Dagens tips

Tillbaka på jobbet igen efter avstickaren till Stockholm i två dagar. Ska samla mina tankar lite innan jag skriver något om de gågna dagarnas diskussion kring insamling och bevarande av förhistoriska föremål (även känt som "fynd").

Ludvig på Kalmar Museum tipsar om att de håller på att utveckla arkeologi-delen på museets hemsida så att det blir mer aktiv information om pågående utgrävningar. Just nu kan man beundra fin trattbägarkeramik och malsten från Runsbäcks-grävningen. Där finns också en länk till digitala versioner av redan skrivna rapporter.

Enköpings museum utlyser ett stipendium för ett mindre forskningsprojekt om bronsåldern i Uppland, sista ansökningsdag 1:a december:
FÖR FORSKNING OM BRONSÅLDERNS UPPLÄNDSKA SAMHÄLLE OCH KULTUR.
Kunskapen om Enköpingsbygdens hällristningar bygger till allra största delen på Einar Kjelléns livslånga inventerings- och forskningsarbete. I samband med hans bortgång år 2000 skapades förutsättningar för stipendium för fortsatt verksamhet i hans anda.
Stipendiet är på 55 000 kronor och kan sökas för forskning om bronsålderns uppländska samhälle och kultur. Arbetet skall vara av vetenskaplig karaktär. Resultatet av arbetet skall redovisas för Enköpings kulturnämnd. Tid och form för redovisningen avtalas efter samråd.


Läs även andra bloggares åsikter om arkeologi, museum, stipendium, bronsålder, Kalmar, Småland

Tala är silver, skriva är guld

Av någon outgrundlig anledning har jag försatt mig - helt frivilligt - i den situationen att ha två föredrag denna vecka. Måste vara min ständigt närvarande masochistiska ådra. Fast det ena var inte så illa. Vi har haft en del lunchseminarier på institutionen det senaste året i samarbete med antikarna. Lite mer informella och kortfattade föredrag och föreläsningar kring gemensamma huvudteman, som fram tills nyligen mest rört urbanisering och landsbygd. De so´m tycker att varje vaken stund utan fortbildning är bortkastad tar med sig sin medhavda lunch till seminarierummet och får lära sig mer om GIS, stadsbildning i Grekland, Gamla Uppsala o dyl.

Mitt lunchseminarium handlade inte alls om sådant, utan var tänkt som en liten mjukstart på ett möjligen nytt tema: "Tillämpad arkeologi".
Nej, vi vet inte heller hur det begreppet ska förstås - vi väljer att uppfatta det som ett tema rörande interaktionen mellan arkeologer och andra delar av samhället, från intresserad allmänhet och skolor, till medier och museer. Jag sparkade igång med att prata lite om "tredje uppgiften på nätet". Om förmedling och kommunikation i diskussionsforum, om digitala nätverk, samt framförallt bloggande så klart. Lite erfarenheter jag fått under de närmare 1 1/2 år jag hållt på med detta nu (vojne!). Vi diskuterade också möjligheten att starta en kollektiv officiell blogg på institutionen i samma anda som K-bloggen på RAÄ och Forskarbloggen på SLU i samband med att vi genomför en extremt behövlig uppfräschning av vår hemsida.

Jag hoppas kunna tracka mina kollegor på insitutionen med att hålla fler lunchseminarier kring huvudtemat under våren, nu när jag föregått med gott exempel. (Pust)

I morrn bär det av till huvudstaden för att deltaga i två dagars debatt och diskussion kring det minst sagt kittlande ämnet "fyndstrategi", anordnat av Historiska museet och RAÄ. Det blir långt mer nervöst...

SEN ska jag fortsätta med avhandlingen! (tror jag)




Andra bloggar om: arkeologi, förmedling, blogga, nätverk, Historiska museet, Riksantikvarieämbetet

Volontärer på jakt efter den mening som flytt

Inget gott som inte för något ont med sig: vad ska alla dessa fanatiska Obamamaniacs nu sysselsätta sig med när valet är över?


Obama Win Causes Obsessive Supporters To Realize How Empty Their Lives Are

De kanske kan ställa upp som assistenter till den här forskaren som skapar Obama-porträtt med kolnano-tuber... Jag är mållös.


Andra bloggar om: humor, politik, USA, Obama, amerikanska valet, video

Tänk, de kunde!

Wow. Det finns få saker som jag älskar mer än att se hur verkligeheten övertrumfar den mest otroliga fantasi. Igår gick USA och valde till president, med en tydlig majoritet, en man jag för ett år sedan inte trodde hade en snöflingas chans i helvetet.

Barack Hussein Obama. Med kenyansk far. Uppvuxen på Hawaii och i Indonesien. Uppenbarligen en intellektuell, intelligent, nyanserad högutbildad person. Anti-Bush ända ner på molekylär nivå.

Inte ens skaparna av favvo-serien Vita Huset vågade gå så extremt långt när de lanserade sin "etniska" kandidat i sista säsongen: Matt Santos var latinsk, hade vit fru och kom från Texas.

Jag har tröttnat rejält på amerikansk exceptionalism och även Vita Huset gick mig på nerverna med sina stjärnögda mantran om "bara i Amerika". Men nu får man nog låta dom hållas i åtminstone tre år framöver. Det har dom förtjänat.

Jag har pratat lite med min 6-åriga dotter om valet de senaste dagarna. Samtidigt som jag gärna ser att hon har lite minnen kvar av denna dag, så har jag inte velat spela upp det viktigaste: hans hudfärg. Hon är fortfarande i den välsignade ålder där hudfärg naturligtvis noteras, men inte ännu associeras med olika värderingar - mer än alla andra saker som skiljer individer åt. (Annat är det med könsskillnader som man tydligen inte kan isolera dem från hur mycket man än vill). En bonus med det här valet är att den inställningen kanske inte behöver justeras i möte med "verkligheten".

Under de närmaste 8 åren förhoppningsvis, kommer ett av de kulturellt och ekonomiskt mest inflytelserika länderna ledas av en mörhyad man. Det är tragiskt att det i sig ska vara viktigt, men det är svindlande att inse vilket extremt viktigt intryck det kommer göra på barn och ungdomar under denna tid. Om Obama lyckas hålla sig kvar en andra valomgång kommer mina barn vara 12 resp 14 när han avgår. Minst lika viktigt - mer så - är att presidenten nu inte rider in på en anti-intellektuell, religiöst grumlig våg av intolerans och idioti.

Jag tror inte Obama är kapabel att ändra allt till det bättre, men jag är tacksam för att det amerikanska folket nu har gjort ett val av en man som iallafall har den intellektuella kapaciteten att möta de många utmaningar vi kommer ställas inför globalt.

Den 5:e november är verkligen en dag för omvälvande händelser...

Läs även andra bloggares åsikter om USA, valet 2008, Barack Obama, Amerika, Vita Huset

Ett djur med kultur som skövlar natur

Ibland blir jag så insnärjd i utländska val och internationella vetenskapsnyheter att jag glömmer bort att kolla upp mer lokala debatter i UNT. Det är klart, det faktum att Uppsala Nya Tidning är märkligt selektiv i vilka debatter, kommentarer och artiklar de gör tillgängliga på nätet försvårar för mig, fattig akademiker utan prenumeration. Usel sökmotor gör det inte lättare heller att hitta saker i efterhand... Daniel som är mer välinformerad gjorde mig i förra veckan uppmärksam på en debatt som florerat mellan framförallt Carl-Gustaf Ribbing, professor i 'det fasta tillståndets fysik' (poetiskt!) och Göran Ågren, professor i ekologi. Med insändare från kritiker och beundrare som extra brasved (från 3/10 till 17/10).

Ribbing är en uppvärmnings-skeptiker. Han är extremt kritisk till en del av de diagram över klimatförändringar under de senaste årtusendena som lagts fram som bevis för global uppvärming. Framförallt anser han att de inte tar med de tydliga klimatvariationer som bevisligen förekommit, t ex den lilla istiden (1400-1850), eller att mätningar på Grönland visat på temperaturer motsvarande dagens under vikingatid och tidig medeltid. Ågren kontrar med att kritiken av Michael Manns temperaturkurva för de senaste 2000 åren inte längre är relevant, för bättre mätmetoder, mer data och mer avancerad forskning har visat att trenden för global uppvärmning är korrekt.

I helgen kunde vi också läsa en stor och intressant artikel om Sahara i DN Vetenskap som tar upp det faktum att delar av det som idag är öken (inte allt märk väl) under perioder varit bevuxet och grönskande. Perioder av grönska har avbrutits av ökenperioder och vice versa, vilket inte minst gravar vittnar om. Är inte detta också ett tecken på att klimatvarningarna bara är hysteriska överreaktioner på normala svängningar? Jag tror inte det.

För det första så kan studier över 100.000 år, eller 100 miljoner år naturligtvis ge exempel på extrema skillnader. Det är inte poängen. Jorden överlever, vissa arter överlever alltid (ta i trä), frågan är bara om VI överlever, eller våra civilisationer. Det är klart att om 5000, eller 10.000 eller 100.000 år från nu så kommer jorden se ganska annorlunda ut ur vårat gräsrotsperspektiv. Problemet vi ställs inför är att vi genom våra handlingar, där vi hugger ner enorma ytor skog, pumpar upp grundvatten och bränner tonvis med fossilt bränsle varje minut aktivt bidrar till att förvärra dessa svängningar.

Arkeologi är faktiskt bra lämpad som vetenskap att studera just hur den mänskliga påverkan över en längre tidsperiod påverkat och ändrat vår miljö på ganska omvälvande sätt. Där geologerna rör sig med miljoner år och historikerna med ett par tusen på sin höjd, fokuserar arkeologer på de senaste 500.000 åren ungefär - den tid vi kan räkna med människan som en faktor.

Minnesmärke över "ismannens" fyndplats. Då infrusen i isen, nu ett kargigt snöfritt område en stor del av året.

Ötzi, ismannen funnen infrusen i en glaciär i Alperna är ett sådant exempel. Han dödades i de snötäckta bergen för lite över 5000 år sedan och täcktes av snö och is. Sedan den stunden har inte så mycket som ett lillfinger tittat fram och tinat under årtusendena, för då hade den ruttnat bort inom ett par veckor. De skidåkare som snubblade över den halvt framtinade mumien 1991 hade extrem tur (och vi med). Vad som är skrämmande är att se bilder på minnesmärket över fyndplatsen idag - 17 år senare: Hela området, inklusive större delen av bergstopparna, är totalt snö- och isfria. Även om det är sommar så ändrar inte detta det faktum att en kompakt glaciär som inte försvunnit på över 5000 år nu är helt puts väck. Och det är bara en av många.

Vår bild av Mellanöstern, Gamla Testamentets land, av Grekland och antikens värld, är av en till större delen torr, dammig och stenig region. Men för bara 2000 år sedan, och än mer för 5000 år sedan, fanns det stora områden av skogar, betesmarker, grönskande lundar. 10.000 år av intensivt jordbruk, skogsbruk och boskapsbete har i kombination med klimatet resulterat i närmast ökenliknande områden. Klimatförändringar sker alltid, vare sig det gäller 10-årsperioder eller 100.000-åriga perioder. Vad vi måste fråga oss är i vilken mån vi vill spela på casino med vår egen existens, med våra liv och våra samhällen. Ska vi dricka och festa upp våra tillgångar i förhoppningen att vi kommer hitta mer bakom nästa krök? Eller ska vi öppna våra ögon och se att mänskligheten påverkar hela planeten dagligen, i stort så väl som smått.

I slutändan kommer nog vår jord överleva oss, kanske t.o.m. tillräckligt med liv för att börja om från början. Vi talar alltid om att vi ska bry oss om vår jord - det ska vi. Men vi borde nog börja bry oss om något långt mer bräckligt - oss. Hur mycket mer ska ödeläggas, fördas och utplånas innan vi inser att det har gått så långt att det är bortom räddning? Varför spela rysk roulette med våra barns och barnbarns framtid?

Torsken, tidigare en extremt viktig bas för Skandinavisk ekonomi och handel under vikingatid och medeltid, är numera representerad av enstaka små exemplar i Östersjöns vatten. (Foto: Joakim Roos, copyright).

Läs även andra bloggares åsikter om arkeologi, klimat, global uppvärmning, Ötzi, ismannen, klimatförändring

Halloweens sanna mening

Suck. Allt är så kommersialiserat nuförtiden. Till och med amerikanska "medier" ondgör sig över att Halloweens sanna mening gått förlorad.
...och det kan vara farligt att ha en avvikande åsikt.
Enjoy!


In The Know: Has Halloween Become Overcommercialized?


Läs även andra bloggares åsikter om halloween, humor, video, allhelgona

Helgfunderingar: skräck och vampyrer

Jag har aldrig varit särskilt förtjust i vampyrgenren - trots ett gediget intresse av både fantasy och serier, och mer Stephen King-böcker än jag kommer ihåg, ignorerade jag det mesta av 90-talets vurm för bleka blodsugare. Anne Rice lämnade mig kall. Om det är vampyrer så ska Buffy vara med i bilden, samt en bra dos humor. Det är så...melodramatiskt med vampyrer. Och inte sällan så mycket av fjortis-svärmerier. Men alla genrer kan ha sina goda undantag, och mitt ointresse är baserat på personliga preferenser och inte på något kvalitativt ställningstagande.

Min frustration över den svenska författare som tydligen lyckats ta plats bland den exklusiva skaran av skräckförfattare som fått både kritikers och läsares uppskattning, Johan Ajvide Lindqvist, beror helt och hållet på hans tagna mellannamn. Ajvide är en av de mest kända och häftiga stenålderslokalerna i Sverige. Belägen på Gotlands västkust, med utsikt över Stora Karlsö, finns spår av bosättningar och framförallt ett stort och extremt välbevarat gravfält från ungefär 5000 år sedan som grävts ut i omgångar sedan 1970-talet. Googla på Ajvide idag och man måste blädra förbi sida efter sida med träffar rörande denna författare. Blir inte bättre av att hans förläggare faktiskt skriver ordet "stenåldern" i sin presentation. Suck.

Även om jag inte känner mig särskilt kallad till att läsa dessa böcker i nuläget är jag glad att se att de verkar tillföra lite välförtjänt intresse till genren. Jag är än gladare att se att filmatiseringen av "Låt den rätte komma in" av Tomas Alfredsson också verkar undvika det kitschiga och svulstiga och även använda filmmediet lite mer kreativt än vad vi är vana vid att se från svenska filmare (en film utan Mikael Persbrandt!!! trodde inte det var tillåtet i Svea Rikes lag...). Det här är också en film som genererat en hel del internationellt intresse redan innan premiären, för fans av skräckgenren tenderar att uppskatta även icke-amerikanska bidrag så länge de har kvalitet.

Rope of Silicon som är en av de mest välbesökta hemsidorna rörande filmer och media, med tyngdvikt på skräck, action och humor, har nu publicerat sin recension och den är på det hela positiv. Intressant att läsa hur en amerikan uppfattar denna skandinaviska produkt. Som recenscenten påpekar, det är inte en klassisk skräckfilm och den kräver en hel del av sina tittare. På IMDB har filmen än så länge en imponerande 8,5 av 10 utifrån drygt 1350 röster. Intressant nog har den fått högst betyg av dels kvinnor i alla åldrar, dels både män och kvinnor under 18 år. Trevligt att se detta bevis på att tonåringar uppskattar ganska ovanliga och krävande filmer, inte bara actionrullar från Hollywood-fabriken. Men det kommer nog dröja innan svenska filmvetarkåren nominerar en skräckfilm över ett historiskt kostymdrama med Persbrandt till Oscars-utdelningarna.


Läs även andra bloggares åsikter om film, skräck, vampyrer, Johan Ajvide Lindqvist, Ajvide