onsdag 19 januari 2011

Vetenskapsbloggar på fri fot

Stockholms universitet utmärkte sig länge genom att vara det enda svenska universitet som hade ett officiellt bloggverktyg. Inte minst gick rektor Kåre Bremer i bräschen genom att vara en hyfsat aktiv bloggare och gav genom detta en viss inblick i hur en högskolas verksamhetsår ser ut. Fördelarna med att ha denna plattform var att det gick att samla information enkelt om vilka vid lärosätet som bloggade. Nackdelen var att det är svårt för ett stort lärosäte med relativt små IT-resurser att lägga den tid och energi som krävs för att utveckla verktyget över tid. Många bloggar var dessutom inaktiva, det var svårt att hitta rätt mellan allt från forskare, till administratörer till studenter, och jag gissar att det även fanns en hel del intern oro att låta universitetets logo pryda texter som man inte hade särskilt stor kontroll över. För att inte tala om kommentarerna....

Så förra året avvecklades plattformen och de som hade fått blodad tand fick leta sig vidare till andra verktyg (rektor undantagen). Trevligt nog verkar flera ha gjort detta och jag hoppas att den flexibilitet och kreativitet som Blogger, Wordpress och de övriga erbjuder kommer ge dem en extra vitaminkick! Jag blev mycket glad över att se att Geografi-professorn Mats Widgren inte tänker ge upp bloggandet, även om migreringen till den nya adressen inte varit helt enkel. På sin nya blogg har han samlat länkar till alla kollegor han har kunnat hitta på drift i bloggosfären - han tar gärna in tips på fler i förskingringen. Fredrik Charpentier Ljungqvist, doktorand i historia, håller också fanan flygande, fast han valde wordpress istället.

Jag kan förstå att det är för komplicerat för universiteten att erbjuda egna bloggplattformar, men jag tycker att de borde ha en portal på sina hemsidor där doktorander och forskare kan registrera sin blogg under ämnesdiscipliner för att göra det lättare att hitta dem. Tredje uppgiften är mer än bara en enstaka artikel i en populärvetenskaplig tidning, eller en intervju med Vetenskapsradion. Jag hoppas på en framtid full av bloggande och diskuterande forskare, tvärs över ämnesgränserna.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

8 kommentarer:

Anonym sa...

Historiska studier vid GU har en sådan portal där länkar till institutionens få bloggar finns:

http://www.historiskastudier.gu.se/Samverkan/

tingotankar sa...

Bra initiativ av institutionen. Göteborg har generellt sett varit i bräschen för snygga användbara webbsidor. Synd bara att så mycket bra information om arkeologerna försvann vid sammanslagningen med Historiska inst.

CopyBat sa...

Tredje uppgiften borde byta namn. Att nå ut är viktigt, kunskap ska vara tillgänglig och att vara forskare ska inte vara ett mystiskt och hemligt yrke. Fram för fler forskarbloggar och uppgradera populärvetenskapen på universiteten.

tingotankar sa...

@CopyBat - God poäng. Att kalla det tredje uppgiften är dels att göra det svårt att förstå vad det gäller (vet t o m forskare som inte känner till vad det står för), dels få det att framstå som om det bör vara en prioritering där detta kommer långt ned (vilket de flesta verkar anse). "Utåtriktad verksamhet" borde vara ett bättre koncept, även om det också låter snustorrt. Andra förslag?

Fick förresten tips om att Sthlms univ har skapat en portal där bloggande forskare anknytna till universitetet kan anmäla sig. Inte så många än så länge, men det kanske växer till sig.

CopyBat sa...

Jag gillar det engelska "outreach". En bra översättning på det skulle vara fint...

tingotankar sa...

Ja visst är det frustrerande när det finns ett jättebra ord på engelska som inte riktigt kan översättas (och vice versa). "Utåtriktad verksamhet" brukar det heta ibland, men det låter snustorrt.

Andra förslag?

Anonym sa...

Samverkansuppgiften brukar den väl kallas också. Det är lite mer upplysande än siffran.
Bra inlägg för övrigt. Det får mig att fundera på vilken relation den anställda och samtidigt fria forskaren har till sin arbetsgivare. Det är inte en trivial fråga, som vi har sett. Utrikesministerns exempel, där förvirringen är total, går förstås att generalisera. Det tål att tänka på i vilken roll man ska samverka.

tingotankar sa...

@Nina - Samverkan låter trevligt, fast kanske lite resultatinriktat. Jag tror att frågan om hur långt enskilda forskare får och kan gå kommer bli allt mer komplicerad i och med att sociala medier är här för att stanna, samtidigt som universiteten allt mer försöker emulera näringslivet. I mina mörka stunder ser jag en avgrund framför mig. I mina ljusa en skinande bro. Vi får väl se...