De som följt min blogg de senaste veckorna vet att jag diskuterat den senaste genetiska studien av neolitiska människoben och att Pontus Skoglund, en av genetikerna bakom studien, vägt in med egna kommentarer och klargöranden. Pontus och jag har också mejlat lite kring frågorna. Här är hans svar på mina senaste invändningar i bloggen (se föregående inlägg), som han har gett mig tillstånd att publicera här. Min originaltext är kursiverad, hans svar är indraget.
"Ett problem som jag ser det är att de genetiska modeller som ofta
ställs främst kalkylerar med två scenarior: migration eller mutation.
Det är uppenbart att den naturliga mutationen av de genetiska profilerna
inte hade kunnat hamna så långt ifrån varandra
utan inflöde av nya gener. Men det är sällan ni verkar räkna med
alternativ 3: genetisk förändring pga skilda giftermålsnätverk, vilka
över 20-30 generationer kan bidra till påtagliga skillnader.
Antropologiskt sett vet vi att giftermålsnätverk kan spänna
över stora områden och att det främsta sättet att få tag på nya
produkter och ändra sin materiella kultur är just genom att dela
släktskapssystem. Vi vet också att dessa kan riktas om mot helt nya
nätverk/regioner inom loppet av ett par generationer. "
Våra analyser av genomdatat skiljer sig väldigt mycket från normala
analysmetoder av t.ex. mtDNA, som jag antar att du syftar på. Alla
jämförelser och modeller i vår studie använder markörer som är så pass
vanliga att de med all sannolikhet uppstod före
5,000 år sedan, så mutation kan uteslutas ur diskussionen. Dessutom så
kan inte skillnader i genetisk drift mellan stenåldersgruppernas
förklara resultaten, eftersom vi endast jämför en av dem i taget i
'speglingen' av moderna populationer.
Jag förstår inte exakt hur din modell med skiljda giftermålsnätverk
ser ut, eller hur en sådan skulle passa våra resultat. Även om det för
mig låter som en variant av en migrationsmodell så får du gärna utveckla
den. Alla hypoteser som kan förklara den stora
skillnaden i relationen mellan de neolitiska individerna och moderna
grupper är intressanta. Den skulle dock behöva förklara varför vi ser
tecken på genflöde från en population nära besläktad med
Gökhemsindividen till i princip alla europeiska populationer.
Jag är glad över det här tillfället att förtydliga vårt resonemang,
framförallt för svenska arkeologer. Jag skulle ändå inte uttrycka det
här som en konflikt mellan arkeologi och genetik, eftersom vi har fått
positiv respons från många svenska och internationella
arkeologer (förutom de som är medförfattare till studien och har
medverkat i tolkningen). Hör t.ex. Göran Burenhult (28:25).
Här är en direktlänk till supplementmaterialet som är fritt tillgängligt och innehåller i princip all information.
Allt sekvensdata är också fritt tillgängligt,
och alla som är intresserade av en pdf med huvudartikeln är som sagt
välkomna att kontakta mig. Hoppas på fortsatt öppna
kommunikationslinjer!
Angående en annan sak så tycker jag det behöver problematiseras kring
de hänvisningar till Rosengård och pizzabagare som förkommer i
kommentatorsfältet. För mig verkar det nästan som att just eftersom att
målet är att sprida löje över genetisk forskning
så ger det något sorts alibi för etniskt stereotypa skämt från personer
som annars inte skulle uttrycka sig på det sättet. Jag tror att vi är
överens om att både nu levande och förhistoriska individer förtjänar mer
respekt än så.
Vänliga hälsningar,
Pontus
Jag vidhåller att problemet med studien är:
1. Oerhört få individer ingår i studien
2. De levde 700-1000 år efter jordbrukets införande
3. Vi saknar genetiskt jämförelsematerial från individer som levde i regionen vid jordbrukets införande.
4. Vi saknar genetiskt jämförelsematerial på jägare-samlare som levde i regionen innan jordbrukets införande
Utöver detta finns två stora problem
5. Studien utgår från hypotesen att de gravlagda människorna i megalitgravarna tillhör samma befolkning som införde jordbruket
6. Studien utgår från att gropkeramikerna på Gotland inte hade något att göra med jordbrukets införande
Punkt 5 och 6 kan vara korrekta antaganden, men vi vet inte detta i nuläget och tvärtom har vi indikationer i det arkeologiska materialet på att de inte stämmer. Dessa antaganden kan säkert verka logiska om man enbart utgår från ekonomiska levnadsbetingelser (megalitbyggarna hade jordbruk och boskapsskötsel och gropkeramikerna levde främst av havsjakt och fiske). Men det missar att gropkeramisk kultur utvecklats i stor del från den tidiga trattbägarkulturen, med jordbruk, som var etablerad på Gotland under denna period. Rent hypotetiskt så kan faktiskt gropkeramikerna representera de efterlevande av de som införde jordbruket. Detta är något som borde
testas av de genetiska studierna, inte tas som ett faktum att utgå ifrån. Samtidigt så vet vi att det händer en hel del under de 700 åren efter det att jordbruk etableras i Sverige, inte minst fenomenet med megalitgravar som finns längs kusterna i Västeuropa men som inte specifikt har något att göra med trattbägarkulturen - annat än i de regioner där TRB redan var etablerat innan de dyker upp.
Jag tycker fortfarande att genetikerna verkar underskatta nätverken som är etablerade i Europa under stenålder, folks rörlighet, släktskapsnätverkens påverkan över tid på en populations genetiska uppsättning, då exogami (giftermål utanför den egna gruppen) är mycket vanligt. Framförallt måste alla modeller vi ställer upp ta i beräkning hur stor - eller liten - en population är. I en mindre population kan genetiska förändringar spridas långt snabbare än i en stor.
Det finns oerhört mycket intressant att diskutera och lära sig om stenålderspopulationerna i framtiden. Allt jag skulle önska är att naturvetare slutar att använda extremt kategoriska slagord som "bevisat" när deras studier är så preliminära och begränsade och vidhäftade med enorma källkritiska problem. För mig är detta honnörsord för sann vetenskap.
Läs även andra bloggares åsikter om
arkeologi,
DNA,
genetik,
forskning,
vetenskap,
stenålder,
neolitikum,
jordbruk
Publikationen från seminariet om gropkeramisk kultur som anordnades av Stockholms länsmuseum förra året har nu kommit ut. Det är en ganska behändig skrift med sex artiklar av oss som höll föredrag den dagen. Fokus ligger på Mälardalen i allmänhet och Stockholms län i synnerhet, men med utblickar söderut, norrut och österut. Som de flesta arkeologer vet alltför väl så finns det en hel del teorier och tolkningar av de lämningar från mellanneolitikum (c 3300-2300 f.Kr.) som vi arkeologer har valt att kalla gropkeramisk kultur. För allmänheten kan dessa debatter kanske framstå som ganska oviktiga, vilket må vara sant i det stora hela, men samtidigt är förståelsen av denna materiella kultur helt avgörande i relation till de DNA-studier på neolitiska ben som tagit upp en hel del plats i massmedia de senaste åren. Nu går dessa artiklar inte alls in på detta, däremot ger de en ganska bra grundinformation om det arkeologiska materialet, dateringar och relationer till andra samtida kulturer. 
