram nya och bättre kostråd genom att lägga till den evolutionära och historiska synvinkeln. Då måste vi naturligtvis ha ett fullgott material med hög trovärdighet och där kommer ni arkeologer in i bilden.
Så indirekt har faktiskt ditt arbete även stor betydelse för människors liv och hälsa!
Det kan ju vara bra att veta att det inte bara är av akademiskt intresse det du sysslar med. :-)
Skicka en kommentar