måndag 1 december 2008

Moralpanikens väktare

Debatten om var gränserna går för upphovsrätt och kopieringsrätt, och hur dessa skiljer sig från äganderätten, kommer utan tvekan att bli en av de mest långlivade och infekterade i min levnadstid. Inte minst eftersom den dels hålls igång av människor som verkar missförstå både grundläggande begrepp och hur internet fungerar, dels för att tekniken att sprida saker digitalt har medfört både ökade möjligheter men också helt unika inskränkningar som inte tidigare varit möjliga. Även om jag gärna personligen ser en mer öppen inställning till digital spridning, och i grund och botten tror att det t.o.m. kan vara givande i längden för skaparna, så förstår jag och sympatiserar med de yrkesgrupper vars inkomst beror på viss kontroll över spridning. När det gäller att kunna betala hyran och semestern och ungarnas julklappar har man rätt att vara emotionellt involverad. Tyvärr drivs frågan med penseldrag så breda som en mindre stad och färgerna är sällan andra än svart och vitt.

För forskare och universitet är den hysteriska upphovsrätts-lagstiftningen en extrem ny form av inskränkning i förmedling som inte tidigare existerat. Rätten att använda illustrationer och bilder i undervisning eller vetenskapliga publikationer kringsnärjs av snåriga regler och aggressiva hot om dyra böter. Lobby-grupperna driver detta i den kommersiella publiceringens syfte och i rena hastigheten drar de med sig alla annan publicering/förmedling. I en tid då kunskap och information för första gången kan delas demokratiskt och globalt, bortanför en priviligierad intellektuell elit i Västvärldens storstäder, så arbetar marknadskrafterna hårt för att motverka detta - med benägen naiv hjälp från kultur-eliten.

I förra veckan ondgjorde sig skaparna av filmen "Låt den rätte komma in" så till den milda grad över nedladdning på nätet att de hotade lägga av med att göra skattefinansierad film (trodde de verkligen att den småbarnsreaktionen skulle generera annat än gapflabb?). Mårten Blomkvist, som jag vanligen både uppskattar och respekterar, skriver idag en krönika i DN Kultur där han faller i den ena självgrävda gropen efter den andra.
I debatten har frågan om ideell upphovsrätt, rätten att bestämma över hur ens
material presenteras, nästan kommit bort. Är det konstigt om filmare och
artister själva vill avgöra med vilka de ska samarbeta?

Bestämmer filmare över vilka videobutiker som får hyra ut deras material - har de kollat att alla ICA-butiksägare är moralens väktare? Har de rätt att bestämma vem som distribuerar filmer utomlands? Numera kan de inte ens bestämma vem som distribuerar inrikes efter det att SF tagit total monopol på marknaden... Vissa val har en del ibland, om de har status nog att ställa till ett ordentligt bråk i kultur-bilagorna, men de flesta som är inblandade i att göra en film har mycket litet till absolut intet att säga till om.
The pirate bay, förmodligen den största centralen för illegal fildelning,
opererar utan etiska standarder. För några månader sedan dök där upp länkar till
polisbilder på barnen som mördats i Arboga. När fadern bad att länkarna skulle
tas bort svarade Pirate bays representant: "Det var ett jävla tjat. Nej, nej och
åter nej."

Här blir jag riktigt förbannad på Mårten, för hade han hängt med ens en bråkdel i debatten runt detta hade han aldrig skrivit något så dumt och faktamässigt felaktigt. Jag rekommenderar alla som vill höra den andra sidan att läsa hela Peter Sundes inlägg på hans blogg, som nåddes av moralpaniken på Island där han var på semester. En moderator på plats blir översvämmad av en stor mängd mejl varav ett kommer från Arboga-pappans sambo, som inte meddelar vem hon är, och moderatorn i ett svagt ögonblick av irritation över mejlbombningen kring en helt laglig länk till ett juridiskt allmänt tillgängligt material, svarar ohövligt. Dåligt skick - javisst, rätt till en ursäkt - så klart. Tabloid-hysteri och moralpanik - utan tvekan. Särskilt som det var kvällspressens "avslöjande" om länken som gjorde att nedladdningen tog fart till att börja med. Jag upprepar, förundersökningsrapporten från åklagaren var allmän handling, ej skyddad och dess spridning till allmänheten var helt laglig. Dessutom - Pirate Bay lade inte själv upp den, utan en person med en egen dator där rapporten fanns på hårddisken, använde sig av deras tjänst för att ange en länk via vilken andra intresserade kunde ladda ned rapporten till sina datorer. Inga bilder låg ute för beskådande på nätet - annat än om någon enskild okänslig idiot valde att göra så på sin hemsida, vilket man knappast kan anklaga Pirate Bay för. Möjligen advokaten som var dum nog att inte anhålla om att få skydda fotografierna.

Som sagt, fildelningens olika aspekter kan och bör diskuteras, kreatörer ska ha möjlighet att tjäna pengar på sina alster. Men den oinsatta, felaktiga, översittarmoral som en hel del inom media och kultursverige för närvarande gör sig skyldiga till i sina myspysiga salonger är rent ut sagt pinsam och syftar bara till att skapa ett än värre skyttevärnskrig.

Månadens Bloggtips: Min gode vän Micke Nordin har i november påbörjat en egen blogg där han bland annat lär ut hur wiki-programmet kan användas och skräddarsys, om fri programvara som Ubuntu och behovet av Open Access i allmänhet. Läs gärna hans inlägg om den aktuella fildelningsdebatten.



Andra bloggar om: , , , , , ,

8 kommentarer:

medundersåte sa...

Hur äganderätt kopplas till fildelning kan man verkligen diskutera och det finns säkert flera olika sätt att se på det. Men när jag läser om just äganderätt så kommer jag alltid att tänka på två avhandlingar jag hade på en läskurs som fick mig att inse hur föränderligt begreppet är. Böckerna var Disciplinering och konflikt av Anders Florén och Att hävda sin rätt av Maria Ågren.
Digital teknik, internet och fildelning är verkligen stora förändringar som säkert kommer att påverka samhällets lagar och regler ytterligare. Kommer det att sluta med att antingen upphovsrättsinnehavare eller fildelare står där som totala förlorare?

Tack för en mycket bra blogg, alltid lika intressant att läsa.

tingotankar sa...

Tack för ett par intressanta lästips. Maria Ågren är en mycket bra historiker i min mening, men jag har inte läst hennes avhandling ännu. Som sagt, en av de mest irriterande aspekterna av den nödvändiga debatten är att det så ofta framställs som om det var en förändring bara åt ena hållet - urholkning av en urgammal rätt i mötet med ny teknik. När det i realiteten rör sig om helt unika rättigheter och skydd ibland in absurdum (t ex att måla en tavla inspirerat av ett fotografi).

Donsan sa...

Intressant inlägg *ler* - Jag uppskattar ditt försvar för TPB

Som arkeolog (nåja - mitt förslag är kanske inte riktig ditt ämne) kan du kanske skriva ett inlägg som tar upp dagens rädsla för digital teknik med rädslan för maskiner i början av den industriella eran -

Jag kan tänka mig att det finns många några intressanta paralleller att hitta där

Läste själv i Uppsala - och var medlem i V-Dala

Anonym sa...

Mårten gör flera fel i sin inskränkthet.
Bland annat avfärdar han vetenskapliga studier utan några motargument. Han nämner inte det kända faktorn att dvd-försäljningen har ökat gigantiskt eller att biopriset har födubblats sedan 90-talet.

När det gäller kvaliten på det som fildelas är han också ute och cyklar.
dvd-rippning görs seriöst och man fildelar t.o.m. hela dvd-skivor.
Ofta tar man bort extramaterial men handen på hjärtat, hur ofta är det vettigt extramaterial? Extramaterial är ofta rent patetiskt.

tingotankar sa...

Och vill man jättegärna ha extramaterialet kan man köpa DVD:n. Ett utmärkt säljargument att erbjuda något extra.
Även om jag som sagt förstår problemen med helt fri fildelning så har jag extremt svårt att sympatisera med t ex musiker och popartister med miljoninkomster som står och snyftar för att de faktiskt tvingas uppträda inför publik ett par gånger om året för att få råd med ett nytt jetplan. Tänk att tvingas ställa upp för sin publik...

AJ sa...

Bra inlägg i fildelningsdebatten. Intressant att höra en akademisk synvinkel på saken, och visst har du rätt i att det här är oerhört invecklat, inte minst för alla oss som bloggar och använder bilder i inläggen. Kanske kommer även vi i framtiden att tvingas betala för dem i efterskott? Man behöver därför sansa sig en smula, så att det inte blir som i Danmark där det verkar ha gått helt åt skogen. Läste tex en artikel i SvD idag om situationen där. Det sorgliga scenariot vill väl inga normala, förnuftiga svenskar vi ska hamna i här. I övrigt så har du en mycket fin och bra blogg som jag garanterat kommer titta in på igen.

tingotankar sa...

Jag sneglar också på Danmark som allt mer verkar bete sig som vore de ett isolerat feodaldöme under attack från hunner. Hoppas att panik-patrullen inte ska få ta över här också.
Tack.

Micke sa...

Hej Åsa, eftersom jag fick en länk av dig här tänkte jag passa på att meddela att jag flyttat min blogg, Nu bor den hemma i vardagsrummet på http://blog.mickenordin.se som om du vill får du gärna länka om dit.

/Micke