Om att finna gemensam mark

Riksantikvarieämbetet har ju engagerat sig allt mer i den digitala världen och dess social medier. Flickr-projektet där gamla fotografier scannats in och lagts ut är särskilt trevligt måste jag säga, en god förebild för många andra institutioner. Platser och fotografer som närmast glömts bort har fått nytt liv och helt nya fan. Men RAÄ är långt ifrån den enda kulturinstitution som tagit till sig Flickr Commons, och den 2-3 oktober anordnas Common Grounds där 27 kulturenheter över hela världen deltar genom att bidra med bilder till ett gemensamt bildspel som ska projiceras för allmänheten vid detta tillfälle.

K-bloggen har utlyst en omröstning där de ca 25 mest favoritmärkta bilderna ingår. Alla som skapar ett konto på Flickr kan delta och rösta fram de som ska ingå i bildspelet. Om man befinner sig i Visby på Kulturnatten (som av en lycklig slump infaller just på den 3:e) kan man dessutom se det hela i Klosterruinen. Men röstningen stänger den 9:e september i nästa vecka, så skynda, skynda.

Min favvis-bild på ämbetets Flickr Commons. Inte den mest slående kompositionen kanske, men det är något med den som berör mig... Rubrik: Stone ship at Åsa burial ground, Selaön, Södermanland.

Apropå att engagera allmänheten så skriver Alex Knodell ett ganska intressant inlägg på Archaeolog angående en begivenhet i Grekland han nyss bevistade. Syftet var att överbygga klyftorna mellan lokalbefolkning och arkeologer, vilket är ett gott initiativ. Tyvärr visar Knodells text att detta troligen var ett av de mindre lyckade försöken och det ger en intressant inblick i flera av de allra vanligaste fallgroparna i dessa sammanhang. Från inåtvända arkeologer till lokalpolitiker med krasst politiskt och ekonomiskt egenintresse. Tänkvärt.

En ny blogg har dykt upp med lite egyptologiskt fokus trevligt nog: Washing the Book. Steve Harvey är egyptolog boende i Hong Kong och New York med globalt intresse, så inläggen spänner över samtliga världsdelar.

Läs även andra bloggares åsikter om arkeologi, Flickr, foton, egyptologi, web2.0, museum, kulturmiljö

HSV varnar antiken, osteologi

Högskoleverket har nyligen utfört fördjupade utredningar av ett antal ämnen där framförallt lärarantalet verkat ligga på gränsen till det acceptabla. Nu har resultatet publicerats gällande forskarutbildning i antiken i Göteborg och Uppsala och laborativ arkeologi i Stockholm, samt grund- och avancerad utbildning i egyptologi vid Uppsala universitet (att läsa här).
Utredningen har också berört utbildning på grund- och avancerad nivå i arkeologi och osteologi vid Gotlands högskola, osteologi på grund- och avancerad nivå vid Stockholms universitet och forskarutbilning i osteologi vid Lunds universitet (att läsa här).

De flesta klarade sig bra, även om HSV noterar att flera bara är en tjänst eller så från att vara ute på djupt vatten. Det är inte kvaliteten på lärarna och utbildningarna som fallerar i de flesta fall, utan mer det faktum att det rör sig om små ämnen med extremt begränsade resurser. HSV uppmanar respektive universitet/högskola att fortsätta verka för att dessa ämnen verkligen får ha kvar sin position som kreativa och givande forsknings/studiemiljöer i framtiden. Att många lektorer har svårt att utnyttja sin berättigade forskartid är ett annat problem (som nog många andra institutioner känner igen också...). Samarbeten på forskarnivå mellan olika lärosäten måste också bli bättre.

Några utbildningar har dock fått varningar.

• Osteologiutbildningen i Visby
• Forskarutbildning i osteologi i Lund
• Forskarutbildning i antiken vid Göteborgs universitet.

Göteborg saknar f.n. en professor i tjänst (långtidssjukskriven) och har endast en fast anställd lärare med docentkompetens - man brukar vilja ha åtminstone en professor eller två docenter.
Vad som saknas i fallet osteologi är tillräckligt stor kvot av fast anställda disputerade lärare (deltid eller heltid). I nuläget rör det sig om en person per plats och det är knappast görligt att en enda person ska bära hela ansvaret på sina axlar. Tillsvidareanställda kan inte räknas in i kvoten för de saknar viktiga rättigheter (och skyldigheter) på arbetsplatsen och icke disputerade får sköta undervisning till viss del, men inte huvudsakligen. Osteologiska Föreningens tidskrift Benbiten kommer snart att komma ut med ett nummer där osteologins position i Sverige diskuteras och debatteras med anledning av den rådande situationen.

Att forskarutbildningarna i egyptologi i Uppsala och osteologi i Stockholm inte varnades i detta läge beror på att fakulteterna där självmant beslutat att inte anta nya doktorander innan situationen blivit mer gynnsam. Redan antagna doktorander har förutsättningar för en god forskarutbildning och handledning, men det finns inte utrymme för att anta nya i nuläget.
Utredningen noterar liksom den tidigare att egyptologin tyvärr inte verkar passa in så bra på institutionen för arkeologi och tidig historia i Uppsala. Ämnets inriktning är mer språklig än arkeologisk, och även om språk är en viktig del av antiken så har den avdelningen också en stark position inom arkeologisk tradition. Eftersom den utlysta lektorstjänsten pga avhopp inte ännu är tillsatt är det lite osäkert hur egyptologin ska utvecklas de närmsta åren.

Läs även andra bloggares åsikter om arkeologi, antiken, osteologi, egyptologi, Lunds universitet, Göteborgs unversitet, Stockholms universitet, Gotlands högskola, Uppsala universitet, forskning, doktorand, utbildning

Fördjupad granskning av antiken och egyptologi

Högskoleverket gör löpande utredningar av diverse universitetsämnen. Nyligen kom rapporten över utredningen av ämnet Antiken, vilket även inbegrep Egyptologi här i Uppsala eftersom det är det enda stället i landet där man kan läsa till egyptolog. HSV har lagt ut sin rapport på nätet och i huvudsak är intrycket av antik-utbildningen i Uppsala bra, med bra genomströmning och en kunnig lärarkår. En varningsflagga hissas dock över forskarutbildningen, och det gäller hela landet - inte bara Uppsala. Antalet doktorander i ämnet har fallit markant under de senaste 10 åren, och det är nu bara ett fåtal doktorander och än färre forskare på institutionerna i Uppsala, Stockholm och Göteborg. Tillsammans med en ganska begränsad lärarkår är detta problematiskt eftersom all god forskning kräver livaktiga miljöer och seminarier, med utbyte av idéer och kunskap.

Det sägs inte rakt ut i rapporten, men anledningen till den stora minskningen - som på inga vis är specifik för antiken - är Tham-reformen på 1990-talet som förde med sig att endast de som hade garanterad inkomst i form av lön eller utbildningsbidrag fick antas till forskarutbildningen. Det var på många vis en behövlig och bra reform, så att doktorander inte längre tvingades leva utan socialt skyddsnät och ta mer studielån. Tyvärr skedde inget egentligt tillskott av medel att väga upp kostnaderna av att anta doktorander i humaniora. Det stora antalet forskarstuderande som fanns förut bestod också till stor del av helt obetalda och inte sällan förvärvsarbetande personer som aldrig hade tid att forska egentligen, och sällan ingick i ett aktivt seminarium. Många hade hängt med i 20 år (jag talar här om flertalet humanistiska ämnen och inte specifikt om antiken). Handledare hade svårt att veta exakt vilka skyldigheter de hade att ställa upp med handledningstid till ett dussintal forskare, vilket gjorde situationen ohållbar.

Universen skriver nu om att man som ett resultat av HSVs utredning ska göra en fördjupad granskning på forskarnivå i Uppsala, samt att se över hela utbildningsstrukturen på antiken i Göteborg, från grund- till forskarnivå. Man ska bland annat se om det går att få till mer samarbete mellan de olika institutionerna i landet, t ex genom att starta en gemensam nationell eller skandinavisk forskarskola. Det är en idé som jag tror kan vara givande utifrån min egen erfarenhet av att delta i forskarkurser med kollegor från andra platser. Vi pratar en hel del om att bryta ner gränserna mellan ämnen, men kanske inte tillräckligt om att bryta ned dem mellan lärosäten. Forskarskolor kan bli mycket givande även för handledarna och seniora forskare.

Egyptologin har det än svårare - det ämnet måste man åka utomlands för att finna utanför Uppsala. Det har även varit svårt att tillsätta en del lärartjänster trots bred internationell utlysning (kanske för bred). En anledning till problemen är ämnets av naturen tvärdisciplinära uppbyggnad. Å ena sidan en arkeologisk inriktning som har mycket gemensamt med antiken, å andra sidan mer regelrätta hieroglyfiska studier som snarast hör hemma inom lingvistiken. Personligen anser jag att det vore bättre i nuläget att allvarligt diskutera vilken som ska vara huvudsyftet för utbildningen och sedan aktivt headhunta en eller ett par lärare utifrån de premisserna. När uppdraget blir att delvis omdefiniera och bygga upp en hel utbildning borde det finnas större möjlighet att ge jobbet till personer som man tror kan axla det ansvaret med engagemang - vilket inte nödvändigtvis är de mest meriterade och namnkunniga internationella forskarna.


Läs även andra bloggares åsikter om arkeologi, antiken, egyptologi, högskoleverket, HSV, Uppsala universitet, Göteborgs universitet