tisdag 14 september 2010

Mynt å sånt

Det är sällan, men det händer att jag får mejl från representanter för nåt företag eller webb-satsning som vill att jag ska nämna och länka till dom. Det rör sig oftast om regelrätta spam-utskick till bloggosfären och de bommar nästan alltid helt min bloggs fokus och syfte. Men nu i veckan fick jag faktiskt en propå som jag tycker är helt okej, så varför inte. Det handlar om att 50-öringen tas ur bruk den 30:e september vilket Riksbanken uppmärksammar med en egen liten hemsida där man kan läsa allt man kan tänkas vilja veta om den lilla slanten.

Om du är så gammal som jag så har du sett åtskilliga öringar försvinna under årens lopp (5- och 10-öringen, samt den stora slivriga 50-öringen). Är det någon bloggläsare som var med på 2-öringens tid också? 1-öringen? Jag kommer ihåg när 50-öringen kunde användas i affären som något annat än ett enkelt REA-trick, när den inte bara var ett irritationsmoment i plånboken. Om jag hittade en 50-öring kunde jag kila in till kiosken och köpa två drakeld eller 10 harpluttar - ett svårt val. Men detta är nu slutet på öringarna helt och hållet. Lite sorgligt, men oundvikligt.

Mynten är en märklig uppfinning faktiskt. Det faller sig så naturligt för oss att vi lätt glömmer att under många årtusenden klarade sig högcivilisationerna med sina städer och långväga handelsnätverk utan detta formaliserade betalningsmedel. Några av de allra första riktiga mynten, som hade en standardiserad vikt och garanterat guldinnehåll, tillverkades av ingen annan än kung Krösus av Lydien (nuvarande Turkiet). Jag kan verkligen rekommendera BBC-podcasten om detta. Det mynt var i början var helt enkelt en klump ädelmetall vars äkthet och värde garanterades av dess stämpel, men de var också förödande effektiva propagandamedel både inom landet och utanför.

Arabiska silvermynt från andra halvan av 800-talet e.Kr. Hittade på den vikingatida boplatsen Gilltuna vid Västerås i somras. Det är ganska vanligt att hitta sönderklippta arabiska mynt på gårdarna från denna tid, eftersom det var vikten i silver som var betalningsmedlet, inte själva myntet. Ibland gjordes de om till hängen i kvinnornas halsband. (Foto: SAU)

Numismatik är namnet på forskning runt mynt, och det finns en numismatisk forskningsgrupp vid Stockholms universitet som är finansierad av en stiftelse. De gör bland annat databaser över myntfynd i Sverige och spridningskartor för olika perioder och landskap som de lagt upp på hemsidan. Som ni kan se finns det viss övervikt av romerska dinarer i ett visst landskap... Nyfiken på fler mynt? Kungliga Myntkabinettet samarbetar med Historiska museet och har lagt ut bilder och sakuppgifter om sina samlingar på deras söksida. Klicka på Föremålsbild, skriv in Mynt under Sakord och kolla in lite fler exempel.

Nu ska jag gå och räkna vad vi äger i 50-öringar.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

14 kommentarer:

Henrik Brändén sa...

Åsa, Man behöv er inte vara uråldrigare än jag, som bara är något decennium äldre än dig, för att ha haft både ett- och tvåöringar i sin sparbössa, som samsades där med femöringar, som innehöll äkta koppar, och var lika stora som, eller större än enkronorna! Jag tror faktiskt de var lika stora då, som de ver då Emil svalde en femöring på väg hem från doktorn i Mariannelund!

Lars L sa...

Ja, jag råkar ha handlat godis för 1-, 2- stora 5-öringar (och 10- och 25-öringar). Kan väl inte jag rå för... :)Däremot minns jag hur förtvivlade godishandlarna blev när man ville köpa ettöreskolar för 50 öre....

tingotankar sa...

@Henrik/Lars - jag var lite småelak där ;) 1- och 2-öringen drogs ju in så sent som 1971. Visserligen två år innan jag såg dagens ljus, men jag fick leka med farmors kvarhållna ören som liten.

Pierre sa...

Ni kanske mins när vi had 1/2- 1/4- och 1/6-ören också? ;-)

Nä nog med elakheter. Fast jag tycker att Riksbanken borde veta att den första 50-öringen präglades 1857 och inte 1862.

tingotankar sa...

Referens?

Pierre sa...

Vilken som helst normal förteckning över svenska mynt. Men t ex SM (Sveriges Mynt 1521-1977) sid 267 nr 61. SM-boken brukas ganska ofta som ett slags standradreferensverk så det får duga.

Pierre sa...

Eller googla, här är en avbildad om man scrollar ner en bit.

http://www.falcoin.se/pages/typsamlingssidan/oskar-i-1844-1859/1855-1859.php

tingotankar sa...

Skriv omedelbart till 50-öreshemsidans ansvariga och tag dem i örat! Skamligt.

Lars L sa...

Här rasar en folkstorm...

Pierre sa...

Lars o Åsa: jag tycker mig ana en viss ironi i era kommentarer? =)

tingotankar sa...

Lika delar ironi och seriöst intresse - du talar med akademiker här. Har knackat upphovsmännen på axeln och vi får se om de behagar lämna oss ett svar här...

Pierre sa...

Vad bra, då slipper jag skicka ut protestlistor och starta en Facebook-grupp.

tingotankar sa...

@Pierre - Fick meddelande att de nu har uppmärksammat missen och rättat till den - snyggt fångat!

Anonym sa...

Thanks for news.