Kulturarvet, forskningen och web 2.0

Pratade nyss med en kollega som är i den sista hektiska fasen att sammanställa sitt avhandlingsmanus. Hon behöver ha med ett par fotografier som tidigare publicerats i en vetenskaplig monografi, men som ägs av ett museum i Frankrike. Om hon är riktigt snäll, och ber vänligt, och förklarar tydligt att det gäller en doktorsavhandling, kanske hon kan få rabatterat pris för privilegiet att förmedla forskning om kulturarv till andra forskare och allmänheten. Den här kohandeln med bilder och illustrationer för vetenskaplig publicering (till skillnad från kommersiell publicering av vinstdrivande förlag), får mitt blodtryck att rusa i höjden. Illustrationer är inte bara dekorativt bjäfs som forskare sätter in för att göra läsupplevelsen mindre tungrodd, det finns information i dessa bilder som bara inte går att förmedlas i text. I nuläget blir det allt svårare för de som inte har bra finanser, goda nätverk och priviligierad position i samhället att få tillgång till dessa. Ibland är det jurister skolade inom rent kommersiell publicering som sätter upp hinder, ibland är det instituten själva som i missriktad iver att kontrollera och styra sätter krokben för förmedling av forskningsresultat.

Då är det trevligt att se goda exempel på motsatsen: Historiska museet och även Riksantikvarieämbetet har den senaste tiden gått i bräschen för att omdefiniera hur samlingar och kulturarv kan göras tillgängliga för både allmänhet och forskare. RAÄ har sedan två veckor tillbaka börjat lägga ut valda delar av sin foto-skatt på Flickr Commons och genmälet har redan hunnit vara entusiastiskt. Det har sedan länge funnits en bra sökfunktion över Historiska museets samlingar, och allt fler fotografier av fynden läggs till efter hand. På bloggen Adelsöprojektet kan man nu läsa om beta-testingen av den nya funktionen "Mina samlingar" som håller på att utvecklas på Historiska.

Den innebär att man ska kunna registrera sig och skapa sina egna samlingar över sökningar som man gjort och intressanta fyndposter man hittat. Man kan skapa favoriter och skriva egna noteringar, men det är också tänkt att man ska kunna föreslå etiketter/taggar till olika poster som kan vara till hjälp för andra som söker i samlingarna. Fyndbestämning och klassificering är komplicerat, och inte sällan behöver det ske vissa revideringar då och då pga nya forskningsresultat. De flesta museer har helt enkelt inte råd och möjlighet att anställa horder med arkeologer som sitter och debatterar hur stor smalsidesvinkeln får vara på en tunnackig flintyxa...

Genom att öppna upp för medverkan från allehanda arkeologer runtom i landet kan man, om inte direkt lösa det problemet, så åtminstone ta sig en bit på vägen. Användarna kan även föreslå rättelser om det verkar som ett föremål blivit felkategoriserat, och tipsa om relevant litteratur om sagda föremål. Man ska också kunna kommentera de taggar och förslag som andra har angett och på så sätt göra hela föremålssamlingen mer kreativt användbar.

En hel del kvarstår att göra, men jag har haft möjligheten att tjuvstarta lite med funktionen sedan någon vecka och har redan börjat fylla på mina listor med allehanda gottis. Istället för att behöva göra om sökningar, spara konstiga sökvägar i egna bokmärken och ladda ned bilder på datorn så har jag nu allt trevligt samlat och tillgängligt i mina listor, inklusive all information knuten till föremålen. Det enda jag beklagar är att det inte fanns innan jag började doktorera, men man kan inte få allt...

Sådan givmildhet och öppenhet kräver respekt och hänsyn av användarna, personligen tror jag att det kommer bli få eller inga problem på den fronten. Fotografier får användas i studiesyfte, men publicering ska naturligtvis inte ske utan att kontakta de ansvariga först. För arkeolog-bloggare kan det vara bra att veta att om man skaffar sig ett konto så kan man bädda in föremålsbilder direkt i blogg-inlägget som html-kod - så länge det rör sig om icke-kommersiell aktivitet.

Bloggen Wunderkammer tar också upp testförsöket och tipsar även om Jamtli bildarkiv, som även de har en kommetarsfunktion på sina bildsamlingar på nätet.

Uppdatering 090331: Via Emma på Opassande får jag reda på att Nordiska Museet släpper ut en del av sitt filmarkiv på internet, filmer tillkomna mellan 1927-1967 för att dokumentera svenska sedvänjor. De var redan från början tänkta att vara till nytta för forskningen och nu har museet alltså tagit det berömvärda steget att underlätta rejält för forskare och allmänt intresserade att få tillgång till dem.


Foto: Sara Kusmin SHMM
Tidig gropkeramik från Mårtsbo, Valbo sn, Gästrikland, ca 5500-5000 år sedan. Den nedre vänstra skärvan har alternerande gropintryck, vilket är en mönstertyp som är vanlig i östra Mellansverige under denna tid. Denna dekor, liksom de breda lutande mynningarna är stilistiska nymodigheter i en keramik som i övrigt har stark stilmässig och teknologisk kontinuitet med den tidigare trattbägarkeramiken i regionen. Influenserna för dessa "nyheter" kommer troligen från östra Östersjöområdet, från de kamkeramiska grupperna i Finland och Baltikum.


Läs även andra bloggares åsikter om arkeologi, museum, historiska museet, riksantikvarieämbetet, Flickr commons, fotografier, forskning, web2.0, open access