måndag 29 september 2008

Arkeologi-koloni

Under veckan som gick har delar av Riksantikvarieämbetet flyttat över vattnet till Gotland. Det känns overkligt för de flesta av oss inom arkeologin, en overklighet som blir desto mer påtaglig av att det mer är som en uppsplittring än en utlokalisering. Vissa delar flyttar, andra blir kvar i huvudstaden. Det kommer säkerligen ta ett tag innan det hela klarnar för oss ute i landet var man nu vänder sig för olika ärenden. Men det ska väl överutbildade akademiker som vi klara av...

Mest nervöst var naturligtis flytten av servrarna för hela RAÄ till Visby. Datorer och nätverk är numera ryggrad och ryggmärg på de flesta arbetsplatser, även om de ännu inte är hjärna och hjärta. Det mesta blir förlamat om de inte är igång. Hade småstressiga samtal med bibliotikarier och fyndansvariga i förra veckan som försökte fixa det som kunde fixas innan hela mejl-systemet och datorsystemet utsattes för en enorm utmaning. Enligt K-bloggen ska nu allt vara igång igen, bevisligen med ett nytt inlägg och ett foto på en tekniker som ser både glad och överrumplad ut av den goda nyheten. På K-bloggen har man också ett antal inlägg om själva flyttprocessen den senaste tiden, och foton på rum som ömsom töms, ömsom fylls.

För de som vill följa med i en mer personlig odyssé rekommenderar Lars Lundqvists blogg Arkland. Vi får hoppas att Gotlandsfärjan han äntrat inte irrar runt på Östersjön i 10 år bara.

Lycka till kamrater och hoppas att ni inte driver lokalbefolkningen till vanvett genom att rota i deras potatisland och sniffa runt i deras rosenbuskar. Med museum, högskoleutbildning, länsstyrelse, RAÄ och mer sommarstugor med pensionerade professorer än man vill tänka på, så är Gotland på god väg att bli en arkeolog-koloni utan dess like.


Andra bloggar om: , , ,

fredag 26 september 2008

Storslaget på stenåldern

Det har duggat tätt med pressklipp från utgrävningarna av Stonehenge den senaste veckan. Darvill och Wainwright har varit påpassliga med att mata ut information efter hand, men verkar iallafall ha undvikit rent populistiska utsvävningar. Fast jag blir alltif lite trött av arkeologer som påstår sig ha löst gåtan med en kultplats som användes för tusentals år sedan och som var i bruk i närmare ett årtusende själv. Deras begränsade undersökning är inriktad på att utreda lite om tillblivelsen av stenbyggnationen och huruvida deras tes om att den walesiska sten de är byggda av (bluestone/spotted dolerite) kan ha ansetts ha helande krafter. De tar upp det faktum att flera av de gravlagda i närområdet har skador på skeletten som visar att de var allt annat än i god hälsa.

"Spotted dolerite" eller preseli bluestone.

En viktig sak att komma ihåg när det gäller detta fascinerande monument är att den utgör den mest konstanta och visuella delen av en mycket äldre struktur delvis uppförd i trä, som sedan ersattes av stenar och slutligen uppfördes den märkliga "hägnaden". Att man bevisligen släpat de enorma stenblocken en imponerande sträcka innebär naturligtvis att materialet i sig ansågs vara extremt viktigt. Men man ska komma ihåg att platsen i sig också var viktig - redan etablerad som den var. Stonehenge är intimt förknippad med Durrington Walls, ett större palissadkomplex några kilometer uppströms floden Avon - vars imponerande konstruktion inte finns kvar ovanför jord eftersom den var gjord av trä.

I Durrington har Dr Jane Evans och medarbetare utfört strontium-analyser på ko-tänder och visat att det stora flertalet av dessa kossor inte alls varit uppväxta i området. (Strontium upptas i benceller av bakgrundsstrålning från marken, vilken varierar beroende på berggrundens sammansättning bland annat - strontium i tänder representerar den strålning man utsattes för när tänderna en gång växte till i käkarna och ändras inte även om man flyttar till nytt område). Troligtvis har nötkreaturen drivits till platsen inför större ceremonier och evenemang. Som Evans uttrycker det: "bring-your-own-beef barbecue". Tänk vad mycket intressant man kan få fram av utgrävningar och av att studera förhistoriskt material lite mer grundligt...

Palissader och liknande jätteanläggningar i trä förekom även i Sverige runt 3500-2500 f.Kr. Den mest kända hittades i Sarup i Danmark, men de senaste årtiondena har man hittat ett flertal i Skåne i samband med stora yttäckande undersökningar, såsom t ex Dösjebro och Hyllie. Dessa har en annan form och konstruktion än de brittiska, men verkar likt dem ha varit jättelika mötesplatser. Rester av måltider och spridda skelettdelar av människor kan hittas i gropar och diken på en del av dem. Tillverkning av flintyxor verkar ha spelat en stor roll i aktiviteterna på en del platser, och även medveten förstörelse av flintyxor och keramik.

Det är rent otroligt vad männsikor i alla tider har överansträngt sig bara för att få till en riktigt imponerande fest. Kanske festfixare egentligen är världens äldsta yrke?



Andra bloggar om: , , ,

onsdag 24 september 2008

Workshop om Bolivia i nutid och dåtid

Studier i England har visat att Londons taxichaufförer som måste memorera absurda mängder gatuinformation samtidigt tappar annan minnesinformation - hjärnan blir full och börjar läcka helt enkelt. Det hade räckt med att fråga vilken doktorand som helst i min mening. Häromkvällen tappade jag bort melodin till nattvisan som jag sjunger ungefär 4 gånger i veckan... Fick lov att rabbla igenom hela texten två gånger innan den kom tillbaka.

Så jag håller dagens inlägg till lite kort informationsspridning:

Doktorandtjänst i arkeologi i Stockholm
På grund av ett avhopp har en doktorandtjänst oförutsett blivit tillgänglig på institutionen i Stockholm. Intresserade bör höra av sig till institutionen där för vidare information.

Högre seminariet i Uppsala:
Fredag 26 september
Kl 10-12 Dr Lydia Klos, Universitetet i Kiel. "Var restes runstenar? Nya resultat på gamla frågor."
Plats: Seminarierummet på arkeologen: Hus 2, plan 2. Engelska Parken, Humanistiskt centrum

Kl 13 -15 Marcos Michel disputation på avhandlingen “Patrones de asentamiento precolombino del Altiplano Boliviano: Lugares centrales de la región de Quillacas, Departamento de Oruro, Bolivia
Archaeology in Bolivia has two strong tendencies: nationalism and regionalism. The proposal aims for an academic reconstruction and expansion of this science in order to develop new scientific criteria, that can be institutionalized and become normative to the whole country to cover the expectations of different regions with regard to its past.

Opponent: Professor John Janusek, Vanderbildt University, Nashville, Tennessee, USA
Plats: Ihresalen, Engelska parken, Thunbergsv 3H


Lördag 27 september
Kl 10-12 Walter Sanchez disputation på avhandlingen "Inkas, "flecheros" y mitmaqkuna: Cambio social y paisajes culturales en los Valles y en los Yungas de Inkachaca/Paracti y Tablas Monte."
The research work addresses the changes that occurred in the valley and the Yungas of Cochabamba during the Inka Horizon (1400-1538 AC) while introducing in an exploratory way, the Late Intermediate (1100-1400 AC) and the Middle Horizon (400-1100 AC) periods. In theoretical terms, we emphasize the local human agency (individual and social) as important elements in order to understand the processes of social change.

Opponent: Professor Clark Erickson, University of Pennsylvania, Philadelphia, USA
Plats: Ihresalen, Engelska parken, Thunbergsvägen 3H


Mellan den 26-28 september anordnar dessutom institutionen en workshop på temat Bolivia i samband med disputationerna och besöken av opponenterna. För mer information se här.


Andra bloggar om: , , , , , , , ,

lördag 20 september 2008

Vikten av att fråga RÄTT

Jag var en av många trogna P1-lyssnare som var seriöst oroad när älsklingsprogrammet Vår Grundade Mening slutade sändas. Men när nu året börjar närma sig sitt slut är jag glad över att åtminstone en del av mina farhågor inte alls infriades. Programmet Medierna, som fyllde upp en del av luckan, har mycket snabbt blivit en ny favorit. Även om en del reportage kan vara lite väl gripna i stunden och den undersökande delen till viss del verkar ha fått stryka på foten, så är denna förmåga till att snabbt hoppa in i veckans aktuella debattämnen balsam för en cynisk själ.

Dagens program borde vara obligatorisk lyssning för alla som plockat upp en tidning eller sett ett nyhetsinslag under vecka. I början av veckan briserade en mindre medial bomb när Carl Bildt verkade medge i en SVT-intervju att regeringen är beredd att dela med sig av information FRA samlar in till diktaturer. Dementimaskinen drog igång på full fart på måndagen och Bildt skrädde inte med orden. Oärligt och lögnaktigt var termerna han upprepade fler gånger än jag kan räkna. En hetsk debatt hölls mellan honom och Rapports Magnus Olofsson i Studio Ett. Bildt hävdar att klippningen varit oärligt och att han inte specifikt diskuterade FRA-insamlad information.

Mediernas reportage undviker att falla i tabloid-fällan och gör en ordentlig genomgång av upphovet till bråket och argumenten från båda sidor. Carl Bildt intervjuas och man spelar upp mer av den oklippta intervjun. Det är tydligt att Bildt svarar på en generell fråga om vilka Sverige - inte FRA specifikt - kan tänka sig utbyta information med. Så kanske framställningen i Rapport inte var helt korrekt. men man går också vidare och frågar sig om den distinktionen verkligen är så viktig som utrikesministern vill göra sken av. Är det bättre om Sveriges regering agerar mellanhand mellan FRA och diktaturer, eller nästan-diktaturer som Ryssland? Agrell intervjuas också och får försöka skingra de täta dimridåer regeringens dementi-maskin försökt släppa ut. Journalistik när det är som bäst: att skrapa under ytan coh hitta fram till de viktiga och verkliga frågorna - som fortfarande inte besvarats (hör Bildt slingra sig som en inoljad snok i deras intervju).

Som grädde på moset följer en kort, koncis och bra genomgång av kontroverserna kring Pirate Bay och Arboga-förundersökningen. En storm som blåstes upp av kvällstidningarma, hölls vid liv av janne Josefsson och har fått populistiska politiker att vädra morgonluft eftersom de inte förstår skillnaden mellan en hemsida, en länksida, eller en blogg.
Kortfattat:
1. Förundersökningen är offentlig handling - vem som helst har rätt att begära ut den från domstolen, vilket skedde och i detta fall skickades den som digital version.
2. Pirate Bay lade inte ut några bilder eller annat material på en hemsida för beskådning. En användare utnyttjade deras tjänst med vilken man - lagligt - kan lägga ut en länk till material man har på sin egen dator så att andra kan ladda ned den.
3. Om ett fel har begåtts så är det av försvarsadvokaten som inte begärde att bildmaterialet skulle säkerhetsklassas och inte fick spridas.

Medierna gör ett sjuhelvetes mycket bättre jobb än Janne Josefsson och SVT Debatt i att diskutera vilka som hade begärt ut förundersökningen, tala med dom, diskutera medborgarnas rätt att ta del av rättegångsmaterial - inte bara journalisters - och lyfta upp debatten på en långt högre nivå. Jag, som alla andra vettiga människor, lider med barnens far och förstår hans olust. Men de som velat läsa protokollen har inte varit ute efter bilder eller sensationsmaterial, de har velat följa med i en av våra mest omtalade rättsprocesser - de har engagerat sig.

Lagligheten bakom Pirate Bays aktiviteter i övrigt kan diskuteras, men innan fler personer kastar skit på det de inte förstår, och därför automatiskt fruktar, föreslår jag att ni läser Pirate Bay-medarbetaren Peter Sundes långa men omskakande inlägg om hans erfarenhet av sitt deltagande i SVT Debatt. SVT's halvhjärtade "ursäkt" i efterhand är under all kritik. Läs också Karl Palmås inlägg på SVT's hemsida, för en bra belysning av den fråga Debatt borde ha tagit upp.

Sista lästipset för helgen: Anita Kratz och Torbjörn Nilsson skriver i Fokus om bakgrunden till hur FRA-lagen kom att föreslås och drivas igenom, trots justitiedepartementets hårda invändningar och utan någon beredning i riksdagsgrupperna. Skrämmande läsning om hur inflytelserika byråkrater i egenintresse kan manipulera systemet, med partiledarnas goda minne. Skrämmande läsning.


Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

fredag 19 september 2008

Ofri konst, fri vetenskap

Jag börjar bli genuint trött på copyright-hetsen bland 'kreatörer'. Konstnärer som stämmer fotografer för att de tar kort på deras konstverk, fotografer som stämmer konstnärer för att de inspireras av deras foton, konstnärer och fotografer som ger sig på forskare för att de har mage att reproducera deras verk i vetenskapliga texter som diskuterar dessa, publicerade i böcker som inte har en snöflingas chans i helvetet att generera inkomst för någon - allra minst forskaren. Tänk om Goya stämt Picasso för att han inspirerats av hans målningar. Tänk om dödsboet efter Monroe stämt Warhol. Tänk om ingen fick inspireras av, omtolka, eller på något vis misstänkas att använda sig av något som någon annan gjort någonsin tidigare...

Jag känner för att örfila gnälliga copyright-fanatiker inom 'de sköna konsterna' tills de slutar agera moraliskt skynke för profithungriga förlag och bokstavstrogna snustorra jurister som abdikerat all rätt att vara talespersoner för lagens mening för privilegiet att vara samhällets nya överstepräster (Catharina Ekdal - jag tänker på dig).
Nej, du får inte visa fem minuter ur hans film på din universitetskurs i filmhistoria utan att betala för privilegiet.
Show Me the Money!!! är tydligen allt fler konstutövares heliga motto. Det lagstiftas t o m för att förhindra människor att ta kort på vissa konstverk, byggnader och skulpturer ur copyright-skyddade vinklar!
Jaså, du är antikare och vill skriva om denna 2000 år gamla staty och har tagit ett kort på den med din egen kamera? Visste du inte att fotograf X en gång tog ett bra kort på den statyn och numera äger alla rättigheter till den vinkeln? Vänligen betala 10.000kr i luckan därborta. Nej, vi struntar högaktningsfullt i att det handlar om kunskapsspridning, att du inte gör någon profit på detta, eller att den som en gång skapade detta konstverk är död sedan 80 generationer och att vår äganderätt endast baseras på att någon underbetald arkeolog eller desperat gravplundrare hittat den...

Någon för mig okänd och ointressant konstnär vid namn Eva Cohen blir nu stämd av en fotograf för att hon i sin tavelserie om Ingmar Bergman har en oljemålning av honom i en pose som påminner om en han har i ett fotografi, taget av en fotograf som tar sig själv på alltför mycket allvar. Bakgrunden i tavlan är helt annorlunda, liksom färgsättningen, och man kan inte precis påstå att "originalet" är internationellt känt. Jacob Forsell har stämt folk tidigare och verkar anse att det är en förolämpning att konstnärer inspireras av hans bilder. Isåfall ska de betala för privilegiet. Jag övertygad om att han själv aldrig inspirerats av mer begåvade fotografers komposition och ljussättning...

Jag skulle inte bry mig så mycket om detta spektakel om det inte vore så att det är förlagen och bildbyråerna som blir de verkliga vinnarna och deras förmåga att genom påtryckning pressa igenom lagstiftning som är så generellt utformad att vetenskapen dras med av bara farten. Spridande av information och kunskap försvåras extremt av att forskare numera knappt vågar använda den enklaste illustration eftersom de riskerar bli stämda. Värst av allt är att många förlag kräver att man skriver över rättigheterna till egenhändigt producerade bilder och illustrationer till dem för att få bli tryckt. Så kan de sedan klämma andra forskare på pengar om de har mage att använda dessa illustrationer i sin text och referera din text - vilket är den enda valuta forskare förstår sig på.

Så till alla kreativa skapare därute, vare sig ni är fotografer, målare, skulptörer eller glasblåsare. Reflektera en liten stund över att vetenskapssamhället är mer öppet, tillåtande, kreativt och inbjudande än de så kallade fria konsterna. Själv håller jag mitt hjärta öppet för de gerilla-konstnärer som uppför osignerade verk i stad och land och gladeligen låter sig inspireras av allt och alla. Men om det är så att Forsell är en ensam paragrafryttare och rättshaverist så skulle jag starkt uppmana er andra att börja försvara rättigheten att blanda och ge och skapa nytt ur det som redan finns. För det är så människan gjort sedan hjärnans begynnelse. Tänk att torra akademiker gläds åt att ha inspirerat en kollega, medan ni omedelbart griper tag om plånboken...


Andra bloggar om: , , , ,

torsdag 18 september 2008

Från mahatma till punkare

Hösten är kommen och löven färgas och faller. Vårt säkraste hösttecken är att det är dags att avmasta båten inför upptagningen, så fredrik och jag passade på att göra detta imorse innan anstormningen av alla andra båtägare. Löjorna spratt i viken och en kungsörn svävade över lövträden. Som har rapporterats tidigare är vår Magnifik Midget döpt efter ett amerikanskt hardcore/punkband: Minor Threat, som bidrog till att dra igång Straight Edge-rörelsen.

Så det kändes nästan som ett tecken att jag när jag väl på jobbet kollade upp Guardians nyheter hittade denna video - där Sir Ben Kingsley (Gandhi, ni vet) av någon för mig totalt oförklarlig anledning mimar till ett av bandets låtar inför en entusiastisk publik... Kanske för att det nu är 25 år sedan de bröt upp?



Sir Ben Kingsley STOMPS into the shoes of Minor Threat's Ian MacKaye from Mean Magazine on Vimeo.

Måste erkänna...vet inte om jag hamnat i bizarro-världen.


Andra bloggar om: , , ,

onsdag 17 september 2008

Döda ben får liv

Ben är en av naturens mest fenomenala skapelser. Hårt och långlivat är naturligtvis uppskattat av arkeologer, förmågan att fossiliseras/förstenas älskas av paleontologer. Men av osteologer älskas ben för att de är ett levande ting, fångat i ögonblicket och innehållande en hel livshistoria. Dels är benens olika delar helt utvecklade för att passa in i organismens levnadsbetingelser, rovdjur, gräsätare, allätare. Rörelsemönster, klimat, biotop, evolutionär bakgrund - allt bidrar till utseendet på varenda litet ben i skelettet. Men mer än så, benet är plastiskt, levande och reagerar på omständigheter och aktiviteter. Det är inte bara muskler som förtvinar vid sängliggande, hela benets struktur tunnas ut och försvagas och de upphöjningar och gropar på benet där senor och muskler fäster påverkas av hur mycket påfrestning de utsätts för. Endast under de senaste 10.000-5000 åren har människan gått från en ganska grov och vild varelse till en gracil och domesticerad. Vi är det enda djur som domesticerat sig själv!

Att aktiviteter och arbetsuppgifter påverkar benens och framförallt muskelfästenas utseende har länge varit känt inom osteologin, men under de senaste 15 åren har den delen av forskningen verkligen satt fart. I vilken mån kan man bilda sig en uppfattning om vilka vanor och ekonomiska aktiviteter människor i ett förhistoriskt samhälle hade utifrån deras skelett? Kan vi utläsa om män och kvinnor hade mycket olika aktiviteter, eller likartade? Kan man identifiera olika sociala skikt inom t ex medeltida gravar utifrån benen? Framförallt: Hur kan osteologer gå till väga för att börja dokumentera och utvärdera dessa aspekter i ett skelettmaterial på ett någorlunda begripligt och allmängiltigt sätt?

Fredagen den 19/9 kl 10 disputerar Petra Molnar i arkeoosteologi vid institutionen i Stockholm på sin avhandling:
Tracing Prehistoric Activities. Life ways, habitual behaviour and health of hunter-gatherers on Gotland.

Den skenbart tunna publikationen är en sammanläggningsavhandling som innehåller, förutom en sammanfattande inledningstext ('kappa'), fem artiklar som behandlar detta problem med aktivitetsspår. Petra har arbetat med metodutveckling och undersökningar rörande detta sedan mitten av 1990-talet, med speciellt fokus på de extremt välbevarade gropkeramiska gravarna från Ajvide-gravfältet på Gotland (ca 2800-2300 f.Kr). En befolkning som utifrån arkeologiska och laborativa analyser bör ha levat primärt som säljägare, fiskare och samlare. Jaktredskap kopplat till dessa aktiviteter har hittats främst i mansgravarna, men även i kvinogravarna.
En artikel analyserar vilka muskler och kroppsdelar som de undersökta 24 männen och 14 kvinnorna använt mest uner sina liv, med åldern som en viktig faktor naturligtvis. En annan artikel diskuterar tändernas användning - ett av de viktigaste redskap en människa har. Jag kommer aldrig glömma synen av de extremt nednötta tänderna hos en del individer (framtänderna hos kvinnorna, baktänderna hos männen) som Petra visade mig på labbet vid ett tillfälle. Nötta men friska - tandläkare skulle gått i konkurs på stenåldern.

Petra går sedan vidare med att jämföra Ajvide-materialet dels med samtida skelett från Västerbjärs på östra Gotland tillsammans med Torbjörn Ahlström. Dels med medeltida skelett från en stadsmiljö, Sigtuna, tillsammans med Anna Kjellström. Avhandlingen utger sig inte för att ha löst alla problem behäftade med denna typ av ibland ganska subjektiva analyser, men den går en lång bit på vägen för att skapa en användbar metod och en god förebild för andra osteologer att följa. framöver kommer denna typ av studie förhoppningsvis utföras med större stringens och enhetlighet i termer tack vare Petras grundliga genomgång. Det kommer resultera i fler material och analyser som kan jämföras med varandra för att fortsätta utveckla och fördjupa denna extremt givande, men utmanande, aspekt av osteologin.

Opponent är Christopher Knüsel vid University of Bradford, som dagen innan kommer hålla en föreläsning om trauma och paleodemografi - våld i förhistorien helt enkelt. Ett seminarium jag verkligen beklagar att jag måste missa, den lär utan tvekan vara intressant även för icke-arkeologer.


Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,

måndag 15 september 2008

FRA: Om ni vill veta vad vi tycker ska vi berätta det

Det har varit en märklig sommar på många sätt. I ett anfall av total brist på insikt, etik och ryggrad röstar en bunt folkvalda igenom en lag i juni som innebär att all internettrafik via servrar i Sverige ska spelas in och lagras. Ett intrång som inte bara är lika illa som om alla telefonsamtal mellan medborgare skulle spelas in och lagras, utan 500 gånger värre eftersom vi numera sköter stora delar av våra liv via internet: handel, banktjänster, diskussioner, bloggar, sökningar, epost, sms osv, osv. Regeringen trodde att de som vanligt kunde tvinga allt att smälta bort i semesterfyllan, men de bedrog sig gruvligt. Under en total och oupphörlig anstormning av kritik har de då och då vågar sticka ut en liten näsa från under sin mossiga sten och försvara det oförsvarliga - att de vill förstatliga medborgarnas kommunikation och sälja det till de tuffa grabbarna för att få vara med och leka...
Försvararnas argument har varit:
1. Vi måste göra detta för att skydda oss mot yttre hot.
Vad dessa hot egentligen består av är ungefär lika specificerat som McCarthy's kommission för att avslöja Un-American Activities. Exempel har inkluderat Gottröra-attentatet på 70-talet och när en sinnessjuk man brutalt högg ned Anna Lindh. Det senare är ett lågvattenmärke inom svensk politik.
2. De som är emot detta är emot all underättelseverksamhet.
Nej. Jag och de allra flesta motståndare anser att i de fall man har giltiga misstankar mot personer så ska man få avlyssna deras telefoner, internettrafik och övrigt. Men inte innan misstanke finns. Isåfall kan vi lika gärna sätt igång med att spela in all telefontrafik också.
3. Vi har alltid haft signalspaning, den här lagen är till för att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter FRA har i internetåldern.
Man kan inte dra likhetstecken mellan trådlös radiokommunikation av en liten bråkdel av befolkningen, som krävde specialistkkunskap och specialutrutsning, och internetanvändande som numera är basen för all nationell och internationell kommunikation, av en stor majoritet av befokningen.

I slutändan handlar detta om att tekniken nu tillåter intrång och masslagring på en nivå tidigare myndigheter, spionorganisationer och diktaturer bara kunde drömma om. Och det handlar om huruvida vi litar på våra byråkrater, säkerhetspoliser och politiker att aldrig missbruka det förtroende de har fått. Jag tycker det senaste århundradets många skandaler inom detta område talar sitt tydliga språk, och Carl Bildt skäms inte ens för att erkänna att man är beredd att köpslå med informationsutbyte med diktaturer. Klåfingriga maktmänniskor kommer alltid att falla till föga för frestelsen 'för det allmännas bästa'. Det här är en principfråga av samma enorma tyngd som yttrandefriheten. Under sommarmånaderna, då alliansen stack huvudet i sanden och hoppades att allt stormen skulle blåsa över, så utvecklades den istället till en orkan. Jurister, statsvetare, it-tekniker, näringslivet skrev spaltmetrar i etablerade media och totalsågade hela förslaget.

Imorgon den 16: september slår riksdagen upp portarna för höstterminen. Runtom i Sverige kan de som vill utnyttja sin grundlagsskyddade rätt att uttrycka sin åsikt om FRA-lagen. Nätverket Stoppa FRA-lagen länkar på sin hemsida till olika möten och samlingar i våra stora städer. Piratpartiet uppmanar till samling vid Riksdagshuset och anvisar hur man håller reda på var våra riksdagsledamöter befinner sig vid olika klockslag under invigningsdagen. Det stora mötet är på Sergels Torg, anordnat av den partipolitiskt obundna nätverket Svart Måndag som samarbetar med de flesta partiers officiella och inofficiella företrädare. På hemsidan kan man läsa om samling vid Norrmalmstorg kl 10 för marsch mot Sergels Torg där alla som vill kan markera sitt enorma missnöje med Lex Orwell. Vid kl 15 är det gemensamt demonstrationståg längs Drottninggatan mot Riksdagshuset.

Jag har aldrig, och kommer nog aldrig igen, uppleva sådan enhetlig reaktion mot ett lagförslag över alla partigränser. Moderater som sossar som piratpartister. Det kan vara skönt att bli påmind om att trots alla våra olikheter, så delar vi samma värdegrund.


Andra bloggar om: , , , , ,

torsdag 11 september 2008

Lyckad start för LHC

Det finns stunder, tillfällen inom vetenskapen som man önskar att man kunde deltagit i, bevittnat. Till exempel när geologerna på en serie konferenser i slutet av 1950-talet började inse att Wegeners galna idé med rörliga kontinenter faktiskt var korrekt (Stephen Jay Gould har skrivit gripande om hans minnen av detta som ung student). Eller när Origin of Species kom ut i bokhandeln och sålde ut direkt. Eller igår, i huvudkvarteret för Large Hadron Collider utanför Genénve, när den enorma partikelacceleratorn som varit under uppbyggnad sedan 14 år, bekostad av 20 länder, drogs igång.

Roligast att se för mig, var den stora mängden forskare på plats när det hände. Det var inte bara några tekniker och en generaldirektör, det var glada fysiker överallt. Runtom i andra länder vakade man in försöket, på Fermilab i USA dök en del upp i morgonrock och pyjamas för att bevittna det som skedde på andra sidan Atlanten där solen redan gått upp. Och det var en så påtaglig känsla av glädje, lättnad och upphetsning när försöket drogs igång och allt verkligen verkade fungera. Ian Samples liveblog var rörande. På deras egen lilla blog som är långt mer teknisk, uttrycks minst lika mycket upphetsning över att ha blivit utvald som specialikon på Google den 10:e september. Fellow geeks, I salute you! :D

Jag kan inte påstå att jag förstår en tiondel av vad de gjort och hoppas kunna göra, men New York Times har iallafall ett mycket pedagogiskt bildspel som jag kan rekommendera, och Ian SampleGuardian sammanfattar vad man hoppas kunna studera och varför på ett nästan begripligt sätt. Att detta enorma projekt inte bara är bekostat av 20 olika länder som skrivit under ett bindande fördrag, utan att den enorma tunneln passerar nationsgränser är enorma plus i min bok. All vetenskap som bedrivs på nationalistisk basis borde ogiltigförklaras.

Så GRATTIS alla partikelfysiker och specialgrenar inom fysken vad-ni-nu-kan-kallas! Mina genuina lyckönskningar och gratulationer till er som fått uppleva detta i er livstid. Efter det att ni gav oss arkeologer C14-dateringsmetoden förtjänar ni guld och gröna skogar och allt ni kan önska.


Andra bloggar om: , , , ,

onsdag 10 september 2008

Fysiker rappar fett om LHC

Nej, jag tror allvarligt inte att världen går under idag, när de trycker på startknappen för LHC. Isåfall skulle jag inte sitta vid mitt skrivbord i ett gråmulet Uppsala och våndas över min avhandling. Då hade jag istället tagit stipendiepengarna och ungarna och levt loppan på Disneyworld i denna stund. Inte för att jag inte i vissa stunder funderade allvarligt på om forskarna nere i Schweiz verkligen vet vad de ger sig in på, i min erfarenhet kan fysiker ha totalt tunnelseende (till skilllnad från humanister...). Men som de tålmodigt förklarat, OM skräckscenariot att denna process skapar svarta hål stämmer - vilket är extremt otroligt i sig - så skulle det ske med jämna mellanrum i naturen, och eftersom vår planet fortfarande existerar några miljarder år senare så skulle det isåfall betyda att dessa svarta hål inte växer utan upphör att existera närmast omedelbart. Så det är bara att ta ett djupt andetag och förlita sig på fysikerna (tänk att jag verkligen uppmanar till detta...).



Men imorse försvann mina sista farhågor. Svenska Dagbladet länkade till en YouTube-video där forskarna verksamma i projektet rappar och dansar sig igenom en informationsvideo om sin jättelika konstruktion. Helt och hållet totalt briljant och hysteriskt roligt!!! Då andades jag ut. Detta är inte fanatiska laboratorie-kramare - de har ett liv, de har humor! Jag sätter mina chanser på tafatta hiphop-vetenskapare mot mässande domedagsprofeter utan en mikronano-sekunds tvekan.
Respekt.

På svenskan länkas även till en live-tv sändning från experimentet.

Det är klart - om jag nu har fel, och fysikerna har fel, så kan iallafall ingen komma och skriva spydiga kommentarer på min blogg för den har upphört att existera.

UPPDATERING: Ian Sample på Guardian live-bloggar på plats från LHC under dagen


Andra bloggar om: , , , , , , ,

tisdag 9 september 2008

Mammutars migrationer

Mammuten, norra halvklotets sista mastodont, fanns faktiskt kvar i Sibirien till för bara 5000 år sedan. De sista populationerna var ganska småväxta på grund av sitt krympande habitat. Nu har kanadensiska forskare studerat mitokondrie-DNA från 160 olika mammutlämningar från Nordeuropa, Asien och Nordamerika. Resultatet visar enligt dom att de sista kvardröjande mammutarna i Sibirien inte var rester av de europeiska mastodonterna, utan deras nordamerikanska släktingar. De hade vandrat över Berings sund och återetablerat sig i Sibirien vid flera tillfällen.

Forskare har redan tidigare ansett att Berings sund är en viktig länk i förståelsen av migrationer av både mammutar och människor, men det är inte helt klart ännu hur pass ofta denna sträcka var passerbar under förra istiden. Dessa studier verkar nu visa att mammutar inte var en enda enhetlig population spridd över det cirkumpolära området, utan snarare bestod av flera mer eller mindre åtskilda populationer. Den nordamerikanska ska ha rört sig mer aktivt över sundet och bidragit till de sista kvarlevande sibiriska grupperna.
Denna lilla benfigurin av en mammut, mindre än 4 cm, har hittats i Vogelherd-grottan i Tübingen i Tyskland tillsammans med annan konst i ben, t ex ett lejon. Lagret är daterat till mellan 30.000-36.000 år sedan. (Foto: Universität Tübingen).

Forskarteamet anser även att deras analyser visar att det inte var klimatförändringarna under sista glacial-maximum (ca 20.000 år sedan) som bidrog till mammutarnas begynnande utrotning, utan att en påtaglig nedgång i biologisk diversitet kan spåras innan detta. Man lämnar öppet för att mer indirekta förändringar i klimatet kan ha föranlett mammutarnas försvinnande. Människans roll i detta är naturligtvis ett hett diskuterat ämne, och det är möjligt att denna senaste studie stärker argumenten hos de som vill lägga huvuddelen av skulden på tvåbenta jagande primater. Frågan om Berings sunds tillgänglighet är naturligtvis extremt relevant för debatten om när och hur de första männsikorna migrerade in i Amerika, om det var för 20.000 år sedan eller 40.000 år sedan. Att de följde mammutarna på deras migrationer är helt möjligt, och bevisen nu för att populationerna i Asien och Amerika fortsatte att para sig med varandra - fast bara under vissa perioder - är en extremt viktig pusselbit.


Originalartiken är publicerad i Current Biology vol 18.

söndag 7 september 2008

Roligaste videon om Palin

Jon Stewart är amerikas roligaste och samartaste komiker. Hans program The Daily ShowComedy Central, driver lika mycket med ameikansk media som med politker och är utan tvekan det absolut mest givande sättet att följa den absurda såpopera som är det amerikanska valet. Nedanstående klipp är ett av de mest lyckade och hysteriskt kul jag sett på år och dar. Republikanska politiker och journalister slår knut på sig själva efter nomineringen av Sarah Palin. Videon har gått till viral på rekordtid.
Titta och njut.




Klipp från Daily Show, och även hela programmet, kan ses på nätet på deras hemsida. Rekommenderas å det varmaste.


Andra bloggar om: , , , , , , , ,

fredag 5 september 2008

Offrade krukor och offrade kroppar

Detta är inte allmänt känt inom arkeologi-sverige, men Fredrik Hallgren är inte bara far till mina barn, han är också disputerad inom arkeologi. I våras kom hans avhandling om Trattbägarkulturen: den första jordbrukar-kulturen i södra Sverige och den första gången keramik börjar tillverkas i stor och bred skala i denna del av världen. Titeln på avhandlingen är Identitet i praktik. Lokala, regionala och överregionala sociala sammanhang inom nordlig trattbägarkultur.

Trattbägarkulturen, TRB som den internationella beteckningen är, förekom i varianter i stora delar av norra Europa under perioden 4000-3000 f.Kr. (+/- 100 år). Dess nordligaste utpost är Sverige-Norge, men det har generellt varit svårt att få utomskandinaviska arkeologer att förstå att den förekommer norr om Skåne. Spridningskartor i flera av dessa europeiska volymer är allt annat än tillitliga. Fredrik har gjort en sammanställning av vad vi i nuläget vet om TRB i framförallt östra Mellansverige, samt relationen mellan denna region och övriga i Sverige, Norge och på kontinenten. Han utgår dels från en sammanställning av både lösfynd och nyligen undersökta platser, och mer specifikt från en lokal han själv var grävledare för på 90-talet, Skogsmossen, mellan Örebro-Arboga.

På denna plats fanns förutom en lämning av ett hus, eldstäder, yxtillverkningsplatser och mer malstenar än de flesta får se på en och samma grävning, dessutom ett litet kärr. I det kärret, som Fredrik insisterade på att putta ned sina medarbetare i, hittades rikliga mängder välbevarad keramik som visar att kärlen satts ned hela och troligen med innehåll i fom av deponeringar och offer. I kärret fanns även brända flintyxor, och flinta är ett material som kräver import från södra eller västra Sverige. Gunlög Graner vid UV Bergslagen har ritat extremt fina rekonstruktioner av flera av dessa kärl, som ofta var rikt dekorerade med snöre, tvärsnodd eller andra intryck.

Av flera anledningar valde Fredrik att skriva sin avhandling på svenska, men med den intentionen att publicera delar av resultaten på engelska för att sprida kunskapen om svensk TRB till de arkeologer som är verksamma utanför Sverige. Igårkväll registrerade han sin egen domän och har nu laddat upp sin första egenhändigt tillverkade hemsida som presenterar hans forskning, samt hans nya projekt.
Hemsidan är på engelska: Identity in Practice - the Early Neolithic TRB of Central Sweden.
Den är under uppbyggnad, så en hel del ska till och fixas - men det är en start.

Efter stenåldern gick det bara utför, det vet alla som läst arkeologi. När vi väl kommer in i järnåldern var det mest vapen och stackars människor som proppades ned i våtmarkerna (och en och annan häst). Om denna sed, som var spridd över stora delar av norra Europa, berättar Anne Monikander på söndag för allmänheten och alla som kan ha ett intresse:
Mosslik & Människooffer. Rester av järnåldersmänniskor i nordeuropeiska våtmarker.

Det är den första föreläsningen i stockholmsinstitutionens berömvärda initiativ att ha populära föredrag av verksamma doktorander och forskare vid institutionen under hösten:
Tid för Forntid heter serien.
Andra ämnen under hösten rör diet under stenåldern, runinskrifter på tidigkristna gravmonument och sedelärande historier om järnåldersmänniskornas bristande munhygien... Rekommenderas varmt för alla som vill ha något kul att göra under kulna höstdagar - arkeologer såväl som allmänintresserade.



Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

torsdag 4 september 2008

Nyheter eller gammelheter på nätet?

Varför i hela fridens namn har SVT en hemsida med nyhetsprogrammen utlagda om de inte kan uppdatera den på två dagar!?! Igårkväll bläddrade jag förbi Aktuellt och fick plötsligt syn på min kollega Anna Gatti, tillika vice ordf i SULF och ledamot i Forskningsberedningen. Jag kom tyvärr in precis på slutet av ett längre inslag om just forskning, universitet och vad det nu kan vara bra för. Hann höra en del intressanta och välformulerade åsikter och dessutom se lite klipp från min egen arbetsplats (hade jag vetat det hade jag sprungit upp och ned för trappan med ett gäng böcker och sett viktig och forskande ut...). Men jag kom som sagt in precis under de sista 20-30 sekunderna. Hade gärna velat höra hela inslaget.

SVT har tydligen en hemsida för "nyheter" och där lägger de tydligen ut vissa nyhetsinslag. Med ojämna mellanrum. Jag förstår att de kanske inte lägger ut dem sekunden efter, men när jag denna morgon gick in på sidan för att se om jag kunde kolla in hela inslaget så var den senaste Aktuellt-sändningen som var utlagd från den 1:a september!!! Men VARFÖR ens ha denna service om man bara kan få se tre dagar gamla program!? Klickar man på Rapport får man en lista med förra veckans nyheter utlagda utan angivande av datum så det är inte helt lätt att veta att det är förra veckans tisdagssändning man tittar på. Att ange datum någonstans borde väl inte kräva extremt IQ? Som sagt, senaste Aktuellt är från i måndags.

Jämför detta med Tv4 Anytime webb-tv. Där ligger alla gårdagens sändningar ute så att jag till exempel kan gå in och titta igen på lokal-TV Uppland från 22.15 den 3:e september och se den lilla blänkaren från pågående utgrävningarna vid Ultuna (tror ankaret råkar säga Ulvtuna...) där SAU har hittat riktigt imponerande lämningar från yngre järnåldern. Jonas Ros visar upp en snyggt bevarad forntida "skridsko", dvs ett kompakt fotben från häst (ja, Jonas det är det). Helena Hulth kan ses i bakgrunden slita med den otacksamma uppländska leran - det är alltid tjejerna som gör grovjobbet på utgrävningar ;-)

Jag förstår faktiskt inte varför en reklamdriven kanal är bättre på att lägga ut nyheterna på nätet än våra allmänfinansierade fria kanaler. Vad är problemet? Vill de inte förstöra spänningen inför nästa sommars reprissändning av Aktuellt september? Jag är ledsen att jag inte kan springa ifrån nattningen av ledsen 4-åring för att hinna se er kvällssändning, vore det för mycket begärt att kunna se ett intressant inslag iallafall 12 timmar efteråt...?


Andra bloggar om: , , , , , , , ,

tisdag 2 september 2008

Humanister och kvinnor tar över internet

Internet har växt till något som är långt mer än "bara" ett nätverk för kommunikation. För allt fler människor har det blivit en etablerad och oumbärlig del av det dagliga livet och det formar vårt beteende, våra val och vår världsbild. Datoranvändaren som en blek och socialt missanpassad man är inte längre särskilt gångbar ens som kliché. Nu visar en ny studie av NITA vid Uppsala universitet att förändringen gått längre än så. Utvecklingen på internet har under de senaste fem åren gått från att vara dominerad av unga män inom naturvetenskaplig och teknik, till att i minst lika stor mån vara driven och påverkad av humanister och samhällsvetare - en allt annat än liten andel av vilka är kvinnor. När det gäller nätgemenskap och bloggande inom universitetsvärlden dominerar numera humanisterna.

Undersökningen inbegriper 32 svenska högskolor och universitet, både studenter och personal. Två tredjedelar av de tillfrågade besöker regelbundet en eller flera nätgemenskaper:

Både kvinnor och män - från alla ämnesområden - bidrar också med eget innehåll
av typ text, bild och musik. Den tidigare dominansen av manliga tekniker är här
helt försvunnen. Uppladdning av fotografier domineras av kvinnor. När det gäller
innehåll till dataspel, programvara och film är intresset lägre och kommer
fortfarande framför allt från manliga tekniker.

(Uppsala universitets pressmeddelande 2008-09-02)


Att bidra till öppna databaser, från Wikipedia till nyhetsportaler är också mycket vanligt. Här är det fortfarande män som över lag är mest aktiva, men med undantag.
Hälften av alla studenter/doktorander läser regelbundet en eller flera bloggar och kommenterar på dem. Motsvarande siffra för disputerade forskare/lärare är 25%. 2007 när studien genomfördes var det faktiskt 10% av de tillfrågade som själva hade en blogg och här är humanisterna de mest aktiva. Intressant med tanke på den diskussion som förts på senaste tiden bland vetenskapsbloggare om varför inte fler naturvetare tar chansen att förmedla sin forskning via bloggar. Humanister har ju lite närmare till hands att använda det skrivna ordet och det har tydligen spillt över på internet (intet sagt om kvalitén på sagda humanisters bloggar...).

Undersökningens publikationer finns att ladda ned på NITAs hemsida. Ett annat resultat man kommit fram till är att fildelning och avancerad internet-användning går hand i hand. Föga förvånande, men det är tydlig statistik på att denna problematik är starkt förknippad med hur dagens användare ser på internet och samverkar med andra användare. Veckans krönika på NITA skrivs av Mats Edenius som ger sin syn på debatten om FRA-lagen och den större frågan hur vi i den globala världen måste börja diskutera hur dessa nya förutsättningar att sprida information, bilder och material över hela vår jord. Vad ska vara tillåtet, vilka moraliska respektive juridiska krav kan och ska man ställa, hur långt kan man gå innan integritetsskyddet respektive det fria ordet helt förlorat sin innebörd? Krönikan är ingen blogg och ger inte utrymme för kommentarer intressant nog, men den har en stor samling intressanta länkar och lästips.

Den stora nyheten idag var annars lanseringen av Googles egna webbläsare, Google Chrome, som ska ta upp konkurrensen med Explorer, Opera och Firefox. Argumentet är att man nu byggt upp en läsare helt från skratch med mäjlighet att fungera effektivt med alla nya funktioner och tillbehör som finns att tillgå. Vi får väl se om företaget lyckas skapa en ny världsdominans... För att verkligen visa allt nytt man hittat på har man valt ett märkligt gammaldags medium: en 38-sidig serietidning . Släppet ska tydligen ske ikväll (kl 21) på nätet.

Själv börjar mitt beroende av Google nå oroväckande mått. Jag har min iGoogle startsida med utvalda applikationer och feeds. Jag har min Google kalender där jag för in alla möten och deadlines. Jag använder Google Sites för att dela dokument med kollegor, Google Scholar för att leta vetenskaplig litteratur, Google mail, Jag bloggar via Google... Nu behöver jag bara hitta avvänjningsgruppen Googlers Anonymous...

UPPDATERING: Man kan ladda ned Google Chrome på denna länk.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

måndag 1 september 2008

Förhistoriska byar i amazonas ger huvudvärk

Skeptiker och cyniker som jag är (för att inte tala om inbiten pessimist) är min första reaktion på dagens nyhet om upptäckta gömda och glömda städer i Amazonas djungler minst sagt avvaktande. Kahkiklädda, solbrända, svettiga arkeologer som hugger sig igenom buskage för att plötsligt beskåda uråldriga ruiner från en sägenomspunnen förlorad civilisation är kul på bio, men inte precis en normal vardag... Ser man bortom rubrikerna och ingresserna (och när det gäller vetenskapsnyheter ska man ALLTID se bortom dessa), så framträder en komplex och intressant nyhet om publicering av ett arkeologiskt teams mångåriga projekt, inventeringar och undersökningar i delar av regnskogen. Jag noterar även att Svenska Dagbladets vetenskapsredaktion har en ansvarsfull rubriksättare - veckans ros utan tvekan.

För det första är det inte städer i den bemärkelse som man lätt tänker sig: marmorpelare och jättelika pyramidtempel. Snarare verkar det handla om delvis befästa storbyar, möjligen med en form av centraliserad maktstruktur - Mike Heckenberger använder begreppet "mega-villages". Vill man ha en mer korrekt parallell än Rom och Tenochtitlán vore möjligen de keltiska fort som byggdes längs floder och åsryggar i Europa under äldre järnåldern. Det sagt utan att jag själv tagit del av vad undersökningarna resulterat i. Enligt e! Science News sker publiceringen först nu på fredag i Science.

Undersökningarna är extremt intressanta. Det är extremt lite vi verkligen känner till om Sydamerika innan ett gäng plåtklädda profitörer började sprida sjukdomar som drabbade lokalbefolkningen minst lika illa som alla de stora pest-epidemierna som tidigare decimerade Europa - fast under en kortare och mer intensiv period. Kunskaper om vilka kulturer som fanns här, hur kontakterna mellan dem fungerade och deras inbördes förhållanden försvåras ytterligare av att regnskog ungefär är det mest förödande ur arkeologisk synpunkt - varmt, fuktigt, bevuxet...om det inte redan brutits ned till mull är det täckt under lager av växtlighet. En klar avsaknad av bönder som plöjer upp intressanta prylar i åkern är också en huvudvärk - stora skogsbolag saknar visst intresse i att upplysa myndigheterna om intressanta fynd. Om de ens ser dom från sina monstermaskiner. Tät skog är inte det bästa vid landskapsstudier från flygplan. Så även om man inte hittat mystiska tempel så är nog bilden av solbrända och svettiga arkeologer med en desperat glimt i blicken inte helt fel kanske.

Det stora problemet som jag ser det, är att detta snabbt kommer bli en politisk het potatis av globala mått. Å ena sidan är det hett stoff att en eller flera av de i området levande indianstammarna innan koloniseringen kan ha haft en annan mer sedentär och i våra ögon mätt, mer 'utvecklad' livsstil. Vad säger det om förhållandet mellan dessa grupper idag och de statsstater de numera lever inom? Å andra sidan kan bevis för en större mänsklig påverkan av den 'orörda' regnskogen fungera som ett argument bland exploatörer att inte skydda och bevara dessa områden. Som om ett samhälle på några tusen människor utan industrialisering eller maskiner drivna på fossilt bränsle, eller enorma hjordar med nötkreatur, på något vis är jämförbart med vårt moderna.

Jag ser också med mitt pessimistiska och cyniska sinnelag att detta bara är början på en infekterad konflikt mellan olika grupper av ursprungsinnevånare som nu behöver hävda koppling och nedkomst från dessa bosättningar för att få ha ett ord med i laget om vad som ska hända med deras omgivningar.

Må så vara. Hellre en het potatis i luften än kallt potatismos under skogsmaskinernas larvfötter...


Andra bloggar om: , , ,