tisdag 20 januari 2009

Är konst konstigt?

Varför är människan så besatt av konst, utsmyckning och musik?

Att evolution och biologisk utveckling drivs av det naturliga urvalet, därom är alla vetenskapligt sinnade biologer överens. Genetiska egenskaper ärvs av avkomma, alla individer är lite olika, en del får mer avkomma och andra mindre. En del egenskaper är bra, andra är mindre lyckade, en hel del gör varken till eller från. Vad som är en gynnsam egenskap för en generation, kan bli katastrofalt för nästa om omständigheterna ändrar sig. Men det är detaljerna i denna process som fortfarande väcker en hel del debatter. Hur mycket ska förstås på (självisk) gen-nivå, hur mycket ska relateras till individer? Sker genetiska mutationer relativt snabbt under speciella omständigheter (punctuated equilibria), eller bit för bit utifrån mer eller mindre adaptiva egenskaper? Är alla delar av en organism utvecklade utifrån maximeringsprincipen - bästa möjliga, eller kan det vara så att vissa egenheter och detaljer är en oförutsedd händelse som skedde när en annan del utvecklades?

Det senare kallas ibland "spandrel"-teorin och har formulerats av Stephen J Gould och Richard Lewontin. Spandriller är en yta mellan två valvbågar, som ofta kan ses i gamla kyrkor och under broar. De är inte sällan vackert utformade och smyckade, men den utsmyckningen är i sig inte anledningen till att de förekommer. De måste sitta där som en arkitektoniskt bärande enhet. Eftersom arkitekterna behövde den bärande ytan så tog man tillfället i akt att utsmycka dem också, men till skillnad från valvbågen var denna konst i sig inte en del av det arkitektoniska symbolspråket. På samma sätt, ansåg Gould och Lewontin, kan vissa utmärkade detaljer på organismer inte i sig vara viktiga ur evolutionär synvinkel (för överlevnad), utan de är resultatet av att en annan del av organismen har utvecklats under tryck av det naturliga urvalet. Som puckeln på den iriska jättehjorten.

Denna sekundära utveckling som inledningsvis inte drivits fram av ett adaptivt behov kan sedan i vissa fall få en påtaglig nytta för organismen i andra sammanhang. Poängen är att vissa egenskaper inte kan förstås utifrån "byggsten-för-byggsten"-principen - något som Gould och Lewontin kallade Pangloss-paradigmet, efter den naive Dr Pangloss i Candide som trodde han levde i den bästa av alla världar, där all som existerade därmed måste vara bra och nyttigt. En av de saker som G & L spekulerade kunde ha utvecklats under dessa omständigheter var vissa delar av det mänskliga medvetenadet, såsom konst och musik. Det var inte så att dessa specifika egenskaper krävdes för överlevnad, men iochmed att hjärnan och de kognitiva färdigheterna utvecklades så fick vi det andra "på köpet", som en bonus. Vilket i sin tur har fört med sig oanade konsekvenser för utvecklandet av det mänskliga samhället.

I SeedMagazine presenteras nu en ny bok av Denis Dutton, The Art Instinct, som diskuterar framväxten av konstnärligt tänkande under Pleistocen. Dutton argumenterar emot Gould och anser att konstnärligt tänkande är en direkt del av det imaginativa, fantasifulla tänkandet. Han tar fasta på en del ny kognitiv forskning som lyfter fram hur viktigt berättandet och språket var för de tidiga hominiderna och än mer för de första människorna. Han ser språket och berättandet och det som hör ihop med detta som en del av det sexuella urvalet, en av de viktigaste Darwinska principerna - att en hel del knäppa saker utvecklats för att konkurrera om partners, inte för att det hjälper till att hitta mat eller överleva attacker (snarare tvärtom...).

Duttons tänkande verkar intressant, men jag är inte helt säker på att jag köper allt rakt av - han verkar överskatta vissa aspekter av universialitet hos västerländsk konst. Beethovens popularitet i Asien är delvis en aspekt av att människor brukar appropriera statusfylld kultur. Däremot håller jag med om att människan är unikt predisponerad att förstå och uppskatta musik (inte ens schimpanser kan hålla takten), och vi tenderar också att uppmärksamma och uppskatta teknisk skicklighet, originellt tänkande och verbal förmåga. Fast vi har också utvecklat kulturer som verkar göra sitt bästa för att motverka allt detta... Men människans fenomenala förmåga att gå mot sin egen natur är i sin tur en del av vår natur. Och kultur.

Läs även Peter Gärdenfors "Hur Homo blev sapiens" om hur kognitionsforskare resonerar kring utvecklingen av det mänskliga medvetandet.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

måndag 19 januari 2009

Genetisk drift på Island

En intressant studie av mikokondrie-DNA hos 68 skelett från sen vikingatid på Island har publicerats online i PLoS Genetics. Tidigare genetiska studier på den sent befolkade lilla ön har ju visat att de första bosättarna var lite mer varierade än man förstått från historiska källor. En stor andel av kvinnorna kom snarare från Skottland och Irland. I vilken mån det rör sig om 1:a generationen fruar, eller om nordmännen ifråga redan från början hade en mer varierade släkthistoria, är jag inte påläst om (både och kanske?). Genetiska markörer från en hel del andra populationer finns naturligtvis också.

Ett av de intressantaste resultaten med den senaste studien är att dessa 1000 år gamla skelett faktiskt har mer genetiskt överens med nutida populationer på Irland och i Skottland och Skandinavien, än de har med den moderna isländska befolkningen. Vi talar små skillnader här, men markanta ur en genetikers synvinkel. Detta beror enligt forskarna på "genetisk drift", dvs att i varje generation sker ett visst slumpmässigt urval av vissa gener. En del får fler barn, en del får barn av bara ena könet, en del får barn som inte överlever, en del får inga barn, en del familjer dör i drivor i pesten... Eftersom många genetiker utgår från dagens europeiska befolkning när de jämför med förhistoriska skelett, så är det extremt viktigt att ta med genetisk drift i beräkningen när man uttalar sig om hur "lika" resp. "olika" de är. Europa i allmänhet har ju en mycket längre och vansinnigt mer komplex förhistoria än lilla Island, så att så mycket kan ske under bara 1000 år är en viktig insikt. Även om ön naturligtvis är lite av ett specialfall.

Aardvarchaeology berättar idag om en obscent stor guldmyntsskatt man nyss hittat i England. 824 keltiska guldmynt nedlagda runt år 15 e.Kr.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

söndag 18 januari 2009

Lite nytt på superhjälte-fronten

Veckan som gick har sett en del genombrott på serier-till-film-fronten. Först meddelades att WB och Fox äntligen kommit överens om en deal för Watchmen som gör att den kommer få premiär som beräknat. En stor andel planerade fanboy-bojkotter mot Fox kom därmed av sig. Vilket säkerligen fick teamet bakom den kommande Wolverine-filmen att andas ut. Sagda film var själv mitt i en liten virvelstorm som piskades upp när en bloggare på Collider meddelade att filmteamet och flera av skådisarna var ute och filmade i Canada, trots att filmen borde vara i redigeringstagen vid det här laget. Det tolkades som om Fox fått planera in omfilmningar av viktiga sekvenser för att resultatet hittills inte blivit bra - tidigare har en hel del bloggar och närartiklar i fan-världen spekulerat kring möjliga slitningar mellan regissören som vill ha en mörk (typ Dark Knight) film, och vissa chefer på Fox som vill ha en lite mer barntillåten (typ Iron Man) version. Hos fans av den arga lilla mutant-kanadensaren kommer inget annat än hårt, mörkt och våldsamt accepteras - något som Fox vanligen inte är kända för.

Nu var nog den senaste stormen helt opåkallad, eftersom det snarare verkar röra sig om sedan länge planerade inspelningar under rätt årstid. Faktum är att Hugh Jackman, som vet hur man gör sig populär bland fanatikerna, tagit sig tid att själv skriva mejl till flera av de stora sajterna som följer inspelningarna och bekräftat att detta alltid varit planerat. Att W måste lyckas är enormt viktigt för både Fox och Marvel, efterom den dels kan vara starten på flera inkomstbringande efterföljare, dels introducerar ett gäng karaktärer som i sin tur kan få egna filmer.

Den tredje mest diskuterade kommande superhjälte-filmen är Iron Man 2, som fortfarande är i planeringsstadiet. Senaste ryktena är att Black Widow ska vara med (ta i trä!) och att hon ska spelas av Emily Blunt. Lite osäkert verkar det vara att Samuel Jackson ska reprisera sin roll som Nick Fury. Det här är en lite märklig omdaning av en mycket populär karaktär som i serierna ursprungligen var vit. Jag förstår behovet av bra svarta karaktärer, men måste säga att jag har lite svårt för en sådan radikal omstyling av en av mina favoriter. Jag börjar bli hjärtligt trött på Jackson dessutom, som bara verkar kunna spela en sorts karaktär - särskilt när man kontrakterat Don Cheadle som War Machine till IM 2. Varför dra ner kvalitetsskådisar med att släppa lös Jackson i scener? Fury är en karaktär som också kan bli en långkörare, särskilt i samband med kommande Captain America-filmer. Såpoperan fortsätter iallafall.

Om ni vill ha något hysteriskt roligt att fördriva tiden med innan filmerna får premiär rekommenderar jag varmt att ni tittar in på ItsJustSomeRandomGuys sida på Youtube och kollar in hans alster. Det började som en parodi på den kända Mac-reklamen ("Hello, I'm a Marvel...And I'm a DC") och har utvecklats...




Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

lördag 17 januari 2009

Mat med mera

Jag blev i veckan trevligt nog inbjuden som jästbloggare (ja, jag stavar det rätt) till bloggen Matmolekyler som drivs av Lisa Förare Winbladh och Malin Sandström (som också har bloggarna Matälskaren resp. Vetenskapsnytt). Matmolekyler är en projektblogg där man kan följa Lisas och Malins vedermödor med att reda ut vetenskapen bakom maten (varför smakar vaniljglass ibland kartong, och hur tinar man jordgubbar på rätt sätt t ex). Själv har jag fascinerats av en del roliga Discovery-program om liknande ämnen, men innan jag läste deras dagbok från en mycket speciell Matkonferens i Brügge förstod jag inte riktigt vilken jättegren detta har blivit. Läs och förundras.

Själv väntar jag nu bara på CSI:The Restaurant.

...kan jag patentera den idén!?

P.S. Matälskaren har blivit nominerad till Stora Bloggpriset, omröstning börjar i vecka 4. Do the Right Thing.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

fredag 16 januari 2009

Vem kontrollerar kontrollanterna?

Varje mynt har två sidor. Klart att man ska aktivt söka jobb om man är arbetslös - men jag undrar om det finns en organisation som utreder arbetsförmedlingens metoder i samma utsträckning som oss lömska medborgare.

Två exempel från min egen horisont (fingerade namn):
1. Arbetssökande Arkeologen Anna lämnar in en lista med yrkesbeteckningar som hon är behörig att söka, för att få tips om utlysta tjänster runtom landet. En sådan beteckning är "antikvarie". Efter några veckor dimper ett brev ned från AF med uppmaning att söka ett jobb på en akvarie-affär. Anna fick sedan jobb som arkeolog via egna kontakter och nätverk. Ingen jag känner har fått jobb på annat sätt.

2. Disputerade Doktor Dan, som bor i en universitetsstad (okej, Uppsala) söker jobb högt och lågt. Får anmodan av lokala AF att söka ut utlyst lektorat - inom ett helt annat ämne än det han disputerat i. Inte ens ett närbesläktat ämne, där det fanns åtminstone en teoretisk chans att han skulle bedömas som kompetent, utan mycket långt ifrån det han är utbildad inom. Ett lektorat är alltså en lärartjänst inom universitetet. Trots att han påpekar detta för AF blir han strängeligen tillsagd att skicka in en ansökan. Dan tycker det är så pinsamt att hans kollegor kanske tror att han saknar all självinsikt, att han först ringer till institutionen ifråga, förklarar läget och ber om ursäkt. De suckar och säger att han inte är ensam om att ha upplevt detta. Tjänsten gick naturligtvis till en av de 20 högkvalificerade sökande som disputerade inom ämnet och som slogs om den med näbbar och klor...

Jag sitter i fakultetens rekryteringsgrup, som under det senaste decenniet sett en lavinartad ökning av ansökningar till varje tjänst. Inte bara från utbildade och kvalificerade sökande, utan också från de som logiskt sett inte har en chans att få jobbet. Anledningen är att handläggare på AF har en kvot att fylla - och den fyller de genom att tvinga sina klienter att söka jobb de aldrig kan få, för att hålla uppe statistiken. Resultatet blir enormt mycket extraarbete för sakkunniga och rekryteringsenheter, för allt måste gås igenom.

Att söka jobb är ett heltidsjobb sägs det, inga egna studier samtidigt, inte ens om de faktiskt kan anses kompetensutvecklande. Samtidigt förlorar arbetssökande i Uppsala och många, många andra kommuner rätten till fritids och heltid på dagis (endast 15 timmar tillåts) om de är arbetssökande. Så det är ett heltidsjobb man tydligen kan utföra samtidigt som man ska ta hand om ett antal barn? Det mest absurda är att inom akademiska världen så är det inte bara möjligt utan även ett måste att aktivt vidareutbilda sig och hålla igång sin kompetens medan man söker jobb. Akademiker måste läsa ny forskning som kommer ut, skriva de artiklar som är den enda valutan som gäller på vår arbetsmarknad, skriva högvis med ansökningar till stiftelser och fonder, delta i öppna seminarier o dyl. Hur detta ska fixas under de 15 timmar i veckan man inte behöver ta hand om sina små barn (och en stor andel av oss får barn under doktorandtiden) har AF inte kunnat förklara för mig eller någon av mina kollegor.

Så vem kontrollerar kontrollanterna? Och vem kontrollerar att den högra handen inte hugger av den vänstra i sin iver att straffa...?


Apropå sidorna på mynt.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

torsdag 15 januari 2009

Bloggsvärm för Darwin

Den 12:e februari 2009 fyller den i min mening viktigaste vetenskapsmannen i historien 200 år - Charles Darwin.
Vi kan tjäbbla om Galileo, Newton och Marx, men Darwin satte in människan och alla levande varelser i ett svindlande tidsperspektiv och förändrade för alltid hur vi ser på oss själva. Detta är är dessutom 150-årsjubileet av publiceringen av boken som satte igång allt: Om arternas uppkomst.

Naturligtvis ska detta firas och uppmärksammas, i efterdyningarna av den nya religiösa pseudo-vetenskapens intrång i politik och undervisning är detta viktigare än någonsin. På Bibliotek.se finns en hel del länkar man kan följa upp för att se vad som händer. Ska ni till Storbritannien i år kan det vara värt att kolla upp evenemang på Darwin200.

Men bloggosfären gör sig också redo att fira Charlie. Bland annat har man dragit igång Blog for Darwin, som ska skapa en "bloggsvärm" (Blog Swarm) mellan den 12-15:e februari. Alla bloggare som vill delta är hjärtligt välkomna, och dessutom kommer deras bidrag bevaras på en speciell länksida som ska vara en resurs för skolor och lärare och forskare i många år framöver. Så börja slipa på era inlägg redan nu (och få lite tema-tips här).

Vill ni läsa på lite? Kolla in The Complete Work of Charles Darwin Online, där hans böcker och anteckningar finns tillgängligt digitalt. Inklusive en gratis ljudboksuppläsning av hans dagbok från Beagle.

Sprid vidare.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

onsdag 14 januari 2009

Sött och surt i besöksstatistiken till museerna 2008

Kulturrådet har kommit ut med en del statistik kring besök på statliga museer under 2008, i förhållande till 2004-2007. Både sött och surt i den rapporten. Glädjebeskedet är att antalet besökare ökat med hela 15% mot 2007. Det ska visserligen vägas mot det årets bottennoteringar i efterdyningarna av att fritt inträde togs bort. Det var det ändå 31% färre besökare på museerna jämfört med 2006. Enda museet som faktiskt hade bättre besöksunderlag förra året än 2006 var Östasiatiska, som nyligen fräschat upp sina utställningar. Man får gratulera. Nordiska museet, Myntkabinettet och även Etnografiska har tyvärr fått se en viss nedgång i antalet besökare. Temporär svacka får vi hoppas.

Vasamuseet och Skansen dominerar så klart överlägset topplistan, men av de 21 statliga museerna hamnade Historiska museet först på 12:e plats i antal besökare. Låter kanske okej, tills man betänker att de museer som hade färre besök främst består av små specialmuseer som Myntkabinettet, Arkitekturmuseum och Flygvapenmuseet. Av de större mer jämförbara museerna var det bara Etnografiska som hade färre besök. Östasiatiska hade fler besökare än Historiska. Att SHM lyckats öka andelen besökare med lite över 23.800 mot 2007 är ett positivt besked, men att ett av våra största och bäst placerade statliga museer, med nya uppfräschade utställningar, hamnar i kölvattnet efter Östasiatiska, och totalt krossas av Medelhavsmuseet, är inget man borde vara nöjd med. Man bör också se upp så man inte hamnar än lägre nästa år, för både Etnografiska och Hallwylska flåsar i nacken.

Besöksstatistik på statliga museer 2008
1. Skansen 1 352 245
2. Vasamuseet 1 143 404
3. Moderna 552 951
4. Nationalmuseum 474 278
5. Naturhistoriska 346 617
6. Världskulturmuseet 217 987
7. Medelhavsmuseet 216 262
8. Livrustkammaren 204 183
9. Nordiska 199 182
10. Marinmuseum 175 713
11. Östasiatiska 133 169
12. Historiska 130 053
13. Etnografiska 127 389
14. Hallwyllska 116 971
15. Musikmuseet 91 326
16. Arkitektur 85 226
17. Armémuseum 81 505
18. Sjöhistoriska 64 490
19. Skokloster 58 630
20. Myntkabinettet 50 327
21. Flygvapenmuseet 48 648


Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,