torsdag 7 maj 2009

Historiker-blogg

Jag har tyckt det varit lite tunnsått med bloggande Uppsala-humanister. Det är uppenbart att Sverige i allmänhet och bloggosfären i synnerhet är i skriande behov av humanister som lägger sina näsor i blöt. Så jag blev mycket förtjust när jag häromdagen upptäckte en historiker-kollega från grannbyggnaden har startat sin egen blogg. Karin Sennefelt bloggar sedan lite över en månad tillbaka om både om historia och sådant som engagerar henne. Ett intressant inlägg handlar om tortyr anno 1756

6 kommentarer:

Kenneth Ekdahl sa...

Inlägget om kommissioner påminner lite väl mycket om dagens läge och vad som skulle kunna bli resultatet inom kort. Inte ens tortyren känns alltför avlägsen, Sverige har ju faktiskt redan medverkat till att personer utsatts för sådan.

Anonym sa...

Hej! Jag har just undrat om det beror på att jag är ny i bloggsvängen som gör att jag inte hittar så många (svenska) humanistbloggar, men det kanske är så att det inte finns så många? Intressant nog verkar det som att teknik-/vetenskapshistoriker är mer bloggbenägna än "vanliga" historiker -- ju närmare naturvetenskap desto mera bloggande? Kan det stämma?

Kenneth Ekdahl sa...

Det har väl hittills mest varit tekniknördar som jag som bloggat, det är roligt att se att fler humanister börjar använda de fina verktyg som finns också! :-)

Mitt intryck är ju att väldigt många humanister nästan är stolta över hur okunniga de är när det gäller teknik, och då inte minst forskare.

Däremot är tekniker faktiskt förvånande ofta ganska allmänbildade inom humaniora.

Många språkforskare skulle bli förvånade ifall de visste hur många programmerare som faktiskt är mycket intresserade av språk. Alla programmeringsspråk är ju faktiskt språk som man använder för att tala med datorn vilket innebär att språken måste vara enormt exakta och inte får ha några möjligehter till feltolkning eller liknande.

Det finns faktiskt ett filter till programmeringsspråket perl som gör att man kan skriva godtyckligt komplexa program på latin, där alla böjningar och liknande måste vara exakt rätt för att det skall fungera som avsett. En person som skapar en sådan sak måste ju vara en språknörd av sällan skådat slag! :-)

Sedan kan man titta på alla namn på datorer så ser man att de mycket ofta hämtas från litteraturen, alla servrar på IRC-nätet freenode.net har t.ex. namn efter science-fiction-författare, jag är själv inloggad på anthony.freenode.net just nu som har namn efter Piers Anthony, men det är även vanligt med namn från riktigt klassika litterära verk eller historiska personer.

tingotankar sa...

Faktum är att de senaste åren har inneburit att nätet mer och mer fylls av innehåll skapat av humanister och samhällsvetare - fast det inbegriper forum och hemsidor mer än bloggar än så länge.

Vetenskapsbloggar är över lag något som verkligen tagit fart de senaste par åren, möjligen för att man varit lite orolog att frastå som oseriös om man skriver korta inlägg utan referenslistor...

Ju fler som håller på, desto fler kommer dyka upp anser jag. Det är en stadig grupp arkeologer numera som bloggar (inte alltid om arkeologi däremot). Det bästa sättet att nå ut är att försöka hitta varandra och skapa blogg-listor där man länkar till andra. Om man efterlyser information om andra bloggar på diskussionsforum så kan man få en del bra tips.

Personligen tycker jag att det har varit både oerhört givande och lärorikt att skriva på bloggen och få respons och mothugg. Men det kräver att man engagerar sig på andra bloggar också och länkar - inte bara behandlar det som ett digitalt publiceringsverktyg.

En blogg är en del i ett offentligt samtal, inte en monolog på kammaren.

Kenneth Ekdahl sa...

En blogg är en del i ett offentligt samtal, inte en monolog på kammaren.Det kanske är det som skrämmer en del äldre akademiker som är vana att inte bli emotsagda? ;-)

Anonym sa...

Jo, det stämmer nog det där med att man ju får vänja sig vid mothugg i det offentliga samtalet, och det kanske många inte är så intresserade av. Bloggande framstår ju i debatten om gammel-/nymedia som att det i första hand har en social funktion. Det är väl det som många inom akademin inte känner till, att det faktiskt förekommer riktigt intressanta samtal här.