Så var det dags för en ny svängom till FRA-valsen igen imorgon onsdag. Till och med utlovade "förbättringar" har vid det här laget spätts ut till den grad att en homeopat skulle få en bekymrad rynka på pannan. Vi ska lita på att en statlig myndighet utan riktiga polisiära befogenheter eller egentlig juridisk kontroll ska hantera hela vår internettrafik med total etik och moral för att de vill så väl. För det är ju inte som det någonsin förekommit att enheter med sådana befogenheter begått övergrepp mot individer och hela grupper av befolkningen. Och det finns ju en rejäl samling bevis för att totalspaning av detta slag leder till nödvändiga och relevanta arresteringar, förhindrande av brott etc. Eller hur var det nu?
Jag överlämnar åt andra goda skribenter och kloka hjärnor att lyfta fram det genuint tragiska vi nu ser hos våra Folkvalda som väljer partilojalitet, enad front och barnslig skräck framför sina demokratiska skyldigheter gentemot medborgarna. Anders Mildner skriver om födelsen av en ny ideologisk grundfråga och de tragiska konsekvenser det kan få genom att ironiskt nog öppna dörren för ännu mörkare odemokratiska krafter. Opassande Emma upplåter tillfälligt sin eminenta blogg till Jens Sjöholm som skriver en bra sammanfattning i punktform av problemen med riksdagens agerande och argumentation.
Mark Klamberg, doktorand i juridik vid Stockholms universitet och tillika bloggare, svarade på chatfrågor idag på DN som man med stor behållning kan kolla igenom. Han kommenterar på bloggen Tolgfors chat i DNs regi dessutom.
Om man vill visa sitt stöd för de riksdagsledamoter som röstar nej till FRA-lagen så kan man samlas utanför deras arbetsplats vid 14.30 -läs mer på Facebook
Som en liten svag men ändock ljusstråle meddelar Svensson att Antipiratbyråns suspekta utpressningsfasoner av IP-adresser fått bakläxa i domstol. Alltid något.
Nu ska jag gå och dra täcket över huvudet och hoppas på att mina barn kan rensa upp i bedrövelsen när de blir myndiga. Om de inte har för mycket att göra med att hindra polarisen från att smälta och fisken från att utrotas. Listan börjar bli lång.
Visar inlägg med etikett FRA. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett FRA. Visa alla inlägg
tisdag 13 oktober 2009
tisdag 31 mars 2009
Dagens radiotips
Idag kl 14 klickar jag fram webbradion för att lyssna på Nya Vågen i P1 där Isobel Hadley-Kamptz, frilansskribent och författare, Andreas Ekström, kulturjournalist på Sydsvenska Dagbladet, och kulturredaktionens Mikael Timm diskuterar bland annat Ipred (Isobel gav en försmak imorse på Kulturradion som går att lyssna på i efterhand).
Dessutom kanske några arkeolog-bloggar-kollegor till mig kan vara intresserade av att Kulturradion också meddelar att det nu snart är 70 år sedan H. P. Lovecraft avled, vilket kommer luckra upp rättigheterna till hans alster något.
(Det förekommer en märklig statsitisk koppling mellan Lovecraft och arkeolog-bloggare helt klart...)
Läs även andra bloggares åsikter om Ipred, kultur, kulturradion, nya vågen, upphovsrätt, Lovecraft
Dessutom kanske några arkeolog-bloggar-kollegor till mig kan vara intresserade av att Kulturradion också meddelar att det nu snart är 70 år sedan H. P. Lovecraft avled, vilket kommer luckra upp rättigheterna till hans alster något.
(Det förekommer en märklig statsitisk koppling mellan Lovecraft och arkeolog-bloggare helt klart...)
Läs även andra bloggares åsikter om Ipred, kultur, kulturradion, nya vågen, upphovsrätt, Lovecraft
måndag 2 mars 2009
DN - Från gräsklippare till jordfräs
Jag vill inte skriva om det här. Det är så fruktansvärt grovt, överdrivet och närmast absurdt. Medieforskare kommer i framtiden titta tillbaka på DNs totala bredsida mot FRA-motståndet med fascination och förundran. Jag kände att det fick vara nog med inlägget jag skrev igår, men så följer de upp med en Ledare som om möjligt är än mer enkelspårig. DN är den största morgontidningen i Sverige, den har en enorm maktposition rakt in i människors hem. De har med en jätteartikel delvis skriven av Per Nuders fru, och en huvudledare dagen därpå, förklarat skyttegravskrig mot alla som protesterat mot FRA-lagen. De involverade har antingen varit köpta och bara utfört ett jobb, eller så har de varit efterblivna idioter som låtit sig luras. Gissar att det senare inkluderar alla säkerhetsexperter, jurister och datavetare också som protesterat.
Ja, det är bra att lyfta fram och diskutera vilka som stött med pengar en liten del av de aktioner och protester som förekommit. Transparens är bra. Det är också värt att diskutera varför en del ser sig föranledda att hålla sin identitet hemlig. Är det för att de är ute i ont syfte, eller för att de är rädda för att öppet utnyttja sin medborgeliga rätt? DN får gärna reda ut det hela lite mer för min del. Men de enda som "styrdes" av PR-kampanjerna var media - det är den tragikomiska sanningen. De vaknade upp först med helsidesannonsen i DN, de insåg att frågan vägrade dö i bloggosfären, de dök upp med kameror först när det blev intressanta demonstrationer utanför Riksdagen. Alla politiska rörelser vet detta: Greenpeace, Amnesty och alla andra har använt sig av detta i årtionden. Att FRA-protestanterna inte var dummare än att de förstod att de måste få genomslag utanför bloggarna är väl knappast förvånande.
Många andra bloggare har med mig noterat att en sak saknas genomgående i både artikeln och ledaren: Ett motiv.
Jag menar, bortsett från att man genuint och innerligt motsätter sig FRA-lagen utifrån sin politiska övertygelse (och teknologiska/juridiska/ekonomiska). Det förstår väl vemsomhelst att det inte kan vara ett motiv, verkar DN resonera. Inte kan alla dessa människor som arbetar på PR-bolag faktiskt ha en egen politisk övertygelse heller - de är tomma kärl som säljer sin själ till högstbjudande. Vaga antydningar om att telekom-branschen haft ekonomiska intressen, vilket de själva öppet gick ut med under debatten och påpekade det ekonomiskt ohållbara i förslaget, insinueras in som den rykande pistolen. Men den förklaringen är bara giltig om det inte fanns något genuint motstånd innan de började pytsa ut pengar. Det är en stor skillnad på ett motstånd som organiseras från starten av en enskild intressent med hjälp av ett PR-bolag, och en etablerad gräsrotsrörelse som efter ett tag får lite ekonomiskt stöd (och då menar jag lite) av ekonomiskt starka intressen som också stöder frågan. Carlberg och Stenberg har inte med ett ord visat att dessa sponsorer påverkat eller föreslagit eller styrt vad som skulle diskuteras eller hur det skulle diskuterats. Lika lite som en skidsponsor ger sig på att diktera för Anja Pärsson hur hon ska åka störtlopp.
Det värsta är att jag är helt beredd på att det kan finnas argument för FRA. Viss spaningsverksamhet måste få förekomma. Det handlar om en debatt om vilket som är "the least evil alternative" och det är en avancerad debatt kring statens respektive medborgarnas rättigheter som det är värt att fortsätta med. Det är synd att DN inte är mogen att ta den debatten och istället använder sin maktposition för att under journalistisk täckmantel förminska, förlöjliga och osynliggöra meningsmotståndare på ett extremt grovt sätt.
Den tidningen kommer inte längre vara välkommen i mitt hem.
Nu ska jag JOBBA.
Läs vidare på Anna Troberg, Caught in the Act, Johanna Nylander, Amanda Brihed och JMW till exempel. Isobel Hadley-Kamptz levererar som vanligt ett bra inlägg.
Läs även andra bloggares åsikter om DN, debatt, ledare, FRA, FRA-lagen
Ja, det är bra att lyfta fram och diskutera vilka som stött med pengar en liten del av de aktioner och protester som förekommit. Transparens är bra. Det är också värt att diskutera varför en del ser sig föranledda att hålla sin identitet hemlig. Är det för att de är ute i ont syfte, eller för att de är rädda för att öppet utnyttja sin medborgeliga rätt? DN får gärna reda ut det hela lite mer för min del. Men de enda som "styrdes" av PR-kampanjerna var media - det är den tragikomiska sanningen. De vaknade upp först med helsidesannonsen i DN, de insåg att frågan vägrade dö i bloggosfären, de dök upp med kameror först när det blev intressanta demonstrationer utanför Riksdagen. Alla politiska rörelser vet detta: Greenpeace, Amnesty och alla andra har använt sig av detta i årtionden. Att FRA-protestanterna inte var dummare än att de förstod att de måste få genomslag utanför bloggarna är väl knappast förvånande.
Många andra bloggare har med mig noterat att en sak saknas genomgående i både artikeln och ledaren: Ett motiv.
Jag menar, bortsett från att man genuint och innerligt motsätter sig FRA-lagen utifrån sin politiska övertygelse (och teknologiska/juridiska/ekonomiska). Det förstår väl vemsomhelst att det inte kan vara ett motiv, verkar DN resonera. Inte kan alla dessa människor som arbetar på PR-bolag faktiskt ha en egen politisk övertygelse heller - de är tomma kärl som säljer sin själ till högstbjudande. Vaga antydningar om att telekom-branschen haft ekonomiska intressen, vilket de själva öppet gick ut med under debatten och påpekade det ekonomiskt ohållbara i förslaget, insinueras in som den rykande pistolen. Men den förklaringen är bara giltig om det inte fanns något genuint motstånd innan de började pytsa ut pengar. Det är en stor skillnad på ett motstånd som organiseras från starten av en enskild intressent med hjälp av ett PR-bolag, och en etablerad gräsrotsrörelse som efter ett tag får lite ekonomiskt stöd (och då menar jag lite) av ekonomiskt starka intressen som också stöder frågan. Carlberg och Stenberg har inte med ett ord visat att dessa sponsorer påverkat eller föreslagit eller styrt vad som skulle diskuteras eller hur det skulle diskuterats. Lika lite som en skidsponsor ger sig på att diktera för Anja Pärsson hur hon ska åka störtlopp.
Det värsta är att jag är helt beredd på att det kan finnas argument för FRA. Viss spaningsverksamhet måste få förekomma. Det handlar om en debatt om vilket som är "the least evil alternative" och det är en avancerad debatt kring statens respektive medborgarnas rättigheter som det är värt att fortsätta med. Det är synd att DN inte är mogen att ta den debatten och istället använder sin maktposition för att under journalistisk täckmantel förminska, förlöjliga och osynliggöra meningsmotståndare på ett extremt grovt sätt.
Den tidningen kommer inte längre vara välkommen i mitt hem.
Nu ska jag JOBBA.
Läs vidare på Anna Troberg, Caught in the Act, Johanna Nylander, Amanda Brihed och JMW till exempel. Isobel Hadley-Kamptz levererar som vanligt ett bra inlägg.
Läs även andra bloggares åsikter om DN, debatt, ledare, FRA, FRA-lagen
söndag 1 mars 2009
Genom spegelglaset in i DNs värld
Ibland känns det som om mänskligheten egentligen består av helt olika arter, som bara råkar likna varandra ytligt sett. Inom kemin talar man om kiralitet: olika molekyler som har samma uppsättning atomer och bindningar - bara spegelvända mot varandra. Upptäckten av detta var avgörande för läkemedelsforskningen, för "fel" typ kan vara helt overksam eller t.o.m. skadlig. Carlbergs och Stenbergs märkliga artikel om FRA-upproret i Dagens Nyheter får mig att undra om deras DNA-spiraler är spegelvända från mitt håll sett.
Förra sommaren var jag och många, många andra med mig upprörda över den föreslagna lagen om att ge FRA rätt att avlyssna all kommunikation via internet mellan Sverige och utlandet (eller bara kommunikation via servrar i utlandet). Genom medvetet ihärdigt politiskt arbete på gräsrotsnivå (dvs utanför de etablerade riksdagspartierna som får kontinuerligt ekonomiskt stöd av statskassan) organiserades ett starkt motstånd som fick en tydlig visuell genklang i bloggar som länkade till varandra och delade med sig av information. Bloggarna använde medvetet och öppet en metod att länka till varandra så att de skulle framträda tydligt på Knuff-portalen. Mycket drevs av Piratpartiet, men en hel del drevs också av personer från hela det politiska spekrat, från höger till vänster, inom och utom de etablerade partierna. Trots ett tilltal från officiellt håll som ofta gick ut på att alla som var emot FRA-lagen var a) mindre vetande och/eller b) moraliskt förkastliga, så gav folk sig inte. De kom med ofta långt bättre underbyggda motargument som citerade forskning, juridik och teknologi
I sin artikel i DN försöker nu Carlberg och Stenberg få det att framstå som om alla som var inblandade i detta var "duktiga idioter" ledda vid handen av anonyma PR-företag och ekonomiska uppbackare som "beställt" ett folkuppror. Det som dock framstår tydligt i denna vinklade artikel är att det snarare handlade om just ett gäng högutbildade, medvetna och extremt engagerade människor som med god insikt i vad som behövs för att skapa opinion arbetade långsiktigt kollektivt med frågan. De använde alla metoder och nätverk som stod till deras förfogande - inte för att de var köpta utan för att de visste vad som krävdes för att få synas i pressen och få tillgång till riksdagsledamöterna.
Henrik Alexandersson som var en av de mest engagerade fick tillstånd av sin chef att arbeta med detta på reguljär arbetstid. Med största sannolikhet för att Lakomaa själv var engagerad i debatten och emotionellt investerad i dess utgång (inte för att journalisterna verkar ha frågot honom om hans motiv). Samma sak med nästan alla fall som artikeln tar upp. En stor grupp människor har lagt ner arbetstid och pengar på att arbeta mot ett lagförslag som de såg som moraliskt förkastligt och ekonomiskt oförsvarbart.
DNs utsända tolkar detta som ett beställningsjobb utifrån att vissa anonyma personer bekostade jobb med hemsidor och annonsplats i DN. Men det är bara ett beställningsjobb om de som driver något bara gör det för ekonomisk ersättning eller snöd vinning. Uppenbarligen finns det en grupp Homo sapiens som har extremt svårt att förstå att vissa rörelser kan inkludera inte bara medlemmar i en topp-styrd partiapparat, utan folk som i övriga fall har helt olika politiska åsikter. De verkar ha lika svårt att förstå att människor på arbetsplatser, både chefer och anställda, kan känna sig involverade i en fråga som gäller en lag som direkt berör hur pass mycket staten får göra intrång på den personliga integriteten. Om en chef ger sina anställda möjlighet att jobba med detta på arbetstid ses det som att de "köper" dem. Om PR-företag ställer upp med sina kunskaper och resurser pro-bono, för att de brinner för frågan, då framställs det som att de utför ett beställningsjobb. Snarast visar artikeln mellan raderna hur extremt opopulärt detta lagsförslag var hos männsikor oavsett social position.
Men den visar en annan sak som är långt mer oroväckande och skandalös än journalisterna insett - och att de missat det är avslöjande i sig. Uppenbarligen var det många enskilda personer och företagsledare som var starkt emot FRA-lagen men som inte vågade gå ut offentligt med detta då de var rädda för politiska och ekonomiska återverkningar. Är inte detta den verkliga lärdomen att dra av artikeln - att folk inte vågar öppet visa hur de ställer sig till ett lagförslag som drivs av de folkvalda?
Det visar också att det faktiskt behövs en hel del ekonomiska resurser för att driva en fråga politiskt - det tar tid och energi och resurser i anspråk. Något som många företag har möjlighet att tillgodose i frågor som berör dem (se: Rättegången mot The Pirate Bay), och som våra stora politiska partier tar för givet. Tillgång till ordet och den offentliga arenan är inte lika för alla - särskilt inte när stora media väljer att försöka tiga ihjäl vissa frågor.
För övrigt rekommenderar jag Opassandes två inlägg i frågan, HAX egna ord, Deeped, och Johanna Nylander som skriver kort, rappt och roligt, och Erik Laakso skriver både bra och roligt.
Jag säger till DN som vi sa till riksdagen i FRA-frågan: Riv upp, gör om, gör rätt.
Eller är hela arbetsstaben befolkad av spegelvända Homo sapiens?
Det är klart, man tolkar andra utifrån sig själv...
Läs även andra bloggares åsikter om DN, FRA, FRA-lagen,
Förra sommaren var jag och många, många andra med mig upprörda över den föreslagna lagen om att ge FRA rätt att avlyssna all kommunikation via internet mellan Sverige och utlandet (eller bara kommunikation via servrar i utlandet). Genom medvetet ihärdigt politiskt arbete på gräsrotsnivå (dvs utanför de etablerade riksdagspartierna som får kontinuerligt ekonomiskt stöd av statskassan) organiserades ett starkt motstånd som fick en tydlig visuell genklang i bloggar som länkade till varandra och delade med sig av information. Bloggarna använde medvetet och öppet en metod att länka till varandra så att de skulle framträda tydligt på Knuff-portalen. Mycket drevs av Piratpartiet, men en hel del drevs också av personer från hela det politiska spekrat, från höger till vänster, inom och utom de etablerade partierna. Trots ett tilltal från officiellt håll som ofta gick ut på att alla som var emot FRA-lagen var a) mindre vetande och/eller b) moraliskt förkastliga, så gav folk sig inte. De kom med ofta långt bättre underbyggda motargument som citerade forskning, juridik och teknologi
I sin artikel i DN försöker nu Carlberg och Stenberg få det att framstå som om alla som var inblandade i detta var "duktiga idioter" ledda vid handen av anonyma PR-företag och ekonomiska uppbackare som "beställt" ett folkuppror. Det som dock framstår tydligt i denna vinklade artikel är att det snarare handlade om just ett gäng högutbildade, medvetna och extremt engagerade människor som med god insikt i vad som behövs för att skapa opinion arbetade långsiktigt kollektivt med frågan. De använde alla metoder och nätverk som stod till deras förfogande - inte för att de var köpta utan för att de visste vad som krävdes för att få synas i pressen och få tillgång till riksdagsledamöterna.
Henrik Alexandersson som var en av de mest engagerade fick tillstånd av sin chef att arbeta med detta på reguljär arbetstid. Med största sannolikhet för att Lakomaa själv var engagerad i debatten och emotionellt investerad i dess utgång (inte för att journalisterna verkar ha frågot honom om hans motiv). Samma sak med nästan alla fall som artikeln tar upp. En stor grupp människor har lagt ner arbetstid och pengar på att arbeta mot ett lagförslag som de såg som moraliskt förkastligt och ekonomiskt oförsvarbart.
DNs utsända tolkar detta som ett beställningsjobb utifrån att vissa anonyma personer bekostade jobb med hemsidor och annonsplats i DN. Men det är bara ett beställningsjobb om de som driver något bara gör det för ekonomisk ersättning eller snöd vinning. Uppenbarligen finns det en grupp Homo sapiens som har extremt svårt att förstå att vissa rörelser kan inkludera inte bara medlemmar i en topp-styrd partiapparat, utan folk som i övriga fall har helt olika politiska åsikter. De verkar ha lika svårt att förstå att människor på arbetsplatser, både chefer och anställda, kan känna sig involverade i en fråga som gäller en lag som direkt berör hur pass mycket staten får göra intrång på den personliga integriteten. Om en chef ger sina anställda möjlighet att jobba med detta på arbetstid ses det som att de "köper" dem. Om PR-företag ställer upp med sina kunskaper och resurser pro-bono, för att de brinner för frågan, då framställs det som att de utför ett beställningsjobb. Snarast visar artikeln mellan raderna hur extremt opopulärt detta lagsförslag var hos männsikor oavsett social position.
Men den visar en annan sak som är långt mer oroväckande och skandalös än journalisterna insett - och att de missat det är avslöjande i sig. Uppenbarligen var det många enskilda personer och företagsledare som var starkt emot FRA-lagen men som inte vågade gå ut offentligt med detta då de var rädda för politiska och ekonomiska återverkningar. Är inte detta den verkliga lärdomen att dra av artikeln - att folk inte vågar öppet visa hur de ställer sig till ett lagförslag som drivs av de folkvalda?
Det visar också att det faktiskt behövs en hel del ekonomiska resurser för att driva en fråga politiskt - det tar tid och energi och resurser i anspråk. Något som många företag har möjlighet att tillgodose i frågor som berör dem (se: Rättegången mot The Pirate Bay), och som våra stora politiska partier tar för givet. Tillgång till ordet och den offentliga arenan är inte lika för alla - särskilt inte när stora media väljer att försöka tiga ihjäl vissa frågor.
För övrigt rekommenderar jag Opassandes två inlägg i frågan, HAX egna ord, Deeped, och Johanna Nylander som skriver kort, rappt och roligt, och Erik Laakso skriver både bra och roligt.
Jag säger till DN som vi sa till riksdagen i FRA-frågan: Riv upp, gör om, gör rätt.
Eller är hela arbetsstaben befolkad av spegelvända Homo sapiens?
Det är klart, man tolkar andra utifrån sig själv...
Läs även andra bloggares åsikter om DN, FRA, FRA-lagen,
lördag 27 december 2008
Nyårsönskning för bloggosfären 2009
Jag undrar om det är allmän-mänskligt att hajpa? Det är iallafall allmänmänskligt att dissa - det kan jag satsa min skärslev och min bensamling på. Ofta går de två hand i hand, och samhällstrenderna pendlar mellan de båda. I nuläget verkar dissningen av bloggar och bloggare hamna i kölvattnet (enstaka rabiata statsvetare utan koll må vara undantaget), medan hajpen nog bara har börjat i efterdyningarna av FRA-skandalen.
Emma på bloggen Opassande skriver ett lysande inlägg om vad internet faktiskt går ut på för många av oss som spenderar timtals online, men som inte i första hand besöker sajter med lättklädda personer i ekivoka ställningar. Om den sociala aspekten, om samtalet och mötet med människor med olika bakgrund, olika åsikter och olika information att bidra med. Personer vi aldrig annars skulle ha mött eller samtalat med. Information som vi aldrig själva kunde ha fått tag på utan månaders enträget arbete.
En del har förutspått gammelmedias död i och med detta, och i min mening kunde inget vara mer fel. Om något så har bloggar, portaler, forum och interaktiva artiklar gett nytt blod till de engagerade medborgarna runtom globen - inklusive en cyniker som mig själv. Den makt som funnits i ett fåtal magnatfamiljers händer, som vinklats via en ökande politisk homogenitet, som offrat djuplodande, undersökande reportage på marknadens och kommersialismens altare under löpsedlarnas regim - den makten har nu fått en seriös utmanare. Bloggosfären handlar om att bygga upp en plattform och understödja den med relationer som baseras på tvåvägskommunikation. Att ta ett personligt ansvar för det som skrivs och hur det uppfattas - inte skylla på en uppdragsgivare. En pappersartikel väljer ut åt oss vad vi ska få veta, men en elektronisk publicering är bara startskottet på kommentarer, debatter, extramaterial, avvikande meningar, stödjande inlägg etc. De journalister som förstår att inte ta detta engagemang som ett hot utan som en vitamininjektion kommer kunna få en fanatiskt lojal skara läsare, och kommer ha långt mer att säga till om än hela ledarredaktionen.
Om vi försöker se bortom den hajp som onekligen kommer att drabba (har drabbat?) även bloggosfären så är det denna förändring som är den mest omvälvande och troligen varaktiga bidraget: att media inte längre är statisk envägskommunikation utan istället befinner sig mitt i ett offentligt samtal. Seriösa debattörer med väl underhållna bloggar kan ha ett ord med i laget, utan att behöva ta omvägen via tidningsutgivarnas godtycke. Vad jag hoppas på, min nyårsönskning inför 2009, är att detta blir en energidryck för gedigen journalistik. Att det framgår med all önskvärd tydlighet för mediekoncernerna att det finns gratisreklam att få av en engagerad läsarkår online för journalister som ges tid, medel och möjlighet att bygga upp ett gott rykte och en bra publicering. I denna PR/lobby/spin-styrda/propaganda-stinna tid är detta värt mer än all olja i Mellanöstern.
I Medierna på P1 diskuterades lite av detta idag, med bland annat PO Yrsa Stenius men tyvärr också en viss blond bloggare vid namn Bella - fanns det verkligen ingen bättre till hands än en skamlöst produktfinansierad vulgärhöger modebloggare som representant för det nya mediet!?
Nå, Rom byggders inte på en dag och det tar nog lite längre tid innan online-journalistik och bloggosfären synkat ihop sig lite bättre.
Läs även andra bloggares åsikter om blogga, bloggosfären, media, internet, journalistik
Emma på bloggen Opassande skriver ett lysande inlägg om vad internet faktiskt går ut på för många av oss som spenderar timtals online, men som inte i första hand besöker sajter med lättklädda personer i ekivoka ställningar. Om den sociala aspekten, om samtalet och mötet med människor med olika bakgrund, olika åsikter och olika information att bidra med. Personer vi aldrig annars skulle ha mött eller samtalat med. Information som vi aldrig själva kunde ha fått tag på utan månaders enträget arbete.
En del har förutspått gammelmedias död i och med detta, och i min mening kunde inget vara mer fel. Om något så har bloggar, portaler, forum och interaktiva artiklar gett nytt blod till de engagerade medborgarna runtom globen - inklusive en cyniker som mig själv. Den makt som funnits i ett fåtal magnatfamiljers händer, som vinklats via en ökande politisk homogenitet, som offrat djuplodande, undersökande reportage på marknadens och kommersialismens altare under löpsedlarnas regim - den makten har nu fått en seriös utmanare. Bloggosfären handlar om att bygga upp en plattform och understödja den med relationer som baseras på tvåvägskommunikation. Att ta ett personligt ansvar för det som skrivs och hur det uppfattas - inte skylla på en uppdragsgivare. En pappersartikel väljer ut åt oss vad vi ska få veta, men en elektronisk publicering är bara startskottet på kommentarer, debatter, extramaterial, avvikande meningar, stödjande inlägg etc. De journalister som förstår att inte ta detta engagemang som ett hot utan som en vitamininjektion kommer kunna få en fanatiskt lojal skara läsare, och kommer ha långt mer att säga till om än hela ledarredaktionen.
Om vi försöker se bortom den hajp som onekligen kommer att drabba (har drabbat?) även bloggosfären så är det denna förändring som är den mest omvälvande och troligen varaktiga bidraget: att media inte längre är statisk envägskommunikation utan istället befinner sig mitt i ett offentligt samtal. Seriösa debattörer med väl underhållna bloggar kan ha ett ord med i laget, utan att behöva ta omvägen via tidningsutgivarnas godtycke. Vad jag hoppas på, min nyårsönskning inför 2009, är att detta blir en energidryck för gedigen journalistik. Att det framgår med all önskvärd tydlighet för mediekoncernerna att det finns gratisreklam att få av en engagerad läsarkår online för journalister som ges tid, medel och möjlighet att bygga upp ett gott rykte och en bra publicering. I denna PR/lobby/spin-styrda/propaganda-stinna tid är detta värt mer än all olja i Mellanöstern.
I Medierna på P1 diskuterades lite av detta idag, med bland annat PO Yrsa Stenius men tyvärr också en viss blond bloggare vid namn Bella - fanns det verkligen ingen bättre till hands än en skamlöst produktfinansierad vulgärhöger modebloggare som representant för det nya mediet!?
Nå, Rom byggders inte på en dag och det tar nog lite längre tid innan online-journalistik och bloggosfären synkat ihop sig lite bättre.
Läs även andra bloggares åsikter om blogga, bloggosfären, media, internet, journalistik
lördag 20 september 2008
Vikten av att fråga RÄTT
Jag var en av många trogna P1-lyssnare som var seriöst oroad när älsklingsprogrammet Vår Grundade Mening slutade sändas. Men när nu året börjar närma sig sitt slut är jag glad över att åtminstone en del av mina farhågor inte alls infriades. Programmet Medierna, som fyllde upp en del av luckan, har mycket snabbt blivit en ny favorit. Även om en del reportage kan vara lite väl gripna i stunden och den undersökande delen till viss del verkar ha fått stryka på foten, så är denna förmåga till att snabbt hoppa in i veckans aktuella debattämnen balsam för en cynisk själ.
Dagens program borde vara obligatorisk lyssning för alla som plockat upp en tidning eller sett ett nyhetsinslag under vecka. I början av veckan briserade en mindre medial bomb när Carl Bildt verkade medge i en SVT-intervju att regeringen är beredd att dela med sig av information FRA samlar in till diktaturer. Dementimaskinen drog igång på full fart på måndagen och Bildt skrädde inte med orden. Oärligt och lögnaktigt var termerna han upprepade fler gånger än jag kan räkna. En hetsk debatt hölls mellan honom och Rapports Magnus Olofsson i Studio Ett. Bildt hävdar att klippningen varit oärligt och att han inte specifikt diskuterade FRA-insamlad information.
Mediernas reportage undviker att falla i tabloid-fällan och gör en ordentlig genomgång av upphovet till bråket och argumenten från båda sidor. Carl Bildt intervjuas och man spelar upp mer av den oklippta intervjun. Det är tydligt att Bildt svarar på en generell fråga om vilka Sverige - inte FRA specifikt - kan tänka sig utbyta information med. Så kanske framställningen i Rapport inte var helt korrekt. men man går också vidare och frågar sig om den distinktionen verkligen är så viktig som utrikesministern vill göra sken av. Är det bättre om Sveriges regering agerar mellanhand mellan FRA och diktaturer, eller nästan-diktaturer som Ryssland? Agrell intervjuas också och får försöka skingra de täta dimridåer regeringens dementi-maskin försökt släppa ut. Journalistik när det är som bäst: att skrapa under ytan coh hitta fram till de viktiga och verkliga frågorna - som fortfarande inte besvarats (hör Bildt slingra sig som en inoljad snok i deras intervju).
Som grädde på moset följer en kort, koncis och bra genomgång av kontroverserna kring Pirate Bay och Arboga-förundersökningen. En storm som blåstes upp av kvällstidningarma, hölls vid liv av janne Josefsson och har fått populistiska politiker att vädra morgonluft eftersom de inte förstår skillnaden mellan en hemsida, en länksida, eller en blogg.
Kortfattat:
1. Förundersökningen är offentlig handling - vem som helst har rätt att begära ut den från domstolen, vilket skedde och i detta fall skickades den som digital version.
2. Pirate Bay lade inte ut några bilder eller annat material på en hemsida för beskådning. En användare utnyttjade deras tjänst med vilken man - lagligt - kan lägga ut en länk till material man har på sin egen dator så att andra kan ladda ned den.
3. Om ett fel har begåtts så är det av försvarsadvokaten som inte begärde att bildmaterialet skulle säkerhetsklassas och inte fick spridas.
Medierna gör ett sjuhelvetes mycket bättre jobb än Janne Josefsson och SVT Debatt i att diskutera vilka som hade begärt ut förundersökningen, tala med dom, diskutera medborgarnas rätt att ta del av rättegångsmaterial - inte bara journalisters - och lyfta upp debatten på en långt högre nivå. Jag, som alla andra vettiga människor, lider med barnens far och förstår hans olust. Men de som velat läsa protokollen har inte varit ute efter bilder eller sensationsmaterial, de har velat följa med i en av våra mest omtalade rättsprocesser - de har engagerat sig.
Lagligheten bakom Pirate Bays aktiviteter i övrigt kan diskuteras, men innan fler personer kastar skit på det de inte förstår, och därför automatiskt fruktar, föreslår jag att ni läser Pirate Bay-medarbetaren Peter Sundes långa men omskakande inlägg om hans erfarenhet av sitt deltagande i SVT Debatt. SVT's halvhjärtade "ursäkt" i efterhand är under all kritik. Läs också Karl Palmås inlägg på SVT's hemsida, för en bra belysning av den fråga Debatt borde ha tagit upp.
Sista lästipset för helgen: Anita Kratz och Torbjörn Nilsson skriver i Fokus om bakgrunden till hur FRA-lagen kom att föreslås och drivas igenom, trots justitiedepartementets hårda invändningar och utan någon beredning i riksdagsgrupperna. Skrämmande läsning om hur inflytelserika byråkrater i egenintresse kan manipulera systemet, med partiledarnas goda minne. Skrämmande läsning.
Andra bloggar om: internet, Debatt, SVT, Medierna, P1, Pirate Bay, FRA, FRA-lagen, alliansen, Carl Bildt, Rapport
Dagens program borde vara obligatorisk lyssning för alla som plockat upp en tidning eller sett ett nyhetsinslag under vecka. I början av veckan briserade en mindre medial bomb när Carl Bildt verkade medge i en SVT-intervju att regeringen är beredd att dela med sig av information FRA samlar in till diktaturer. Dementimaskinen drog igång på full fart på måndagen och Bildt skrädde inte med orden. Oärligt och lögnaktigt var termerna han upprepade fler gånger än jag kan räkna. En hetsk debatt hölls mellan honom och Rapports Magnus Olofsson i Studio Ett. Bildt hävdar att klippningen varit oärligt och att han inte specifikt diskuterade FRA-insamlad information.
Mediernas reportage undviker att falla i tabloid-fällan och gör en ordentlig genomgång av upphovet till bråket och argumenten från båda sidor. Carl Bildt intervjuas och man spelar upp mer av den oklippta intervjun. Det är tydligt att Bildt svarar på en generell fråga om vilka Sverige - inte FRA specifikt - kan tänka sig utbyta information med. Så kanske framställningen i Rapport inte var helt korrekt. men man går också vidare och frågar sig om den distinktionen verkligen är så viktig som utrikesministern vill göra sken av. Är det bättre om Sveriges regering agerar mellanhand mellan FRA och diktaturer, eller nästan-diktaturer som Ryssland? Agrell intervjuas också och får försöka skingra de täta dimridåer regeringens dementi-maskin försökt släppa ut. Journalistik när det är som bäst: att skrapa under ytan coh hitta fram till de viktiga och verkliga frågorna - som fortfarande inte besvarats (hör Bildt slingra sig som en inoljad snok i deras intervju).
Som grädde på moset följer en kort, koncis och bra genomgång av kontroverserna kring Pirate Bay och Arboga-förundersökningen. En storm som blåstes upp av kvällstidningarma, hölls vid liv av janne Josefsson och har fått populistiska politiker att vädra morgonluft eftersom de inte förstår skillnaden mellan en hemsida, en länksida, eller en blogg.
Kortfattat:
1. Förundersökningen är offentlig handling - vem som helst har rätt att begära ut den från domstolen, vilket skedde och i detta fall skickades den som digital version.
2. Pirate Bay lade inte ut några bilder eller annat material på en hemsida för beskådning. En användare utnyttjade deras tjänst med vilken man - lagligt - kan lägga ut en länk till material man har på sin egen dator så att andra kan ladda ned den.
3. Om ett fel har begåtts så är det av försvarsadvokaten som inte begärde att bildmaterialet skulle säkerhetsklassas och inte fick spridas.
Medierna gör ett sjuhelvetes mycket bättre jobb än Janne Josefsson och SVT Debatt i att diskutera vilka som hade begärt ut förundersökningen, tala med dom, diskutera medborgarnas rätt att ta del av rättegångsmaterial - inte bara journalisters - och lyfta upp debatten på en långt högre nivå. Jag, som alla andra vettiga människor, lider med barnens far och förstår hans olust. Men de som velat läsa protokollen har inte varit ute efter bilder eller sensationsmaterial, de har velat följa med i en av våra mest omtalade rättsprocesser - de har engagerat sig.
Lagligheten bakom Pirate Bays aktiviteter i övrigt kan diskuteras, men innan fler personer kastar skit på det de inte förstår, och därför automatiskt fruktar, föreslår jag att ni läser Pirate Bay-medarbetaren Peter Sundes långa men omskakande inlägg om hans erfarenhet av sitt deltagande i SVT Debatt. SVT's halvhjärtade "ursäkt" i efterhand är under all kritik. Läs också Karl Palmås inlägg på SVT's hemsida, för en bra belysning av den fråga Debatt borde ha tagit upp.
Sista lästipset för helgen: Anita Kratz och Torbjörn Nilsson skriver i Fokus om bakgrunden till hur FRA-lagen kom att föreslås och drivas igenom, trots justitiedepartementets hårda invändningar och utan någon beredning i riksdagsgrupperna. Skrämmande läsning om hur inflytelserika byråkrater i egenintresse kan manipulera systemet, med partiledarnas goda minne. Skrämmande läsning.
Andra bloggar om: internet, Debatt, SVT, Medierna, P1, Pirate Bay, FRA, FRA-lagen, alliansen, Carl Bildt, Rapport
måndag 15 september 2008
FRA: Om ni vill veta vad vi tycker ska vi berätta det
Det har varit en märklig sommar på många sätt. I ett anfall av total brist på insikt, etik och ryggrad röstar en bunt folkvalda igenom en lag i juni som innebär att all internettrafik via servrar i Sverige ska spelas in och lagras. Ett intrång som inte bara är lika illa som om alla telefonsamtal mellan medborgare skulle spelas in och lagras, utan 500 gånger värre eftersom vi numera sköter stora delar av våra liv via internet: handel, banktjänster, diskussioner, bloggar, sökningar, epost, sms osv, osv. Regeringen trodde att de som vanligt kunde tvinga allt att smälta bort i semesterfyllan, men de bedrog sig gruvligt. Under en total och oupphörlig anstormning av kritik har de då och då vågar sticka ut en liten näsa från under sin mossiga sten och försvara det oförsvarliga - att de vill förstatliga medborgarnas kommunikation och sälja det till de tuffa grabbarna för att få vara med och leka...
Försvararnas argument har varit:
1. Vi måste göra detta för att skydda oss mot yttre hot.
Vad dessa hot egentligen består av är ungefär lika specificerat som McCarthy's kommission för att avslöja Un-American Activities. Exempel har inkluderat Gottröra-attentatet på 70-talet och när en sinnessjuk man brutalt högg ned Anna Lindh. Det senare är ett lågvattenmärke inom svensk politik.
2. De som är emot detta är emot all underättelseverksamhet.
Nej. Jag och de allra flesta motståndare anser att i de fall man har giltiga misstankar mot personer så ska man få avlyssna deras telefoner, internettrafik och övrigt. Men inte innan misstanke finns. Isåfall kan vi lika gärna sätt igång med att spela in all telefontrafik också.
3. Vi har alltid haft signalspaning, den här lagen är till för att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter FRA har i internetåldern.
Man kan inte dra likhetstecken mellan trådlös radiokommunikation av en liten bråkdel av befolkningen, som krävde specialistkkunskap och specialutrutsning, och internetanvändande som numera är basen för all nationell och internationell kommunikation, av en stor majoritet av befokningen.
I slutändan handlar detta om att tekniken nu tillåter intrång och masslagring på en nivå tidigare myndigheter, spionorganisationer och diktaturer bara kunde drömma om. Och det handlar om huruvida vi litar på våra byråkrater, säkerhetspoliser och politiker att aldrig missbruka det förtroende de har fått. Jag tycker det senaste århundradets många skandaler inom detta område talar sitt tydliga språk, och Carl Bildt skäms inte ens för att erkänna att man är beredd att köpslå med informationsutbyte med diktaturer. Klåfingriga maktmänniskor kommer alltid att falla till föga för frestelsen 'för det allmännas bästa'. Det här är en principfråga av samma enorma tyngd som yttrandefriheten. Under sommarmånaderna, då alliansen stack huvudet i sanden och hoppades att allt stormen skulle blåsa över, så utvecklades den istället till en orkan. Jurister, statsvetare, it-tekniker, näringslivet skrev spaltmetrar i etablerade media och totalsågade hela förslaget.
Imorgon den 16: september slår riksdagen upp portarna för höstterminen. Runtom i Sverige kan de som vill utnyttja sin grundlagsskyddade rätt att uttrycka sin åsikt om FRA-lagen. Nätverket Stoppa FRA-lagen länkar på sin hemsida till olika möten och samlingar i våra stora städer. Piratpartiet uppmanar till samling vid Riksdagshuset och anvisar hur man håller reda på var våra riksdagsledamöter befinner sig vid olika klockslag under invigningsdagen. Det stora mötet är på Sergels Torg, anordnat av den partipolitiskt obundna nätverket Svart Måndag som samarbetar med de flesta partiers officiella och inofficiella företrädare. På hemsidan kan man läsa om samling vid Norrmalmstorg kl 10 för marsch mot Sergels Torg där alla som vill kan markera sitt enorma missnöje med Lex Orwell. Vid kl 15 är det gemensamt demonstrationståg längs Drottninggatan mot Riksdagshuset.
Jag har aldrig, och kommer nog aldrig igen, uppleva sådan enhetlig reaktion mot ett lagförslag över alla partigränser. Moderater som sossar som piratpartister. Det kan vara skönt att bli påmind om att trots alla våra olikheter, så delar vi samma värdegrund.
Andra bloggar om: FRA, FRA-lagen, integritet, Alliansen, politik, demonstration
Försvararnas argument har varit:
1. Vi måste göra detta för att skydda oss mot yttre hot.
Vad dessa hot egentligen består av är ungefär lika specificerat som McCarthy's kommission för att avslöja Un-American Activities. Exempel har inkluderat Gottröra-attentatet på 70-talet och när en sinnessjuk man brutalt högg ned Anna Lindh. Det senare är ett lågvattenmärke inom svensk politik.
2. De som är emot detta är emot all underättelseverksamhet.
Nej. Jag och de allra flesta motståndare anser att i de fall man har giltiga misstankar mot personer så ska man få avlyssna deras telefoner, internettrafik och övrigt. Men inte innan misstanke finns. Isåfall kan vi lika gärna sätt igång med att spela in all telefontrafik också.
3. Vi har alltid haft signalspaning, den här lagen är till för att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter FRA har i internetåldern.
Man kan inte dra likhetstecken mellan trådlös radiokommunikation av en liten bråkdel av befolkningen, som krävde specialistkkunskap och specialutrutsning, och internetanvändande som numera är basen för all nationell och internationell kommunikation, av en stor majoritet av befokningen.
I slutändan handlar detta om att tekniken nu tillåter intrång och masslagring på en nivå tidigare myndigheter, spionorganisationer och diktaturer bara kunde drömma om. Och det handlar om huruvida vi litar på våra byråkrater, säkerhetspoliser och politiker att aldrig missbruka det förtroende de har fått. Jag tycker det senaste århundradets många skandaler inom detta område talar sitt tydliga språk, och Carl Bildt skäms inte ens för att erkänna att man är beredd att köpslå med informationsutbyte med diktaturer. Klåfingriga maktmänniskor kommer alltid att falla till föga för frestelsen 'för det allmännas bästa'. Det här är en principfråga av samma enorma tyngd som yttrandefriheten. Under sommarmånaderna, då alliansen stack huvudet i sanden och hoppades att allt stormen skulle blåsa över, så utvecklades den istället till en orkan. Jurister, statsvetare, it-tekniker, näringslivet skrev spaltmetrar i etablerade media och totalsågade hela förslaget.
Imorgon den 16: september slår riksdagen upp portarna för höstterminen. Runtom i Sverige kan de som vill utnyttja sin grundlagsskyddade rätt att uttrycka sin åsikt om FRA-lagen. Nätverket Stoppa FRA-lagen länkar på sin hemsida till olika möten och samlingar i våra stora städer. Piratpartiet uppmanar till samling vid Riksdagshuset och anvisar hur man håller reda på var våra riksdagsledamöter befinner sig vid olika klockslag under invigningsdagen. Det stora mötet är på Sergels Torg, anordnat av den partipolitiskt obundna nätverket Svart Måndag som samarbetar med de flesta partiers officiella och inofficiella företrädare. På hemsidan kan man läsa om samling vid Norrmalmstorg kl 10 för marsch mot Sergels Torg där alla som vill kan markera sitt enorma missnöje med Lex Orwell. Vid kl 15 är det gemensamt demonstrationståg längs Drottninggatan mot Riksdagshuset.
Jag har aldrig, och kommer nog aldrig igen, uppleva sådan enhetlig reaktion mot ett lagförslag över alla partigränser. Moderater som sossar som piratpartister. Det kan vara skönt att bli påmind om att trots alla våra olikheter, så delar vi samma värdegrund.
Andra bloggar om: FRA, FRA-lagen, integritet, Alliansen, politik, demonstration
onsdag 18 juni 2008
Bollen är rund - grundlagen är överspelad
143 röstade ja
138 röstade nej
1 avstod
67 var frånvarande
Jag vet inte vilka jag är mest förbannad på - de som röstade ja för allmän avlyssning av hela svenska folket. Eller de som fegade ur att ens ta ett beslut i den viktigaste lagomröstning vi haft sedan allmän rösträtt infördes.
Jag kan bara hoppas och be om att detta överklagas till Europadomstolen. Har ingen större tilltro till den instansen heller, men allt för att sätta käppar i hjulet.
Alla dessa kommittéer och integritetsråd och kontrollenheter och granskningsmyndigheter kommer iallafall generera så mycket jobb att regeringens arbetslöshetssiffror kommer förbättras markant. Vilket är bra, eftersom ett antal riksdagsledamöter kommer behöva nya jobb 2010. Om inte annat för att borgarnas egna ungdomsförbund kommer arbeta stenhårt för att bli av med dödfläsket.
Men gissa vad som kommer dominera gammelmedias löp imorgon - Fotboll eller FRA?
Nu får iallafall riksdagsledamöterna gå på "grönbete" som en moderat så fint uttryckte det.
Själv kommer jag jobba större delen av sommaren på en lön som i nuläget inte bekostar en bilsemester till Småland. Liksom en stor andel av svenska folket.
Hoppas våra folkvalda får ett skönt grönbete.
Andra bloggar om: FRA-lagen, FRA, riksdagen, avlyssning, politik, alliansen
138 röstade nej
1 avstod
67 var frånvarande
Jag vet inte vilka jag är mest förbannad på - de som röstade ja för allmän avlyssning av hela svenska folket. Eller de som fegade ur att ens ta ett beslut i den viktigaste lagomröstning vi haft sedan allmän rösträtt infördes.
Jag kan bara hoppas och be om att detta överklagas till Europadomstolen. Har ingen större tilltro till den instansen heller, men allt för att sätta käppar i hjulet.
Alla dessa kommittéer och integritetsråd och kontrollenheter och granskningsmyndigheter kommer iallafall generera så mycket jobb att regeringens arbetslöshetssiffror kommer förbättras markant. Vilket är bra, eftersom ett antal riksdagsledamöter kommer behöva nya jobb 2010. Om inte annat för att borgarnas egna ungdomsförbund kommer arbeta stenhårt för att bli av med dödfläsket.
Men gissa vad som kommer dominera gammelmedias löp imorgon - Fotboll eller FRA?
Nu får iallafall riksdagsledamöterna gå på "grönbete" som en moderat så fint uttryckte det.
Själv kommer jag jobba större delen av sommaren på en lön som i nuläget inte bekostar en bilsemester till Småland. Liksom en stor andel av svenska folket.
Hoppas våra folkvalda får ett skönt grönbete.
Andra bloggar om: FRA-lagen, FRA, riksdagen, avlyssning, politik, alliansen
Bilder och intryck från FRA-protesten
Tänk dig att alla dina telefonsamtal spelas in och lagras i ett flertal år. Närhelst en myndighet anser det påkallat att utifrån egenhändigt formulerade kriterier baserade på en vag idé om "yttre hot", så kan de scanna dina telefonsamtal efter farliga ord och termer. Om ord och termer dyker upp som anses misstänksamma, t ex 'gul kaka', får de kolla lite närmare på vad du egentligen talar om. Om det visar sig vara helt oskyldigt så är det bara att förtränga det man hört (fast för säkerhets skull är det nog bäst att sätta dig på bevakningslista ifall du talade i kod).
Om regeringen lade fram ett förslag att alla telefonsamtal skulle spelas in 'utifall att', så skulle t.o.m. de mest välvilliga väljare slita dem i stycken. Nu har regeringen lagt fram ett förslag att ALL kommunikation via nätet ska spelas in och sparas - i mån av utrymme. Från epost, till sms, till visa-transaktioner, till google-sökningar, köp av böcker via nätet osv, osv. Ingen etik sätter gränsen, endast teknik och lagringsmöjlighet.
Inom de närmsta dygnen kommer de att rösta igenom detta, efter att i sista stund bakat in ytterligare ett par kommittéer som ska säkerställa medborgarnas rätt till personlig integritet och meddelandeskydd. Notera att om polisen vill bugga en brottsling måste de gå till domstol och lägga fram bevis rörande just denna person. FRA-lagen innebär att man får genomsöka all kommunikation utifrån begrepp och termer i användning.
Det övergår mitt förstånd att det har gått så långt. Att allians-regeringen nu snart röstat igenom ett av de mest allomfattande spionlagarna mot sin egen befolkning, utifrån en hotbild som bara kan beskrivas som extremt luddig. Exempel på hot som i desperation drogs fram av ledamöter i debatten igår var Bulltofta-kapningen 1972 och mordet på Anna Lindh av en schizofren man. Jag är bara förvånad att de inte nämnde Kårhusockupationen och striden om almarna...
Medveten om att alla tvivlare och motståndare betalats av redan igårkväll i form av utlovade karriärer med löner vi andra bara kan drömma om, så tog jag ändå tåget in till Stockholm imorse. Jag vill iallafall kunna se mina barn i ögonen när de blir lite större och undrar varför deras regering har filer med information om vad de tycker, tänker och skriver. Utanför Riksdagen möttes vi upp, utan tvekan den mest politiskt brokiga samling som samlats under enad flagg. T.o.m. EU-frågan var mer partipolitiskt färgad. Gammal och ung, punkare och ny-liberal. Och vi tänker inte sluta göra oväsen förrän denna styggelse är borta ur våra liv.
Nedan följer lite bilder från förmiddagen.
Piratpartiet var naturligtvis välrepresenterat, med Rick Falkvinge i spetsen.
Alice Åström (v), berömdes av en protestant för sin insats från talarstolen igår.
Nya tider, nya seder. överallt syntes folk trycka upp mobiler i ansiktet på intervjuobjekt. De vita kläder som många bar representerar dels rätten till att ses som oskyldig tills motsatsen bevisats, dels att denna protest är obundet till en specifik politisk inriktning.
När det väl drog ihop sig till omröstning hade platsen framför Riksdagen fyllts av hundratals människor som i kör skanderade "Stoppa FRA" om och om och om igen.
Om regeringen lade fram ett förslag att alla telefonsamtal skulle spelas in 'utifall att', så skulle t.o.m. de mest välvilliga väljare slita dem i stycken. Nu har regeringen lagt fram ett förslag att ALL kommunikation via nätet ska spelas in och sparas - i mån av utrymme. Från epost, till sms, till visa-transaktioner, till google-sökningar, köp av böcker via nätet osv, osv. Ingen etik sätter gränsen, endast teknik och lagringsmöjlighet.
Inom de närmsta dygnen kommer de att rösta igenom detta, efter att i sista stund bakat in ytterligare ett par kommittéer som ska säkerställa medborgarnas rätt till personlig integritet och meddelandeskydd. Notera att om polisen vill bugga en brottsling måste de gå till domstol och lägga fram bevis rörande just denna person. FRA-lagen innebär att man får genomsöka all kommunikation utifrån begrepp och termer i användning.
Det övergår mitt förstånd att det har gått så långt. Att allians-regeringen nu snart röstat igenom ett av de mest allomfattande spionlagarna mot sin egen befolkning, utifrån en hotbild som bara kan beskrivas som extremt luddig. Exempel på hot som i desperation drogs fram av ledamöter i debatten igår var Bulltofta-kapningen 1972 och mordet på Anna Lindh av en schizofren man. Jag är bara förvånad att de inte nämnde Kårhusockupationen och striden om almarna...
Medveten om att alla tvivlare och motståndare betalats av redan igårkväll i form av utlovade karriärer med löner vi andra bara kan drömma om, så tog jag ändå tåget in till Stockholm imorse. Jag vill iallafall kunna se mina barn i ögonen när de blir lite större och undrar varför deras regering har filer med information om vad de tycker, tänker och skriver. Utanför Riksdagen möttes vi upp, utan tvekan den mest politiskt brokiga samling som samlats under enad flagg. T.o.m. EU-frågan var mer partipolitiskt färgad. Gammal och ung, punkare och ny-liberal. Och vi tänker inte sluta göra oväsen förrän denna styggelse är borta ur våra liv.
Nedan följer lite bilder från förmiddagen.
Ingen bloggdriven protest utan bärbara datorer och wifi såklart. Vissa ansikten i mängden kändes märkligt bekanta...
Piratpartiet var naturligtvis välrepresenterat, med Rick Falkvinge i spetsen. Alice Åström (v), berömdes av en protestant för sin insats från talarstolen igår.Nya tider, nya seder. överallt syntes folk trycka upp mobiler i ansiktet på intervjuobjekt. De vita kläder som många bar representerar dels rätten till att ses som oskyldig tills motsatsen bevisats, dels att denna protest är obundet till en specifik politisk inriktning.
När det väl drog ihop sig till omröstning hade platsen framför Riksdagen fyllts av hundratals människor som i kör skanderade "Stoppa FRA" om och om och om igen.
De flesta politiska ungdomspartier hade representanter på plats, inte bara oppositionen, utan även Muf och Luf. En så allmänt avskydd lag har väl sällan lyckats pressas igenom Riksdagen med hjälp av hot, förtäckta mutor, vaga löften och allmän rädsla för att förlora ansiktet. Man kan bara hoppas att ungdomsförbunden fortsätter försöka banka in lite vett och reson och respekt för medborgerliga rättigheter i sina äldres huvuden.
Andra bloggar om: FRA, FRA-lagen, Riksdagen, protest, alliansen, politik, integritet, avlyssning, övervakning
tisdag 17 juni 2008
Jag hoppas de inte sålde sig billigt
Är som en urvriden trasa.
Bitter och cynisk 70-talist som jag är, är jag ändå makalöst imponerad över det kalla cyniska spel för gallerierna som allians-partierna med centern och gråtmild Federley i spetsen orkestrerat.
Med håvor under bordet har man nu sett till att en supersnabb återremiss, där man klistrar på ett par kontrollinstanser till, och sedan genomför en votering utan att behöva informera allmänheten om tid och datum för detta.
För mer info, se Rick Falkvinges uppsummering. En heroisk insats från hans sida, hans liveblogging hela denna långa, mörka, tunga dag.
Imorrn bitti står jag på Riksdagsbron i vitt.
Det lär inte göra någon skillnad för politikerna - men det kommer göra en skillnad för mig.
Det värsta är - de kommer sova långt bättre än mig inatt.
Andra bloggar om: FRA, FRA-lagen, riksdagen, debatt, centern, alliansen, Federley, övervakning, integritet
Bitter och cynisk 70-talist som jag är, är jag ändå makalöst imponerad över det kalla cyniska spel för gallerierna som allians-partierna med centern och gråtmild Federley i spetsen orkestrerat.
Med håvor under bordet har man nu sett till att en supersnabb återremiss, där man klistrar på ett par kontrollinstanser till, och sedan genomför en votering utan att behöva informera allmänheten om tid och datum för detta.
För mer info, se Rick Falkvinges uppsummering. En heroisk insats från hans sida, hans liveblogging hela denna långa, mörka, tunga dag.
Imorrn bitti står jag på Riksdagsbron i vitt.
Det lär inte göra någon skillnad för politikerna - men det kommer göra en skillnad för mig.
Det värsta är - de kommer sova långt bättre än mig inatt.
Andra bloggar om: FRA, FRA-lagen, riksdagen, debatt, centern, alliansen, Federley, övervakning, integritet
Om datorns eventuella elakhet
I Riksdagen pågår debatten för fullt. Alice Åström (v) imponerade tydligen på både Rick och Emma med ett ovanligt och väl formulerat tal. Avslutat med en dikt av Hasse Arvidsson.
På det temat vill jag citera följande dikt, som finns att läsa på en hemsida tillägnad Tage Danielsson, denna stora svenska tänkare och främsta humanist:
Men plötsligt, på något förunderligt vis,
Dess hjärna har blivit identisk med statens,
Den hatar tillbaks om du hatar den.
Datorerna är byråkraternas hundar
Så trots att datorerna tänker så rätt
De matas som hundar av hundarnas herrar
De tänker som herrar, kristallklart och kallt.
Hur storvulna planer de än mäktar välva
Vad man än vill säga, så har Tage sagt det först och bäst!
Jag är glad att han slipper beskåda det som är på väg att ske.
Andra bloggar om: FRA, FRA-lagen, Riksdagen, debatt, liveblogging, Tage Danielsson, integritet, övervakning, datorer, Alice Åström
På det temat vill jag citera följande dikt, som finns att läsa på en hemsida tillägnad Tage Danielsson, denna stora svenska tänkare och främsta humanist:
Om datorns eventuella elakhet
Datorerna tänker ju fort, rätt och bra
och ger våra hjärnor all hjälp de vill ha.
Men plötsligt, på något förunderligt vis,
blir datorn i stället en jättepolis.
Dess hjärna har blivit identisk med statens,
dess tankar fientliga som byråkratens.
Den hatar tillbaks om du hatar den.
Den tyr sig till husse som matar den.
Datorerna är byråkraternas hundar
som snokar, bevakar och aldrig blundar.
Så trots att datorerna tänker så rätt
så tänker de fel, på nåt underligt sätt.
De matas som hundar av hundarnas herrar
med herrarnas fel, som de blixtsnabbt förvärrar.
De tänker som herrar, kristallklart och kallt.
Sån herre, sån hund. Och det värsta av allt:
Hur storvulna planer de än mäktar välva
ifrågasätter de aldrig sig själva.
Vad man än vill säga, så har Tage sagt det först och bäst!
Jag är glad att han slipper beskåda det som är på väg att ske.
Andra bloggar om: FRA, FRA-lagen, Riksdagen, debatt, liveblogging, Tage Danielsson, integritet, övervakning, datorer, Alice Åström
Rädslans institutionaliserade lätthet
Jättarna börjar vakna ur sin slummer.
Både SvDs och DNs ledare höjer sina mullrande stämmor mot FRA.
Själv tycker jag att man kan nöja sig med att läsa Peter Englunds inlägg. Publicerat dels på hans egen blogg, dels i DN. Han vet vad han talar om.
Det finns inget hot som berättigar denna extrema övervakning
Det finns ingen teknik som säkerställer oskyldigas rättigheter
Det finns ingen teknik som kan sålla fram de skyldiga ur denna massflod av meddelanden
Det finns inget annat än fruktan som driver denna lag
Fruktan för mista sin position som myndighet (Försvarets radioanstalt)
Fruktan för att inte ha kontrollen (Regering)
Fruktan för ny teknik man inte förstår sig på (Riksdag)
Vi gör nog alla rätt i att frukta denna institutionaliserade rädsla
Uppdaterat kl 10:00
I dagens UNT tillfrågas några riksdagledamöter hur de kommer resonera inför morgondagens röstning. Följande obetalbara citat kommer från Cecilia Wikström (Fp):
Så vår folkvalde har bestämt sig, men har inte ryggrad nog att låta sina väljare veta vad hon beslutat och på vilka grunder. För att integritetsaspekten är så viktig.
George Orwell måste förbanna sitt öde att han inte är i livet och kan skriva om detta.
Som Arne Anka en gång sade så vist - "det ska fan att vara satiriker i detta land..."
UPPDATERING: CECILIA WIKSTRÖM TÄNKER RÖSTA NEJ!
Det var det hon faktiskt menade!!! Även om jag tycker att hon kunde haft lite mer civilkurage och sagt det rakt ut så kan ingen hävda annat än att hon har STORT kurage att faktiskt gå emot partilinjen i detta.
TACK Cecilia, och ursäkta min skrivning ovan.
Ska bli intressant att se om populisten Federley kryper till korset i sista stund när det verkar som förslaget faktiskt kan fällas.
Andra bloggar om: FRA, FRA-lagen, övervakning, integritet, media
Både SvDs och DNs ledare höjer sina mullrande stämmor mot FRA.
Själv tycker jag att man kan nöja sig med att läsa Peter Englunds inlägg. Publicerat dels på hans egen blogg, dels i DN. Han vet vad han talar om.
Det finns inget hot som berättigar denna extrema övervakning
Det finns ingen teknik som säkerställer oskyldigas rättigheter
Det finns ingen teknik som kan sålla fram de skyldiga ur denna massflod av meddelanden
Det finns inget annat än fruktan som driver denna lag
Fruktan för mista sin position som myndighet (Försvarets radioanstalt)
Fruktan för att inte ha kontrollen (Regering)
Fruktan för ny teknik man inte förstår sig på (Riksdag)
Vi gör nog alla rätt i att frukta denna institutionaliserade rädsla
Uppdaterat kl 10:00
I dagens UNT tillfrågas några riksdagledamöter hur de kommer resonera inför morgondagens röstning. Följande obetalbara citat kommer från Cecilia Wikström (Fp):
- Jag har bestämt mig för hur jag kommer att rösta men jag tänker inte säga det
till dig eller någon av de andra tidningar som ringt och frågat.
Integritetsaspekten är alltid oerhört viktig för en folkpartistisk
riksdagsledamot.
Så vår folkvalde har bestämt sig, men har inte ryggrad nog att låta sina väljare veta vad hon beslutat och på vilka grunder. För att integritetsaspekten är så viktig.
George Orwell måste förbanna sitt öde att han inte är i livet och kan skriva om detta.
Som Arne Anka en gång sade så vist - "det ska fan att vara satiriker i detta land..."
UPPDATERING: CECILIA WIKSTRÖM TÄNKER RÖSTA NEJ!
Det var det hon faktiskt menade!!! Även om jag tycker att hon kunde haft lite mer civilkurage och sagt det rakt ut så kan ingen hävda annat än att hon har STORT kurage att faktiskt gå emot partilinjen i detta.
TACK Cecilia, och ursäkta min skrivning ovan.
Ska bli intressant att se om populisten Federley kryper till korset i sista stund när det verkar som förslaget faktiskt kan fällas.
Andra bloggar om: FRA, FRA-lagen, övervakning, integritet, media
måndag 16 juni 2008
Du är väl övervakad lilla vän?
Bulta tillräckligt länge på den tunga ekporten, och till slut väcks kanske en yrvaken dörrvakt och gläntar på porten.
De senaste veckorna har bloggar runtom landet byggt upp en veritabel storm mot den föreslagna FRA-lagen. Lagen som Riksdagen ska rösta om på onsdag (flyttad från den 17:e till den 18:e). Lagen som kommer genomföra en av de mest omfattande kommunikationsövervakningarna av medborgare utanför totalitära diktaturer. All digital kommunikation "över nationsgränsen" ska spelas in och lagras och undersökas om man anser att det förekommer för många farliga ledord. Inte om du är misstänkt för något - bara om du använder ord som är misstänkta. Får IB-myndigheten att framstå som ett duplo-bygge i jämförelse.
Jag har fått min information via bloggar från både höger, vänster och mitten. En sådan rörande enighet bland folk av helt skilda uppfattningar, som annars mest brukar tillbringa sin tid med att ta all heder och ära av varandra, har jag aldrig skådat förut. Men bloggare är ju knappast trovärdiga källor - varför har jag inte bara läst vad etablerade journalister skrivit i frågan? Därför att deras tystnad varit lika bedövande som vreden bland bloggarna. Fram tills slutet av förra veckan, då SvD och DN och Aftonbladet och Expressen, sent omsider började skriva om ett av de mest extrema lagförslag som skådats i vårt land utanför krigstid.
Kanske väntade sig media och Regering att bloggarna skulle tröttna och börja bry sig om fotbolls-EM bara de låtsades som det regnade länge nog? Kanske hade redaktörerna på tidningarna fått klara besked från sina ägare (finns det mer än två?) att lagen redan var accepterad och ett faktum, att gnälla skulle bara göra att alla framtida intervjuer med statsminister och ministrar ställs in? Vem vet (inte allmänheten i alla fall). Men bloggbävningen fortsatte och växte. De stora bloggportalerna Knuff, Intressant och Bloggportalen fullkomligt dominerades av bloggar som skrev om en enda sak: FRA.
Och sakta men säkert vaknade gammelmedia upp till insikten att detta var ett uselt lagförslag på många vis:
1. Bara idén att övervaka alla medborgare utan ens misstanke om kriminell verksamhet är grundlagsvidrig.
2. Det ska bara gälla "trafik över nationsgränsen". I dagens digitala värld kan kommunikation mellan två lägenheter på samma gata gå via en server i annat land - och därmed övervakas. Källskyddet för journalister och deras källor är därmed inte värt vatten.
3. Två personer i ett annat land kan kommunicera via en server i Sverige - som alltså spanar på medborgare i helt andra länder. Detta innebär att alla stora nätföretag som t ex Google nu flyr Sverige med sina servrar och aldrig kommer etablera sig här. Telia har redan flyttat sina servrar.
Försvarare försöker påstå att enheten som sköter om denna avlyssning kommer sålla bort i flera steg sådana fall som inte faller under lagens bokstav. Rent tekniskt är detta ett enormt svårt företag och de som verkligen har expertisen är minst sagt tveksamma till hur pass möjligt det är. (T ex Telia och Google...)
Vilket ändå inte förminskar det faktum att det alltså skulle vara okej att avlyssna all internationell kommunikation mellan svenskar och person (svensk eller ej) i ett annat land. Visst, visst, det ska bara läsas om man tror att innehållet är "ett hot mot rikets säkerhet". Och vi har aldrig någonsin sett den termen missbrukas...
Lika lite som vi sett hur anställda av personligt intresse eller snöd vinning kollar upp och säljer vidare information de har tillgång till...
Lita på Staten, lita på dina medmänniskor.
Inte för att Staten litar på medborgarna.
Allt som krävs är fyra (4!) borgerliga politiker som är villiga att värna den personliga integriteten över statens rätt till kontroll... men partipiskan går hårt och vankelmodiga hotas med uteslutning ur partiet. Så på onsdag vet vi var deras prioriteringar ligger.
För den som vill veta mer är det bara att kasta sig in på någon av bloggportalerna och börja läsa. Jag ger inte så mycket för den "analys" som hittills förekommit i mainstream-media, men det finns lite givande intervjuer att läsa där.
Några tips som spänner över alla partigränser:
Anna Troberg - författare
Bloggen Bent - grön liberal
Henrik Sjöholm - centerpartist
Svensson - rättframt från vänster
Erik Laasko - socialdemokrat (många bra länkar i detta inlägg)
Anders Mildners blogg - i Sydsvenskan. Om varför det är så tyst om FRA på politikerbloggarna, och den märkliga ryggradslösa logik som ligger bakom att även kritiska politiker hellre räddar sina egna karriärer än står upp för vad de påstår sig tycka (blötdjuret Federley t ex).
Läs mer på Nätverket Stoppa FRA
För de som vill protestera kroppsligen är det uppslutning kl 8.00 på Riksgatan onsdagen den 18:e.
Andra bloggar om: FRA, FRA-lagen, övervakning, integritet, politik, alliansen, bloggar, media
De senaste veckorna har bloggar runtom landet byggt upp en veritabel storm mot den föreslagna FRA-lagen. Lagen som Riksdagen ska rösta om på onsdag (flyttad från den 17:e till den 18:e). Lagen som kommer genomföra en av de mest omfattande kommunikationsövervakningarna av medborgare utanför totalitära diktaturer. All digital kommunikation "över nationsgränsen" ska spelas in och lagras och undersökas om man anser att det förekommer för många farliga ledord. Inte om du är misstänkt för något - bara om du använder ord som är misstänkta. Får IB-myndigheten att framstå som ett duplo-bygge i jämförelse.
Jag har fått min information via bloggar från både höger, vänster och mitten. En sådan rörande enighet bland folk av helt skilda uppfattningar, som annars mest brukar tillbringa sin tid med att ta all heder och ära av varandra, har jag aldrig skådat förut. Men bloggare är ju knappast trovärdiga källor - varför har jag inte bara läst vad etablerade journalister skrivit i frågan? Därför att deras tystnad varit lika bedövande som vreden bland bloggarna. Fram tills slutet av förra veckan, då SvD och DN och Aftonbladet och Expressen, sent omsider började skriva om ett av de mest extrema lagförslag som skådats i vårt land utanför krigstid.
Kanske väntade sig media och Regering att bloggarna skulle tröttna och börja bry sig om fotbolls-EM bara de låtsades som det regnade länge nog? Kanske hade redaktörerna på tidningarna fått klara besked från sina ägare (finns det mer än två?) att lagen redan var accepterad och ett faktum, att gnälla skulle bara göra att alla framtida intervjuer med statsminister och ministrar ställs in? Vem vet (inte allmänheten i alla fall). Men bloggbävningen fortsatte och växte. De stora bloggportalerna Knuff, Intressant och Bloggportalen fullkomligt dominerades av bloggar som skrev om en enda sak: FRA.
Och sakta men säkert vaknade gammelmedia upp till insikten att detta var ett uselt lagförslag på många vis:
1. Bara idén att övervaka alla medborgare utan ens misstanke om kriminell verksamhet är grundlagsvidrig.
2. Det ska bara gälla "trafik över nationsgränsen". I dagens digitala värld kan kommunikation mellan två lägenheter på samma gata gå via en server i annat land - och därmed övervakas. Källskyddet för journalister och deras källor är därmed inte värt vatten.
3. Två personer i ett annat land kan kommunicera via en server i Sverige - som alltså spanar på medborgare i helt andra länder. Detta innebär att alla stora nätföretag som t ex Google nu flyr Sverige med sina servrar och aldrig kommer etablera sig här. Telia har redan flyttat sina servrar.
Försvarare försöker påstå att enheten som sköter om denna avlyssning kommer sålla bort i flera steg sådana fall som inte faller under lagens bokstav. Rent tekniskt är detta ett enormt svårt företag och de som verkligen har expertisen är minst sagt tveksamma till hur pass möjligt det är. (T ex Telia och Google...)
Vilket ändå inte förminskar det faktum att det alltså skulle vara okej att avlyssna all internationell kommunikation mellan svenskar och person (svensk eller ej) i ett annat land. Visst, visst, det ska bara läsas om man tror att innehållet är "ett hot mot rikets säkerhet". Och vi har aldrig någonsin sett den termen missbrukas...
Lika lite som vi sett hur anställda av personligt intresse eller snöd vinning kollar upp och säljer vidare information de har tillgång till...
Lita på Staten, lita på dina medmänniskor.
Inte för att Staten litar på medborgarna.
Allt som krävs är fyra (4!) borgerliga politiker som är villiga att värna den personliga integriteten över statens rätt till kontroll... men partipiskan går hårt och vankelmodiga hotas med uteslutning ur partiet. Så på onsdag vet vi var deras prioriteringar ligger.
För den som vill veta mer är det bara att kasta sig in på någon av bloggportalerna och börja läsa. Jag ger inte så mycket för den "analys" som hittills förekommit i mainstream-media, men det finns lite givande intervjuer att läsa där.
Några tips som spänner över alla partigränser:
Anna Troberg - författare
Bloggen Bent - grön liberal
Henrik Sjöholm - centerpartist
Svensson - rättframt från vänster
Erik Laasko - socialdemokrat (många bra länkar i detta inlägg)
Anders Mildners blogg - i Sydsvenskan. Om varför det är så tyst om FRA på politikerbloggarna, och den märkliga ryggradslösa logik som ligger bakom att även kritiska politiker hellre räddar sina egna karriärer än står upp för vad de påstår sig tycka (blötdjuret Federley t ex).
Läs mer på Nätverket Stoppa FRA
För de som vill protestera kroppsligen är det uppslutning kl 8.00 på Riksgatan onsdagen den 18:e.
Andra bloggar om: FRA, FRA-lagen, övervakning, integritet, politik, alliansen, bloggar, media
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
