söndag 7 november 2010

En arkeologs dagbok

Jag ägnade söndagen åt att rensa ut en hel del gammalt från garderober och lådor, vilket inte är helt olikt en arkeologisk utgrävning av sig själv. Det är inte helt lätt att kasta sina egna materiella lämningar, till viss del behöver man vänta tills det gått så pass lång tid att man kan lämna den fasen av ens liv bakom sig. En del saker kanske man aldrig slänger, det blir upp till nästa generation att avgöra om det ska hamna i förbränningsugnarna. Ting har en förmåga att plötsligt väcka minnen vi inte visste att vi glömt och det kan plötsligt föra dig tillbaka till en tid och en sinnesstämning som känns oändligt avlägsen. Vilket var ungefär vad jag kände när jag hittade mina små lapp-dikter (fråga inte) från tonåren i en burk. Som jag inte tänker låta bli offentliga för mindre än en påtaglig förmögenhet, så horribla är de.

I en annan låda hittade jag en annan sorts dagbok - den sort som numera ofta förekommer ute på grävningar där arkeologer noterar sina dagliga aktiviteter och göromål. De utgör till skillnad från dikterna mer prosaiska minnen. Men lite småroliga.

Så här följer nu ett helt ärligt utdrag ur:
En arkeologs dagbok från Telestad , Växjö Raä 218:1, Småland 2001.

010417
Start, genomgång på Pinnmon, uthämtning av kläder, besök på grävningen

010418
Avbaning påbörjad. Först i SÖ hörnet, men dumpern körde fast så vi flyttade till Ö delen, mitt på lite N om de andra och nära röse RAÄ 18. En hel del stora härdar, mkt mörka, en koncentration av ljusbruna stolphål. Lite BRÅ/JÄÅ-keramik [bronsålder/järnålder]. Medan dumpern flyttade på sig hjälpte vi de andra att rensa. Hittade en liten mynningsbit, ljusbrun, fragmenterad, grov röd magring med ett antal ojämna horistontella linjer i mkt fint snöre. Omrört område tyvärr. Lite brända ben i närheten.
[Komm: Keramikskärvan var kul, snörornering indikerar neolitikum, antingen tidig trattbägarkultur eller stridsyxekultur]

010419
Fortsatt avbaning, rör oss norrut. Stenigt, grusigt område dök upp, anläggningarna klart färre, särskilt härdarna.
Lite keramik
Regn
Stön
Glaserat stengods

010420
Dimmigt. Fortsatt stenigt, grusigt. Djupa ploggångar och stenlyft. Allt stenigare/grusigare och lerigare. Berget kommer nästan i dagen. Allt färre anläggningar, ett par mindre härdar. Flyttade upp till centrala delen på e.m.

010423
Regn, regn, regn. Dumpern får stå idag. Fick lov att flytta ytterligare ett snäpp nedåt då vatten ansamlades och rann nedåt vid ett parti lite längre norrut.
3 flintavslag från totalt två yxor: 2 mörka, 1 ljus. Slipytor. På en mörk och en ljus fanns 2 sidor med vinkel. Helslipade 4-sidiga. Lite keramik, möjligen med snörornering. Kom i stenrikt område med lite ytligare plogning.

Japp, rena rama Indiana Jones. Vi hoppar fram lite...

010511
Avbaning. Michel & Markus identifierar ett troligt 3-skeppigt hus i deras område.
[Dvs två rader takbärande stolpar, vilket betyder brons- eller järnålder]

010514
Avbaning f..m. En del av flintyxa påträffades, samt ett litet bränt ben. E.m. anläggningsgrävning.

010515
Anläggningsgrävning

010516
Forts. anläggningsgrävning söderut. Stråk av tveksamma anläggningar. Misstänker förhistoriska mullvadar. Lisa rensade fram mer av krukan, verkar faktiskt vara någorlunda bevarad.
Duggregn och åska

010517
STRIDSYXEGRAV!!!
Flintspån framkom, svag färgning syns. Mkt liten. Kärlet har markerad mynning, rader av möjlig snörornering (4-5 st). Trolig vinkellinje under detta. Spånet ca 10 cm.
Inmätning hela dagen. Först i centrala V delen för Sussi, sen uppe vid krönet.
Besökte Odensjö på kvällen.
Regn


Det visade sig alltså att krukan Lisa hade hittat tillhörde en stridsyxegrav, fast utan bevarat skelett. Själv fick jag beundra på avstånd och mäta in den. Det kom en hel del annat också, men det får ni läsa om i rapporten:
Åstrand, J. 2004. Tretton långhus och en begravning - arkeologi i kv Seglaren. Särskild arkeologisk undersökning. RAÄ 218. Växjö socken. Växjö kommun. Smålands museum. Rapport 2004:11. (RAÄ dnr 321-4387-2007).

Ja, ungefär så här ser arkeologers dagar ut i fält. Det som varierar är andelen fynd och vädret. Och sällskapet. Om åtminstone en av de tre är ok så är grävningen ok. Svårt att avgöra om fynden eller sällskapet är mest avgörande, de är nog på delad 1:a plats. Vädret kan vara ett tärande moment, men jag har stått ut med hagel och stormbyar och vattensållning i minusgrader bara det känns som om något kul hittas och om fikapausen är trevlig.


Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

5 kommentarer:

Lynn sa...

Måste bara säga att jag är helt kär i din blogg! Läser ark. 1 på SU just nu, och tycker att det mesta känns jättesnurrigt, men samtidigt är det galet roligt! Tack för en helt fantastisk blogg! Kommer följa den slaviskt! :)

tingotankar sa...

Tack så hemskt mycket Lynn och lycka till med tentan. Jag minns fortfarande hur mycket totalt nytt första terminen arkeologi innebar och hur vi alla slet med att få någon styrsel på informationsfloden. Det ger sig.
Efter några år... ^_^

Björn Nilsson sa...

Det finns sajter där man (även anonymt) kan publicera sin dikter på nätet. Om du gör det kommer du förmodligen att märka att den allmänna nivån ofta är sådan att det blir jäkligt svårt att vinna pris i kategorin "mest horribla och oläsliga smörja"! Stenhård konkurrens!

tingotankar sa...

Du underskattar mig...
Men jag blir onekligen nyfiken på att gå in på dessa sajter för att få lite balsam i mina mentala sår.

Pierre sa...

Haha vilken tröst att veta att man inte är den ende som ägnat perioder av livet åt misslyckade terrapiskrivna skaldeförsök. Tack Åsa! =)