torsdag 14 maj 2009

Konstnärer och tekniknördar på stenåldern och så lite twitter

De allra äldsta bevarade skulpturer vi har är främst tillverkade i elfenben och horn som bevaras bra. Nu har man hittat en ny sådan i Tyskland, en underbart överdriven kvinnofigurin. Varför det lilla fåtal vi hittar avbildar framförallt kvinnor (och ibland djur) är en fråga man kan älta länge. Antingen var men helt ointresserad av att avbilda det som männen hade att bidra i kroppsväg, eller så valde man att göra det i andra typer av material som inte bevaras lika väl. Kan i parentes påpeka att många av neolitikums prestigeyxor i bergart hade en profil som insinuerar det manliga könet. Och så finns den här mesolitska tingesten...

Bevarande-problematiken är något man måste ha långt fram i skallen när man diskuterar dessa tidiga konstalster. I Wired skrivs nämligen lite märkligt om att de tidigaste konstskapelserna vi hittat ö.h.t. kommer från Afrika och är över 70.000 år gamla men att det är streckmönster. Figurativ konst har ofta framställts som något som hör de tidigaste människorna i Europa till. Det här är ett extremt fånigt resonemang ur en vetenskapligg synvinkel. Det finns inga som helst påtagliga mentala eller kognitiva skillnader mellan de tidiga människorna i Afrika och Mellanöstern t ex, och de från dem avknoppade grupperna som vandrat in i Europa. Att ha tur nog att hitta bevarade ben/horn-föremål kräver en kongruens av lyckliga omständigheter, såsom klimat, omgivning, ställe där de deponerats (helst djupt inne i grottor) och sentida aktiviteter. Samt inte minst arkeologiska undersökningar - något som fortfarande sker extremt mycket mer sporadiskt i t ex Afrika än i Europa. Så vi kan omöjligt veta om det producerades figurativ konst på löpande band i trä och ben och växtmaterial i tiotusentals år i Afrika innan människan ens satte sin första fot över Bosporen.

Apropå tidiga stenåldersbefolkningar i Afrika har nu ett gäng arkeologer tvingat mig inse att keramik inte var den första kemiska komponent tillverkad av människan. 70.000 år gamla stenredskap funna i Sibudu Cave i Sydafrika har undersökts av arkeologer vid Witwatersrand University. De har rester av beläggning, någon sorts lim, på sig och har även spår av pigment. Kemiska analyser och experiment har nu visat att dessa människor troligen blandade noggrant avvägda mängder av acacia-gummi och pigment som sedan upphettades under mycket kontrollerade omständigheter vilket skapade ett mycket starkt och funktionsdugligt lim som användes för att fästa pilspetsarna på skaften.

Sen måste jag rekommendera att ni läser Colleen Morgans inlägg på Archaeolog där hon skriver om sitt försök att twittra TAG-konferensen i Stanford som just pågår. Både intressant och roligt. En surrealistisk inblick i de föredrag hon lyssnade på.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

2 kommentarer:

Peter Brolin sa...

Hej.
Kollade upp hela artickeln på nature.com men det nämns inte att figurinen faktiskt har scarifications över större delen av kroppen.
Jag har hittat liknande på afrikaner,finns bra arkiv på nätet.

ArchAsa sa...

Man kan möjligen tolka det som spår av medveten scarification på figurinen. Det förekommer hos en del afrikanska folk idag och det har förekommit under perioder hos många andra folk i hela världen.

Det är faktiskt en fascinerande aspekt - att vi smyckar och omformar våra egna kroppar i lika hög grad som andra material.